Gustaf O R Lagerbring

Född:1847-10-09 – Järlåsa församling, Uppsala län (på Bredsjö)
Död:1921-07-12 – Alingsås stadsförsamling, Älvsborgs län

Landshövding, Försäkringsman, Riksdagspolitiker


Band 22 (1977-1979), sida 83.

Meriter

4 Lagerbring, Gustaf Otto Robert, sonson till L 3, f 9 okt 1847 på Bredsjö, Järlåsa, Upps, d 12 juli 1921 i Alingsås. Föräldrar: översten Carl Gustaf L o Lovisa Johanna v Kræmer. Inskr vid UU nov 63, kadett vid Karlberg 18 jan 64—30 jan 66, underlöjtn vid Upplands reg 6 febr 66, löjtn 23 maj 73, lär vid den praktiska kursen vid skjutskolan på Rosersberg 76—79, amanuens vid generalstaben 1 nov 78—1 aug 84, kapten i armén 23 juni 82, sekr i Sällsk för nyttiga kunskapers spridande o red för dess tidskr 5 maj 83—87, VD i livförsäknab Victoria 84—87, kapten vid Upplands reg 4 dec 85, VD för försäkr:ab Skandia 87—97, avsked från reg 25 jan 89, led av Sthlms stadsfullm 89—97, av AK 94—96 o av FK 00—13 (ordf i särsk utsk nr 3 01, led av särsk utsk nr 1 02, av särsk utsk nr 2 04—13 o ordf där 05, 07 o 09—12, led av bankoutsk 08), led av styr för StH 94—95, av komm ang försäkr: lagstiftn juni 95—sept 97, landsh i Gbgs o Bohus län 2 nov 97—3 juli 17, ordf i styr för GH 19 nov 97—21 aug 17, ordf i Gbgs o Bohus läns hushålln:sällsk 98—17, led av komm ang en riksförsäkr:anstalt sept 00—jan 01, av försvarskomm maj 09—dec 10, ordf i komm ang stambanornas sträckning vid Södertälje dec 11—mars 12, ordf i trustkomm jan 13—juli 14, led av Sociala rådet 13—16. — LVVS 98, LLA 08.

G 4 jan 81 i Östuna, Sth, m Hedvig Gustava Albertina Vilhelmina Nisbeth, f 24 april 58 där, d 23 juni 26 i Uppsala, dtr till kammarherren Carl Gustaf N o Beata Matilda Elisabet v Post.

Biografi

Gustaf L drygade under löjtnantsåren i Uppsala ut sin lön genom att ansvara för stadens brandkår o genom att undervisa gymnasister o studenter i gymnastik o vapenövningar. Känd för sin kvickhet o sitt glada humör deltog han i studentlivet o förvärvade bland blivande ämbetsmän o ministrar värdefulla bekantskaper. När han 75 efter kommendering till generalstaben bosatt sig i Sthlm, åtog han sig kanslist- o se-kreteraruppdrag o redigering av en tidskrift o en kalender.

Rekommenderad av förlagschefen G Holm o vänner från uppsalatiden erbjöds L 84 tjänst som direktör vid det ett par år tidigare startade livförsäkringsbolaget Victoria. Han ansågs ha goda befordringsutsikter som officer, o i hans kontrakt med bolaget ingick att han under två månaders årlig semester skulle ha möjlighet att fullgöra sina militära åligganden. Från militärtjänsten tog L avsked först när han som chef för Victoria o från 87 för Skandia genom skicklighet som organisatör o förhandlare säkrat sin ställning på det nya verksamhetsområdet. Under hans ledning hade Victoria fått en solid grund, o försäkringsbolaget Skandia blev efter några svåra år — en tidigare chef hade förskingrat, o bolaget drabbades 88 hårt av brandkatastroferna i Sundsvall o Umeå —-ett av de ledande företagen i branschen. Som kanslist i riksdagens försvarsutskott o i lantförsvarskommittén hade L blivit politiskt intresserad o efter några år i Sthlms stads-fullm valdes han att representera Östermalm i AK. Han slöt sig till den frihandelsvänliga Nya centern, men infriade knappast vare sig sina egna eller väljarnas förväntningar. Kammaren lyssnade gärna på hans kvicka o uddiga anföranden, men de gav inget utslag vid voteringarna.

L:s utnämning till landshövding i Gbg 97 väckte uppseende, då posten tidigare varit förbehållen ämbetsmän o militärer som nått högt i rangordningen. Han tycks själv ha tvekat. Som försäkringsdirektör var hans årslön 50 000 kr, som landshövding fick han knappt hälften, men dragningen till Bohusläns skärgård, som han lärt sig uppskatta under sommarbesök, fällde avgörandet mer än utmärkelsen, o ett par år senare tackade han nej, när Oscar II erbjöd honom att bli överståthållare i Sthlm.

99 utsåg högermän i landstinget L till länets representant i FK, o han fick där ett större inflytande än han haft under sin tidigare riksdagsmannaperiod. Som ordf i särskilda utskottet för olycksfallsförsäkring var det till stor del hans förtjänst att FK 01 kunde förmås att anta lagar om arbetarförsäkring o den följande år inrättade Riksförsäkringsanstalten. Från 05 hörde han till FK:s moderata parti, en borgerlig fraktion som intog en medlande ställning mellan kammarens strängt konservativa majoritet o riksdagens liberaler. Med all kraft drev L ärenden som berörde hans län, men han engagerade sig dessutom särskilt i frågor som gällde arbetsavtal, egna hem o vidgad rösträtt. Han var ivrig försvarsvän, men som ledamot i den parlamentariska försvarskommittén reserverade han sig 10 mot dennas utredning av landets ekonomiska förmåga att bära försvarsbördorna. När FK:s högerpartier efter nederlaget i valet 11 slogs samman till det sk nationella partiet, förlorade L en stor del av sitt politiska inflytande. 13 lämnade han riksdagen o angav som skäl svårigheten att böja sig under partidisciplinen o att han funnit att en landshövding inte borde vara riksdagsman. Han representerade som sådan endast en del av länets befolkning o kom lätt i skev ställning till länsrepresentanter från andra partier.

L var en handlingskraftig landshövding. Lättillgänglig o rättfram sökte han undvika stela, byråkratiska former. Hans motvilja mot krånglig handläggning av enkla ärenden ledde i ett fall till en JO-anmälan o en långvarig för anmälaren resultatlös process. Staden Gbg med dess utvecklade kommunala institutioner borde enligt L:s mening kunna sköta sig själv, o hans insatser där hänförde sig till det kulturella planet. Hans huvudsakliga verksamhet ägnades det av tidigare länschefer ofta försummade Bohuslän, där fisket vid sekelskiftet drabbats av en kris i samband med att sillen upphört att gå inomskärs. Under talrika besök i städer, fiskelägen o byar lärde han känna befolkningen o skaffade sig grundliga insikter i framförallt yrkesfiskarnas problem o begagnade sedan sitt inflytande till att utveckla landskapets näringsliv o kommunikationer. Tack vare att han i riksdagen lyckades driva igenom en ökning av fiskerilånefonden kunde länets fiskare skaffa större båtar, moderna redskap som snörpvad o trål o söka sig till nya, avlägsnare fångstområden. På L:s initiativ ordnades kurser i navigation o 04 i Marstrand ett nordiskt fiskarmöte o en fiskeriutställning, som blev en milstolpe i bohusfiskets historia, bl a genom att visa för fiskebåtar lämpade fotogen- o råoljemotorer. S å installerades den första motorn i en vadbåt. L var ordf o kraftfull pådrivare i den 01 inrättade Sv hydrografisk-biologiska kommissionen, vars försök med räkfiske o spaning efter sillstim från undersökningsfartyg främjade storsjöfisket. Även andra framsteg inom länet var ofta resultat av L:s nit o hans försänkningar i riksdagens kamrar o korridorer: Bohusbanan öppnades 04, Lysekilsjärnvägen var utbyggd 13, landsvägar togs upp, farleder rensades o Gbg fick sin fiskhamn 10. 08 ändrades instruktionerna för Huitfeldtska stipendiefonden, så att husägare i Bohusläns fiskelägen erhöll möjlighet att friköpa sina tomter. Länets övriga näringar blev inte i samma utsträckning föremål för L:s omtanke, men som ordf i hushållningssällskapet förstod han att överlåta besluten i lantbruksfrågor till sakkunniga medarbetare o själv ägna sig åt fiskeriärenden o försök att förmå bönderna att plantera skog i det kalhuggna Bohuslän.

L var en av skilda samhällsklasser omtyckt landshövding o den radikala Ny tid karakteriserade honom som "en borgerlighetens sanne företrädare men en sympatisk sådan, detta icke minst tack vare den verkliga kultur o den fullständiga frihet från all yverborenhet, som präglade hans väsen". Han var historiskt o litterärt intresserad o en god stilist o medverkade under tidigare år i tidningar o tidskrifter, bl a Vårt land o Sv soldaten. När G O Lagerbring (L3) i en uppsats i HT 97 framställdes som hovf jäsker o oskicklig militär, försvarade L i ett skarpt o mot uppsatsförf A Hammarskjöld satiriskt inlägg sin farfar. Genmälet som byggde på metodiska käll- o litteraturstudier väckte uppseende även i dagspressen. Väl anskriven hos Oscar II kallades han 02 till prins Gustav Adolfs guvernör under dennes skolning vid Uppsala univ, o under 10 somrar var han gäst på kungafartyget Drott. Kungen tog honom gärna till råds i litterära frågor, hade nöje av hans fyndiga, ofta något respektlösa repliker o värderade hans kvicka verser i de s k Drottkrönikoma. Som pensionär bodde L i Alingsås, odlade rosor o samlade material till memoarer, som dock inte blev skrivna innan han drabbades av en invalidiserande hjärnblödning.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L i GUB, KB, KrA, LUB, RA, UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några erinringar med anledning af herr A. Hammarskjölds framställning af expeditionen till Vesterbotten 1809. Sthlm 1897. 24 s. (HT, årg 17, 1897, bil.) — Guvernörer och landshöfdingar i Göteborgs & Bohus län 1658—1897. Gbg 1917. 4:o. 194 s, 21 portr. ¦—¦ Dikter under pseud Anjovis i Tal och qväden i S.H.T., 1878—1893, Upps. — Bidrag, delvis sign, i Svenske soldaten, årg 1—5, 1879—1883, Sthlm, Läsning för folket, N F, bd 15, 1883, Sthlm, o i Vårt land, Sthlm. — Bearbetat: [E L P Meyer,] Erik XIV, sorgspel i fyra akter, [2. uppl] Sthlm 1891, 30 s [anon, tills med E A Forssberg].

Redigerat: Läsning för folket, årg 49, 1883:2—53, 1887:2, Sthlm (medred); Kalender för alla, 1886—1887, Sthlm 1885—86.

Översatt: A v Drygalski, Den ny-ryska taktiken i dess nuvarande utveckling . . ., Sthlm 1883, IV, 275 s ([omsl:] Militärlitteratur-föreningens förlag, 49).

Källor och litteratur

Källor o litt: E Hildebrands saml (E 6310), HD:s konc 25 jan 1906, RA; Biografica, KrA.

I Afzelius, FK:s moderata parti (SvT 1921); I Anderson, Arvid Lindman o hans tid (1956); art:ar om L bl a i GHT 24 juli 00 o 5 maj 1917, H8D 1906—07, nr 51, o 1916— 17, nr 42, Idun 1917, nr 43, Ny ill tidn 1897, nr 46, Svea (ill veckotidn) 1887, nr 19, o SvD 3 nov 1897; L Dalen, Den bohusländska fiskelägesbygden (1941); Försäkringsab Skandia 1855—1905 (1905); V Haneson o K Rencke, Bohusfisket (1923); H Hamilton, Hågkomster (1928); dens, Dagböcker 1911—1916 (1955); Hulthander; L A Jägerskiöld, Upplevt o uppnått (1943); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); M Lehman, Kungasäsonger i Marstrand (1931); G C:son Lewenhaupt, Askegreven berättar vidare (1936); Lifförsäk-ringsbolaget Victoria 1883—1907 (1908); O Nordenskjöld, nekr över L (Minnestal hållna i VVS ... 1919—1923, 1927, s 52—54); E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951); dens, Orostid, 1 (1952); G Sanne, Gbgs o Bohus läns k hushålln:sällsk:s hist 1814—1914 (1917); V Spångberg, Från Arvid Posse till Per Albin Hansson (1936); Sveriges riksdag, 9 (1937), 17 (1935); E Thyselius, Våra herrar i FK (1908); L Tingsten, Hågkomster (1938); R Törnebladh, Riksdagsminnen (1913); J Vi-sing, Minnesbilder (1913); A Wåhlstrand, 1905 års ministärkriser (1941); [O v Zweig-bergk,] Politiska röntgenfotografier af Amatör (1896). — Nekr:er över L i Gbgs dagbl o Ny tid 13 juli, i Sthlms dagbl 14 juli o i Upsala 18 juli 1921; [ O Salmonson,] En enkel minnesruna över brodren Ansjovis (Tal o kväden i samf S.H.T., 1921, s 147—155).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf O R Lagerbring, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10851, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2020-11-30.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10851
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf O R Lagerbring, urn:sbl:10851, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2020-11-30.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se