Elias Lagerheim

Född:1791-08-18 – Huddinge församling, Stockholms län (på Ågesta)
Död:1864-09-17 – Turinge församling, Stockholms län (på Nykvarn)

Diplomat, En av rikets herrar, Kammarjunkare, Utrikesminister


Band 22 (1977-1979), sida 119.

Meriter

1 Lagerheim, Elias, f 18 aug 1791 på Ågesta, Huddinge, Sth, d 17 sept 1864 på Nykvarn, Turinge, Sth. Föräldrar: presidenten frih Olof Elias L o Catharina Apiarie. Inskr vid LU 3 april 07, kansliex 11 dec 09, eo kanslist vid hovkanslersbyrån 28 febr 10, kanslist där 9 nov 10, kammarjunkare 11 dec 10, andre sekr i kab för utrikes brevväxl 29 mars 13, tf legationssekr i S:t Petersburg 2 okt 16—26 juli 18, förste sekr i kabinettet 27 mars 19, chargé d'affaires i Berlin o Dresden 5 juni 20, i Dresden o Wien 30 april 21, kammarherre 22, tf kabinettssekr 7 dec 24, arkivarie vid KMO o NO 28 jan 25—28 jan 32, kabinettssekr 8 febr 25, tf sekr vid KMO 11 dec 28, led av ridderskapet o adeln vid riksdagarna 28—30, 34—35, 44—45, 56—58, 59—60 o 62—63, överpost-dir 14 dec 31, envoyé i Khvn 13 juli 36, statsminister för utrikes ärendena o en av rikets herrar 8 sept 56, ordf i Trollhätte kanalverk 20 mars 57, avsked från statsminis-terämb 16 mars 58. — KorrespLLA 34, HedLLA 63, serafimerriddare 56.

G 24 sept 26 på Seglingsbergs bruk, Ramnäs, Vm, m Charlotta Adelaide Schwan, f 9 febr 04 i Sthlm, Nik, d 9 sept 78 där, Jak o Joh, dtr till statsrådet Hans Niclas S o Sara Gustava Adelaide Schön.

Biografi

L:s karriär inleddes i hovkanslersexpeditionen, där han 10 blev kanslist, för att några år senare överflyttas till utrikeskabinet-tet. Efter kortare tjänstgöringar vid beskickningarna i S:t Petersburg, Berlin, Dresden o Wien 16—24 blev han 25 kabinettssekreterare under Gustaf af Wetterstedt. Omedelbart därefter fick han följa Karl XIV Johan på hans resa till Norge o därunder förmedla kontakten mellan kungen o statsrådet i Sthlm bl a i den dramatiska "skeppshandeln" med dess komplikationer i förhållandet till Ryssland (Höjer).

I utrikesförvaltningen gjorde L viktiga insatser på administrationens o ekonomins områden. Efter fem år som överpostdirektör återgick han till diplomatin, nu som sändebud i Khvn. Hans långa tid som sv minister vid danska hovet 36—56 blev hans viktigaste insats. Under denna kom den danska frågan att bli av central betydelse för sv utrikes- o inrikespolitik.

L var en skolad diplomat o en god rapportör. Han "berättade flitigt och omständligt men ville också helst sköta föreliggande affärer efter sitt huvud" (Hallendorff). Flera av hans rapporter från kritiska situationer i dansk politik har av en senare historieskrivning betecknats som utmärkta (Lundqvist). Hans inflytande på den sv utrikesledningen var dock begränsat. Väl känt är att Oscar I drev sin personliga utrikespolitik o därvid ofta o i viktiga sammanhang använde sig av andra vägar än de officiella.

Den i början av 40-talet uppflammande skandinavismen ställde L inför besvärliga problem. Till en början intog den sv statsledningen en avvisande hållning, o L:s uppgift blev då att motverka danska o sv initiativ till studentbesök o politiska demonstrationer o samtidigt söka förklara den länge negativa sv hållningen.

L:s attityd var präglad av försiktighet o skepsis rörande möjligheterna till en aktiv sv politik. Uppfostrad i Karl Johanstidens ryskorienterade politiska system såg han med oro på aktivisternas verksamhet. Utan att påverkas av de skandinavistiska strömningarna kom L dock att verka i en för Danmark positiv riktning o kunde upprätthålla goda relationer till den danska politiska ledningen. Han betonade ofta i sina rapporter till Sthlm, att han var "en uppriktig vän av Danmark"; därför måste han ibland ogilla en alltför osmidig dansk politik, särskilt i förhållande till hertigdömena. De första mera tydliga tecknen på danska försök att vinna sv stöd i den hotande konflikten med tyska intressen kunde L inberätta 46; de mottogs positivt av kung Oscar, som besökte Khvn. Knappt två år senare aktualiserades det danska problemet genom Kristian VIILs död o strider i Schleswig-Holstein. L utgick ifrån att sv militär hjälp var utesluten men fick inom kort uppleva, att Oscar I slog in på en annan linje.

När kung Oscars politiska mål förändrades, blev följden för L, att han ställdes utanför väsentliga delar av den sv diplomatin. Detta blev framför allt fallet under Krimkriget, då kungen genom egna politiska agenter förberedde en uppslutning i kriget på västmakternas sida. L:s verksamhet i Khvn kom därför nu att stå i viss motsättning till den k politiken. Han arbetade för sv neutralitet o kritiserade den sv pressens — ofta av kungen framkallade — uttalanden. L förblev i synnerhet skeptisk till den allt ivrigare politiska skandinavismen, medan kungahuset engagerade sig för denna. I synnerhet oroades han av ryktena om kronprins Karls ryssfientliga aktivism. I försiktiga ordalag förklarade L, att "det gör mig ont, om så skulle vara, att kronprinsen låter sig hänföras av sitt ridderliga lynne och ungdomliga patriotism, att förbise fäderneslandets sanna intressen". Personligen var L en anhängare av den danska "helstatspolitiken"; Danmark o hertigdömena skulle bevaras som en politisk enhet (Oscar II:s memoarer). Han saknade tydligen intresse för en union mellan de tre skandinaviska staterna. Tvärtom fruktade han följderna för Sverige av ett inträde i en sådan förbindelse. Enligt hans mening ville flertalet danskar ej alls uppge landets självständighet; kungahusets politik byggde på en missuppfattning härom (Holmberg, s 277).

Trots motsättningen mellan kungahusets politiska ideal o L:s lyckades denne bevara det förtroende, som Oscar I sedan länge hyst för honom. När kungen förberedde en mera aktiv sv politik i förhållande till Danmark, valde han L till utrikesstatsminister, då han omöjligen kunde räkna med stöd från den dittillsvarande, Stierneld, till en så väsentlig kursändring. Till L:s efterträdare i Khvn utsågs amiralen G A Virgin, som länge utnyttjats i kungens utrikespolitiska verksamhet. Ett syfte med förändringen var bl a att underlätta kontakterna mellan de danska skandinaverna o den sv kungafamiljen. De mot Oscar I:s nya danska politik kritiska konservativa ämbetsmännen räknade dock med att L skulle kunna förhindra allvarligare misstag. Stierneld kommenterade i brev till G A Sparre 11 sept 56 hans verksamhet utifrån denna synpunkt: "Så länge den nuvarande skandinaviska paroxys-men är i sin höga potens, kommer onekligen Kongl Majts rådgivare in politicis att finna sin ställning föga avundsvärd, men genom sitt långa vistande uti det land, som med fagra ord och lumpna intriger skall inkräktas, kan L mer och bättre än någon annan, verka för det goda ändamålet. Detta har han redan gjort genom förekommande av ett härifrån föreslaget möte mellan de båda monarkerna."

Oscar I var emellertid inte sinnad att följa L:s råd i fråga om den danska politiken. Följden av motsättningarna blev att L hölls utanför försöken att åstadkomma ett dansk-sv samgående till försvar av Ejder-linjen. Förhandlingarna 57 om ett militärt förbund fördes vid sidan av L; "i Sthlm [hade man] försiktigheten att helt och hållet lämna . .. L utanför affären" (Holmberg, s 308).

Under kung Oscars sista svåra sjukdomstid övergick den verkliga makten till kronprins Karl som regent. Resultatet blev stora personförändringar i statsrådet. L fick nu lämna sin post till L Manderström. För L innebar detta en bitter besvikelse. "En svårighet för kronprinsen", skriver De Geer i sina Minnen, "var att ingendera av de båda statsministrarne ... [Günther o L] hade själva någon lust att avgå .. . och ingendera låtsade sig förstå halvkväden visa". L övergick nu till privatlivet.

Författare

Jägerskiöld



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

I sonen L 2:s saml, RA, finns rester av L:s arkiv o brev från L till F A Ewerlöf (1 vol), O Nordenfeldt, N F Palmstierna (1 vol) o L 2. Stort antal tjänsteskriv:er till o från L i kabinettets för utrikes brevväxlingen arkiv o beskickningsarkiven, främst från L:s Khvnsår. Stora brevserier från L i RA till Alb Ehrcn-svärd, G Löwenhielm, L Manderström (1 429 st 1830—64) o J W Sprengtporten. Brev från L även i KB (bl a till O Nordenfeldt), LUB (till B Cederström o J De la Gardie), SA (till B v Beskow), UUB (bl a till A E Ihre 166 st o till G G Löwenhielm) o VA (till J Berzelius o C Palmstedt).

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: P G Andreen, Politik o finansväsen, 2 (1961); L De Geer, Minnen, 1 (1892); S Eriksson, Sv diplomati o tidn:press under Krimkriget (1939); dens, Karl XV (1954); N Forssell, Sv postverkets hist (1936); O Gasslander, J A Gripenstedt (1949); T Gihl, Utrikesförvaltn från 1809 till närvarande tid (Den sv utrikesförvaltn:s hist, 1935); H Haralds, Sveriges utrikespolitik 1848 (1912); C Hallendorff, Oscar I, Napoleon o Nikolaus (1918); G Heckscher, Konung o statsråd i 1809 års författn (1933); Å Holmberg, Skandinavismen i Sverige vid 1800-talets mitt (1946); T Höjer, Carl XIV Johan, 2—3 (1943—60); dens, Den sv utrikespolitikens hist, 3: 2 (1954); A Jansson, d:o, 3: 3 (1961); H L Lundh, Från skandinavism till neutralitet (1950); B V:son Lundqvist, Sverige o den slesvig-holsteinska frågan 1849 —50 (1934); E Löfgren, Sverige—Norge o danska frågan 1848—49 (1921); E Möller, Skandinavisk Straeben og svensk Politik omkring 1860 (1948); N Neergaard, Under Junigrundloven (1916); Oscar II, Mina memoarer, 3 (1962); C M Runeberg, Sveriges politik under Krimkriget (1934); W Swalin, Bidr till Kongl Maj:ts kanslis personalhist (1892).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Elias Lagerheim, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10897, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jägerskiöld), hämtad 2019-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10897
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Elias Lagerheim, urn:sbl:10897, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jägerskiöld), hämtad 2019-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se