Meriter

Ljung, Claes Elis, f 18 sept 1900 i Fritsla, Älvsb, d 22 febr 1974 i Örebro. Föräldrar: komministern Claes L o Henriette Elisabeth Ekström. Studentex vid Gbgs h latinlärov 24 maj 19, inskr vid UU 15 sept 19, JK där 15 sept 25, eo notarie i Svea hovrätt 25 sept 25, tingstjänstgöring vid Uppsala läns norra domsaga 25 — 27, förste notarie vid Västernärkes domsaga jan—april 28, bitr jurist vid Högbergs jur byrå i Örebro 28—30, deläg i advokatfirman Ljung & Malm där från 30, ordf i Örebro teaterab 15 mars 32, v VD o ombudsman i ab Örebro folkbank mars—dec 33, v VD o led av styr för Södermanlands ensk banks kontor i Örebro 33 — 46, led av bankens centralstyr 33—46, VD för Länstidningens tryckeriab i Örebro juli 33—juni 71, ordf i styr där från 33, chefred för Nerikes Alleh 37, för Nerikes Alleh-Nerikes Tidn 44-68, ordf i styr för Örebro fabriks- o hantverks-fören 41—49, för Örebro läns hantverksförb 42-45, led av stadsfullm i Örebro 43-50, VD o chefred för Bergslagsposten i Lindesberg 43—juni 71, VD i Oriel Blombergs nya ab (boktryckeri mm) där 44—juni 71, led av styr för Skand bankens avd i Örebro 45, v ordf 48, ordf där 65-71, VD i ab Ljungklichéer i Örebro 45—juni 71, led av styr för Tidningarnas arbetsgivarefören 46—62, chefred for Askersunds Tidn 47—jun 71, för Motala Tidn 57—juni 71, led av styr för bla Rockhammars bruks ab, Fellingsbro, Or, o Yxhults stenhuggeriab, Kumla.

G 21 sept 1928 i Kisa, Ög, m Elsa Hedvig Josephine Krabbe, d 7 dec 1902 i Karlskrona, dtr till v häradsh o kronofogden Hugo Peter Vilhelm Petersén o Hanna Augusta Krabbe.

Biografi

Efter jur kand:examen i Uppsala 1925, resor till främmande länder, där han studerade rättsväsendet, o några års tingsmeritering etablerade sig Claes L som advokat i Örebro i kompanjonskap med Torsten Malm. Advokatbyrån Ljung & Malm kom snart att nå en framskjuten ställning i Örebro. L anlitades i allt högre grad för specialuppdrag hos affärsbanker o industrier o kom med tiden att bli ledamot av ett flertal styrelser, där han ofta fungerade som juridisk rådgivare. Mest känd kom L att bli som ledare för de sk Ljungföretagen.

Redan 1933 förvärvade L aktiemajoriteten i Länstidningens tryckeri ab, som gav ut Nerikes Allehanda i Örebro. För den politiska kontinuiteten svarade den välkände liberalen V Bratt, som några år stod kvar som tidningens chefredaktör, innan L själv tog över. L:s första tid som ägare av Allehanda var avgörande för tidningens konkurrenskraft i Örebrodistriktet. På 15 år tredubblades upplagan så att tidningen 1947 kunde notera drygt 30000 ex som medelnettoupplaga på vardagar (Furhoff o Hederberg).

1943 förvärvade L de båda lindesbergstidningarna Bergslagsposten o Bergslagernas Tidning, o året därpå köpte han Nerikes Tidningen. Han effektiviserade o moderniserade dessa, investerade i nya maskiner o utökade personalen. Längre fram byggde han ut sin koncern med Askersunds Tidning o tillhörande civiltryckeri o med Motala Tidning. Vid L:s bortgång hade samtliga tidningar en sammanlagd upplaga av 90000 ex per dag. L utvidgade ytterligare sina domäner, bla genom inköp av civiltryckerier i Lindesberg o Örebro, dit även Oriel Blombergs nya ab hörde, ett gammalt välkänt tryckeri, som L lät modernisera o som skulle bli ett av landets förnämsta. L var en skicklig företagsledare o hade skarp journalistisk blick. När det gällde nyhetsvärdering var han träffsäker o hade känsla för vilka journalistiska områden som borde inmutas. Vid sidan av sin dagliga gärning som chefredaktör o VD åtog sig L också andra uppgifter. Så spelade han en viktig roll som ordf i Skandinaviska banken i Örebro. Förutom ledamotskap i Örebro stadsfullmäktige under ett antal år på 1940-talet tillhörde han styrelserna för bl a Rockhammars bruk, Yxhults Stenhuggeri ab o Ytong ab. Inom landets tidningsorganisationer hade han många uppdrag; han var en tid ordf i Förenade landsortstidningar o ledamot i styrelsen for Tidningarnas arbetsgivareförening o Mellersta kretsen av tidningsutgivareföreningen.

L:s fritidsintressen var bl a segling, jakt, fiske, fotografering — han var initiativtagare till o förste ordf i Örebro fotografiska förening — o träsnideri. Sin konstnärliga talang som träsnidare gav han prov på vid en utställning i Örebro. Som ung studerande brukade han då o då spela fiol i Uppsalaslättens kyrkor. Ett annat uttryck för L:s konstnärliga läggning var hans engagemang inom länets o Örebro stads hantverksorganisationer o hans initiativ till den mycket uppmärksammade jubileumsutställningen i Örebro 1947. L var till sin läggning liberal o tolerant o värnade om sina olika tidningars särart. Han är värd att minnas för: "livsaptitens skojighet och nyfikenhet, den ovanliga kombinationen av praktiskt handlag och skapande intellekt och den spännande dimensionen att mannen både var konstnär och företagare" (Anders Clason i Nerikes Allehanda 23 febr 1974).

Författare

Sven Erik Täckmark

Källor och litteratur

Källor o litt: N Andersson, Dagspressen i Sverige (1948); S Egnell, Tidn: chefen (Kumla Tidn 14 sept 1950); L Furhoffo H Hederberg, Dagspressen i Sverige (1965); A Gullberg, Justitiematr 1934 (1934); Jubileumsutställn i Örebro (1947); Kontakt, Koncerninformation [utg av] Nerikes AUeh ... 1969—75; S Roseen, Koncernchef jubilerar (Bergsjagsposten 14 sept 1960); Sammanslagningen i Örebro (Pressens Tidn 1944, nr 14); PK:s porträttmatr 1952 (1951); Sv bankmatr 1961 (1961); Sv juristmatr (1964); Sveriges bankmatr 1935 (1935); T P [sign], Advokat C L 50 år (Askersunds Tidn 15 sept 1950); Väd 1969; H Wallén, 50 års arbetsfred med TA (1969); Ytongnytt, utg av Yxhults stenhuggeri a-b, 1949—50. — Nekner över L i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Claës E Ljung, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10782, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-11-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10782
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Claës E Ljung, urn:sbl:10782, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-11-08.