Meriter

3 Lagerheim, Nils Gustaf, f 18 okt 1860 i Sthlm, Klara, d 2 jan 1926 i Djursholm. Föräldrar: byråchefen Nils Olof L o Emma Gustava Landergren. Mogenhetsex vid Sthlms gymn 20 maj 80, inskr vid UU ht 80 o 82—85, vid StH 81, vid univ i Berlin 86, i Freiburg 87—89 o i Montpellier 89, assistent vid polytekn skolan i Lissabon 1 juli 89, prof i kryptogami o dir för botan trädgården vid univ i Quito 89, konservator vid museet i Tromsö 23 nov 93, prof i botanik vid StH 4 nov 95—25, led av styr för Farmaceutiska inst 01—21, ordf i Botan sällsk i Sthlm 15— 19. — Fil hedersdr vid UU 6 sept 93, LVA 09, LLA 15, LVS 22.

G 30 sept 90 i Panama m Cécile Julie Berthe Devéria, f 30 sept 62 i Walthamstow, Essex, England, d 17 juni 42 i Djursholm, dtr till grosshandl Paul Constant D o Emily Shepherd.

Biografi

I sina botaniska studier under skoltiden hade Gustaf L fått stöd o uppmuntran av sin far o farbror — båda drivna amatörbotanister — o sin lärare floristen K F Thede-nius. Han hade ett ovanligt handlag med mikroskopet, skarpa ögon o kombinationsförmåga. Därtill kom ett utpräglat minne för former; under ledning av F Kjellman specialiserade han sig tidigt på kryptogamernas mikrobiologi. Han fick under närmare ett år speciell undervisning i mikroskopering o preparatbehandling av prof V Wittrock i Sthlm men studerade f ö botanik o i någon mån astronomi i Uppsala fram till 85. Under denna tid publicerade han flera rön, bl a i VA:s skrifter.

L tycks ha kämpat mot en besvärlig "tentamensskräck" o lämnade Uppsala utan någon examen för att 86 resa till Berlin, där han studerade bakteriologi för R Koch. Han hade hoppats att med stöd av sina tryckta uppsatser kunna bli Dr phil i Leipzig, men när detta misslyckades, fortsatte han de närmaste åren sina studier vid univ i Freiburg o Montpellier. Han läste botanik o kemi o publicerade uppmärksammade notiser om tidigare okända parasitsvampar, som han funnit vid exkursioner i de båda städernas omgivningar. 89 var han en kort tid botanisk assistent vid polytekniska skolan i Lissabon för att s å i Quito få tjänst som prof i kryptogami o chef för stadens botaniska trädgård. L grep sig ivrigt an med sin uppgift, lärde sig spanska, rustade upp den vanvårdade trädgården o organiserade ett modernt bakteriologiskt laboratorium. Han hann dessutom med vidsträckta forskningsresor o undersökningar av kakaoträdets sjukdomar.

Svåra malariaanfall o osäkra politiska förhållanden drev honom emellertid att lämna Ecuador, o på hösten 93 blev han konservator i Tromsö, där han utom de obetydliga botaniska samlingarna vårdade museets kollektioner av däggdjur, fåglar o mineral. L:s vetenskapliga produktion hade då resulterat i ett hedersdoktorat i Uppsala. Särskilt imponerade hans upptäckt av kalkborrande alger o hans ekonomiskt betydelsefulla undersökningar av parasitsvampar, o 95 utsågs han till prof i botanik vid StH. Här arbetade L på att rusta upp den förfallna botaniska institutionen o skaffa instrument o den materiel som var nödvändig för undervisning i botanisk bakteriologi o kryptogami. Han o hans lärjungar forskade nu under en följd av år i grönalgernas systematik, o resultatet blev bl a en av hans finländske lärjunge A Luther författad avhandling, i vilken uppställdes en självständig grupp av gulgröna alger (Heterocontae). Då botanikundervisningen vid StH fick rykte att vara ensidig, sökte L avvärja kritiken genom att under åtta terminer föreläsa över fanerogamsystematik, o när den botaniska institutionen 09 flyttades till Drottninggatan, anlades efter hans anvisningar o som en nyhet för Sverige ett takväxthus, som med sina tropiska växter blev populärt hos allmänheten.

L:s föreläsningar var torra o fåtaligt besökta, men hans vänliga tillgänglighet utanför föreläsningssalen, hans enorma kännedom om botanisk litteratur o hans uppslagsrikedom gjorde honom till en uppskattad lärare o handledare. Hans handlag med mikroskopet o förtrogenhet med allt som hörde till det mikrobiologiska området gjorde att hans tjänster togs i anspråk på skiftande områden. Kvartärgeologer anlitade honom för bestämning av mikrofossil, o han gav speciell undervisning för tjänstemän vid SGU i botanisk undersökning av jordarter. Den viktiga sk pollenanalytiska metoden, som senare fulländades av L v Post, utgick från ett uppslag av L — Metoder för pollenundersökning i Botan notiser 02 — liksom flera sinnrika tillvägagångssätt vid framställning av mikroskopiska preparat.

För allmänheten var L känd som medarbetare i Nordisk familjebok — han skrev eller bearbetade omkr 1 000 artiklar i andra upplagan — o som vetenskaplig detektiv. I tidningsartiklar redogjorde han för Sthlms rågmjöl, gatudamm o köttfärs, o myndigheter vände sig till honom, när man misstänkte förfalskning av livsmedel, kryddor o konstverk eller när man önskade mikroskopisk analys av Swedenborgs kvarlevor o den heliga Birgittas kista. I flera fall stod han som garant för olika livsmedelsfirmors produkter, vilket gav honom goda biinkomster. Under sina sista levnadsår arbetade L med en stort upplagd undersökning av parasitiska rostsvampar i syfte att med hjälp av dem få en inblick i deras värdväxters härstamning o systematik. Flera kryptogamer är uppkallade efter L, o själv har han beskrivit tio nya släkten i sina 50 algologiska uppsatser o nio i sina 60 mykologiska.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Delar av L:s arkiv i VA. Brev från honom i LUB (till J af Klercker), RA (till S Hedin), UUB (bl a till T M Fries o H O Juel) o VA (bl a till A G Nathorst o V Wittrock).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se T O B N Krok, Biblio-theca botanicä Suecana . . . , Upps ... 1925, s 368—378.

Källor och litteratur

Källor o litt: Art i Djurholmstidn 22 okt 1920; Handhar ang den lediga förest:befattn för Bergianska stiftelsen (1915); I Holmgren, N G L (VAÅ 1928; även i Berichte der deutschen botanischen Gesellschaft, 1926); In-bjudn :skrifter till de högtidligheter hvarmed trehundraårsminnet af Upsala möte kommer att firas i Upsala den 5—7 sept 1893 (1893); L G Romell, N G L (LAH o tidskr 1926, nr 3); S Tunberg, StH:s hist före 1950 (1957); V B Wittrock, Illustrerad förteckn öfver Ber-gielunds botän trädgårds saml porträtt af botan förf jämte biogr notiser (Acta horti Ber-giani, 3:1:2 o 3:2:3, 1897—1905).— Nekr:er över L i SvD 3 jan o i S-T 4 jan 1926 samt i Gaudeamus 1926, nr 1.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Gustaf Lagerheim, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10901, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10901
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Gustaf Lagerheim, urn:sbl:10901, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-25.