Meriter

Lindqvist, Frans Wilhelm, f 16 mars 1862 i Ottum, Skar, d 17 sept 1931 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: soldaten Anders L o Maja Stina Johansdtr. Metallarbetare i Eskilstuna o Gbg, arbetare i W Wiklunds armaturfabrik i Sthlm, filare i ab Separator 88—91, verkmästare o deläg i J V Svensons fotogenköksfabrik mars 92—98, verkstadschef o deläg i ab Primus 24 okt 98 — 04, VD o disponent där 1 jan 05—18, allt i Sthlm, led av styr o deläg i ab Alfr VVesströms verktygsfabrik i Rotebro, Sollentuna, Sth, från 10, led av styr för Handels-ab Aktiv i Sthlm från 11, chef där från 18, led av styr för bl a ab Kungsholms lådfabrik i Sthlm 14—25 o ab Salenius verkstäder i Bromma, där, 15—17.

G 1) 1 april 1888 i Sthlm, Ad Fredr, m Matilda Dahlborg, f 8juni 1864 i Nora bergs-förs, Ör, d 17 maj 1906 i Sthlm, Ad Fredr, dtr till gruvarbetaren Per Erik D o Sofia Carolina Jakobsdtr; 2) 29 nov 1914 i Sthlm, Nik, m Hanna Åkeson, f 30 mars 1877 i Lofta, Kalm, d 19 maj 1950 i Sthlm, Engelbr, dtr till skollär Ola Å o Elin Olsson samt förut g Kjellman.

Biografi

Frans L blev 1888 filare i ab Separator vid den stora Gundbergska fabriken på Kungsholmen, där bl a bleckkärl o pressade separatorkulor tillverkades. Här började han privat att utveckla ett tryckluftdrivet fotogenkök, som en arbetskamrat, Ludvig Holm, experimenterat med men överlåtit åt honom. Förhistorien var denna: Ett klotrunt gasoljekök på tre ben (patent G Forsberg 4 dec 1878) tillverkades av J E Eriksons mek verkstad på Södermalm o exporterades främst på Ryssland. Lödningen utfördes en tid av C R Nyberg, som kom på idén att omkonstruera ett kök till lödlampa enligt förgasningsprincipen, arbetande med komprimerad luft. Hans första "blåslampa" kallades efter sin runda form Strutsägget och patenterades 21 febr 1882. Därefter lyckades civilingenjör C E Östlund framställa ett tryckluftdrivet förgasningskök, marknadsfört 1885. I detta Excelsior-kök pumpades luften in i behållaren med en föga hållbar gummiboll, o brännaren var opraktisk. Men fördelarna var påtagliga mot de osande vek-köken.

L kom till en tekniskt långt elegantare lösning 1889 i samarbete med sin bror Carl Anders L o uttog patent 1891 på brännaranordningen o luftpumpen. Bränsleåtgången var ringa trots förbränningsintensiteten, som medförde högt brus, men driften var osfri o formgivningen mycket tilltalande. Apparaten var så fulländad, att den kunde bibehållas nästan oförändrad i mer än 50 år.

Tillverkningen började L ensam under fritiden vid en trampsvarv i en verkstad på 6 kvm i Agnegatan 10. Ett exemplar såldes till smeden J V Svenson, som övertagit C J Ramsins smidesverkstad i Klara norra kyrkogata 17. Svenson insåg genast, att avsättningsmöjligheterna var goda o föreslog kompanjonskap. 1 mars 1892 träffade de avtal om bolagsbildning under namnet J V Svensons fotogenköksfabrik o startade tillverkningen i två rum o kök ovanför smidesverkstaden, vars gasmotor även drev fabrikens tre svarvar. En handpress anskaffades också, o första året anställdes 7 arbetare. Fotogenköket döptes till Primus efter förslag av deras jurist H Sundevall. Det såldes första tiden av Svenson direkt i hemmen under kvällsbesök o mest mot avbetalning.

Förlagsman var kontorschefen o delägaren i maskinfirma B A Hjorth & Co F H Getzmann, o i maj 1892 åtog sig den skicklige B A Hjorth (bd 19) försäljningen mot ensamrätt för världsmarknaden. Denne ordnade internationellt varumärkesskydd o började sälja genom landets järnhandlare. Exporten gick första året till Norge, andra året till Ryssland, o inom kort slussades Primusköken vidare ut i världen via Hjorths ombud genom Hamburgs exportörer. Primusköket prisbelönades i Chicago 1893, Hamburg 1894, Lübeck o Amsterdam 1895, Nisjnij Novgorod o Montreal 1896 o Sthlm 1897 (högsta pris).

L stod för tillverkningen, o utvidgning måste snart ske. Redan i juni 1893 flyttades fabrikationen till en stor verkstadsbyggnad i Kungsgatan 44 (senare 84), som inköptes av Getzmann o Svenson. 1894 tillverkades 62000 apparater, 1896 95000, o 1898 ombildades företaget till ab Primus med 1,5 milj kr i aktiekapital, tecknat av L, Svenson, Getzmann o bokförläggare F Beijer (bd 3). Getzmann lämnade samtidigt Hjorth, vars förbindelse med fotogenköksfabriken fortfarande endast byggde på försäljningsavtal. Svenson blev först VD men ägnade sig alltmer åt en motorfabrik, som han följande år grundade i Augustendal. L var fabrikschef o konstruktör med brodern som verkmästare, o programmet utökades med värme- o lysapparater samt bensin-blåslampor, när Nybergs patent utgått.

Svenson avgick 1904, o L blev även VD o ensam chef för ab Primus. Utvecklingen gick snabbt, årliga tillverkningsvärdet översteg 1 milj kr o antalet arbetare var 165; 1912 hade antalet stigit till c:a 300. L förvärvade ett stort markområde på Lilla Essingen utanför staden o lät 1906—07 uppföra moderna verkstäder med expansionsmöjligheter. Primusköket av mässing eller stålplåt blev en världsartikel, som bidrog till sv varors goda anseende. Många polarforskare medförde det, t ex S A Andrée, R Amundsen o R Scott, liksom forskningsresande som S Hedin.

L drev företaget patriarkaliskt utan kollektivavtal o hade länge ett gott förhållande till sina många arbetare, vilkas skatt bolaget helt betalade efter 10 års tjänst. 1905 lämnade han sin arbetsgivarorganisation, Sveriges verkstadsförening, för att inte behöva delta i den stora lockouten. Men hans arbetare var organiserade o måste delta i storstrejken 1909. Då L i jan 1913 avskedade en arbetare, strejkade 279 av hans arbetare o ab Primus förklarades i blockad i slutet av månaden. Emellertid stannade 70 arbetare, o L anställde ny personal, som dittransporterades i förhyrd färja. Sv järn- o metallarbetareförbundet startade då (14 juni) ett konkurrentföretag, ab Radius, med sin ordförande J Th Johansson som VD. I slutet av året var fabriken färdig i Tellusborg, där ett 60-tal av ab Primus arbetare började tillverka samma fotogenkök under namnet Radius. Ett annat konkurrentföretag var ab Optimus i Väsby. Fotogenkök av L:s berömda konstruktion kallades allmänt primuskök, o det gällde att ha liknande namn på sina fabrikat.

Krigsutbrottet 1914 medförde snart fotogenbrist, o transportvägarna till andra länder spärrades, vilket blev mycket kännbart for dessa exportföretag. Fackföreningen avvecklade sina intressen i ab Radius, som dock fortsatte sin verksamhet men i mindre omfattning. L anpassade sitt företag till krisforhållandena o kompenserade delvis nedgången genom nya artiklar för den inhemska marknaden. När gränserna åter öppnades 1918, överlät L sin andel i ab Primus till generalagenten, ab B A Hjorth & Co. Årsomsättningen var då omkr 3 milj kr, arbetarantalet 450 o verkstadsytan ca 16000 kvm. 9 nov s å hävdes blockaden mot företaget, o 26 febr 1919 återinträdde det i Verkstadsföreningen. Primusfabriken utvecklades till världens största specialfabrik för fotogenkök och blåslampor.

L var förmögen när han drog sig tillbaka. Han hade intressen även i andra industrier o var till sin bortgång chef för det lilla handelsbolaget Aktiv. Han testamenterade en milj kr till åldringsvården i Sthlm.

Författare

Rune Kjellander

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: L:s levnadsteckn författad av Hanna L i Tekn mus. - Ab B A Hjorth & Co, Sthlm (E v Gegcrfelt, Sv storföretag, 1, 1945); E Andrén, Ab Böhlmarks lampfabrik J872-1937 (1937); I Anell, Minncsskr med anledn av ab B A Hjorth & C:is 40-årsjubileum den 25 maj 1929 (1929); I Hammarström, Sthlm i svensk ekonomi 1850-1914 (1970); J Lindgren, H Tingstcn oj Westcrståhl, Sv metall-industriarbctareforb:s hist, 2 (1948); K Modin, Sv uppfinnare o industrimän (1947); C o E Sjögren, Sv industrien 1907 (1906); SPG 22 (1906); G Styrman, Verkstadsfören (1937), s 119 f; Stor-Sthlm, ed W Swahn (1950), s 186 IT; Sv industrien 1918-1919 (1918); Väd 1931.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frans W Lindqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10636, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10636
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frans W Lindqvist, urn:sbl:10636, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-24.