E Folke Lindstedt

Född:1884-09-26 – Estland (i Dorpat/Tartu)
Död:1943-05-16 – Oscars församling, Stockholms län

Läkare


Band 23 (1980-1981), sida 621.

Meriter

3 Lindstedt, Ernst Folke, bror till L 2, f 26 sept 1884 i Dorpat, Estland, d 16 maj 1943 i Sthlm, Osc.  Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm 21 maj 02, inskr vid UU ht 02, med fil ex där 27 maj 03, MK vid KI 30 sept 05, innehade olika amanuenstjänster vid patologiska instit där 1 jan–30 juni 07 o 1 juni 09–1 juni 10, fältläkarstipendiat i Fältläkarkårens reserv 5 juli 07, amanuens vid Serafimerlasarettets röntgeninst 1 okt 08–1 okt 09, ML vid KI 10 sept 10, amanuens vid Akad sjukh:s i Uppsala oftalmiatriska klinik 1
jan-30 dec 11, bataljonsläk i Fältlakarkårens reserv 15 sept 11, amanuens vid Serafimerlasarettets
med klinik 1 juni 12—1 juni 13, underläk där 1 juni 13–1 nov 14, disp vid UU 19 nov 13, MD där 30 maj 14, amanuens vid Serafimerlasarettets med poliklinik 1 nov 14–1 juni 15, förest där 1 aug 15–1 maj 17, doc i invärtes medicin vid KI 4 dec 15, extra bataljonsläk i Fältläkarkåren 28 juli 16, tf överläk vid Garnisonssjukh:s i Sthlm med avd 23 mars 17–30 april 19, överläk där 1 maj 19–31 aug 30, regementsläk i Fältläkarkåren
28 aug 22, överläk i återförsäkringsab Sverige från 28, överläk vid S:t Görans sjukh:s med avd från 1 aug 30, regementsläk i Fältläkarkårens reserv från 1 sept 30, led av komm ang dödlighetsantaganden för  livränteförsäkring juni 31–jan 32. – LKrVA 31,

G 28 okt 1916 i Sthlm, Osc, m Hedvig Harriet Louise Nordenson, f 3 nov 1891 där, Klara, d 20 april 1955 där, Osc, dtr till MD Erik Wilhelm N o Bertha Harriet Kleman.

Biografi

Folke L bedrev sina studier snabbt o skaffade sig en bred utbildning. Hans matematiska o tekniska läggning förde honom till A Gullstrand (bd 17) vid ögonkliniken i Uppsala. Där konstruerade han en apparat för att mäta djupet på ögats främre kammare, dvs avståndet mellan hornhinnans bakre o linsens främre yta. Apparaten är enkel o ger tillförlitliga värden. L:s arbete citeras alltjämt, även om man numera använder ultraljud eller fotografering för dessa mätningar.

Den tyske fysiologen E Abderhalden visade 1912, att kroppen har förmåga att med ferment (Abwehrfermente, avvärjningsferment, skyddsferment) omvandla o oskadliggöra inkomna kroppsfrämmande ämnen. Särskilt berömd blev Abderhaldens graviditetsreaktion. Den byggde på att den havande kvinnans blod skulle innehålla ferment, som bröt ner äggviteämnen, som bildats i moderkakan. Abderhaldens uppgifter hade, om de varit riktiga, öppnat nya vägar för medicinen. De framkallade en flod av forskningar. L greps av vågen, satte sig in i den svåra tekniken, studerade vid Abderhaldens laboratorium i Halle, förbättrade metoden o kunde 1915 visa, att graviditetsreaktionen var ospecifik, den gav positivt utslag även hos icke-gravida kvinnor. L var självständig gentemot tidsströmmen, hade en minutiös teknisk färdighet o krävde exakta resultat.

Gulsot kan uppträda i små epidemier. Orsaken till dessa hade varit okänd. Under första världskriget kunde man skilja ut en grupp, som förorsakas av en spirocha;t o som kallas den Weilska sjukdomen. L antog, att även andra gulsotsepidemier borde bero på infektion. Det hade sagts, att orsaken var dietfel o att sjukdomen ej var förenad med feber. L påpekade, att när patienten blev gul (fick icterus), hade han några dagar tidigare haft feber med symtom från mag-tarmkanalen. Detta stadium måste räknas till sjukdomen, o denna var således förenad med feber. L hade värnpliktiga som patienter. På deras förläggningar förekom ej gulsot. Men det hände, att de sjuknade i gulsot, sedan de varit hemma på permission o gulsot fanns på hemorten. Genom att studera dessa sjuka visade L, att sjukdomen hade en inkubationstid på 2 — 4 veckor. L kunde säga, att "icterus catarrhalis" var en speciell infektionssjukdom, ett viktigt resultat, byggt på kritisk-logisk bearbetning av tillförlitliga kliniska observationer.

L var allmänt känd för sin teori om uppkomsten av nerv- o muskelsmärtor, särskilt "ryggskott" o "ischias". Hans ingående iakttagelser bl a över symtomet smärta har behållit sitt värde. Hans arbetshypoteser var genomtänkta o gav upphov till livliga o nyttiga diskussioner. Men de övergavs, när neurokirurgerna senare visade, att "ischias" i regel orsakas av sk diskbråck o att smärtorna försvinner, när diskbråcken opereras bort. L konstruerade också endoskop för undersökning av magsäck o ändtarm. Han var läkare vid Återförsäkringsab Sverige o utnyttjade bolagets material för försäkringsmedicinska beräkningar av prognosen vid några sjukdomar. Även här kom hans grundliga o kritiska läggning till sin rätt.

L var en driftig o plikttrogen klinikchef, kände djupt sitt ansvar, ängsligt noggrann att intet försummades. Han var en skicklig diagnostiker. Sin privata praktik lämnade han tidigt; han kunde inte knyta spontana personliga kontakter. Han trivdes ej med praktikens alla irrationella o subjektiva inslag. Liten till växten, stillsam, blygsam o tillbakadragen gick han sina egna fundersamma vägar, ifrågasättande alla auktoriteter. Utvalda vänner o medarbetare såg hans djupa mänsklighet o mötte en pålitlig, redbar o ordhållig hedersman. Han led av att arbetsförmågan under senare år avtog på grund av förtidigt åldrande.

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1911-34 se SLH, F 4, d 3, Sthlm 1933, s 293 f, o 5, 1935, s 644. - Några blodtrycks-undersökningar från svenskt försäkringsmaterial (Nordisk medicinsk tidskrift, bd 9-10, 1935, Sthlm, 4:o, s 717-720 [bd 9[). — De myalgiska smärtsym-tombildernas patogenes (ibid, 1 1-12, 1936, s 1442-46 [bd 12]). — Om ischias- och myalgiproblemet och därmed sammanhängande frågor om neural-giernas natur (Svenska läkartidningen, årg 34, 1937, Sthlm, s 457-468). - Zur Frage des Neural-giebegriffs und der Natur der Neuralgien (Acta psychiatrica et neurologica, vol 14, 1939, Khvn, s 127-129). — [Svenska föreningens för invärtes medicin förhandlingar,] § 5. Försäkringsmedicinskt bidrag till frågan om ulcusprognosen (Nordisk medicin, [årg 1,] 1939, Hfors, 4:o, s 332-334 [bd 1]).

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslersämb:s för rikets univ arkiv, E II c:12 (Avgjorda ärenden, Kl, 1914-1916), RA.

S H Gadd, Regementsläk EFL (KrVAH 1943); I Holmgren, F L (Nord medicin, bd 17-20, 1943, s 1709-1712); dens, Mitt liv, 1-2 (1959); SLH 4:3 (1933), 4:5 (1935); SMoK; S Stenström, An apparatus for the measurement of the depth of the anterior chamber, based on the principle of L (Acta ophthalmologica (Khvn], vol 31, 1953, s 265-270); A Troell, F L död (SvD 17 maj 1943).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Folke Lindstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10671, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10671
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Folke Lindstedt, urn:sbl:10671, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-04-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se