Alexander Lagerman

Född:1836-02-11 – Norrköpings Östra Eneby församling, Östergötlands län
Död:1904-11-28 – Jönköpings Kristina församling, Jönköpings län

Uppfinnare, Maskiningenjör


Band 22 (1977-1979), sida 165.

Meriter

Lagerman, Alexander, f 11 febr 1836 i Ö Eneby, Ög (nu: Norrköping), d 28 nov 1904 i Jönköping. Föräldrar: skräddarmästaren Gustaf Fredrik L o Johanna Charlotta Uhrfeldt. Elev vid tekn skolan i Norrköping, ritare vid Motala mek verkstad 53—56, egen uppfinnarverksamhet 56—70, maskinkonstruktör vid Jönköpings tändsticksfabrik ab från 70, juryman vid utställn:arna i Sthlm 97 o i Paris 00.

G 12 aug 70 i Sthlm, Ad Fredr, m Hildegard Emilia Augusta Söderman, f 31 mars 40 där, ibid, d 30 nov 21 i Jönköping, samt förut g Gardell.

Biografi

L erhöll teknisk grundutbildning i hemstaden Norrköping, o 17 år gammal gjorde han konstruktionsritningar till en stilsätt-ningsmaskin och lär ha uppvisat en modell av denna, då han sökte tjänst som ritare vid Motala mek verkstad, som då ännu stod un- der ledning av den berömde Otto Edvard Carlsund. Vid denna tid började enstaka fabriker för fosfortändstickor anläggas, baserade på hantverk o hemslöjd, o L övervägde möjligheterna att mekanisera denna nya industri. Fascinerad därav lämnade han så småningom sin anställning för "ett farligt spel om att stå eller stupa", som han själv uttryckte det. Efter flera års försakelser var han 62 klar med en komplettmaskin, som automatiskt skar, svavlade, satsade, torkade o kapslade stickorna i tjockt papper. Den förevisades i Sthlm o belönades 64 av VA med wallmarkska priset. Maskinen hade många brister o kom ej i bruk men L uppmärksammades av chefen för Jönköpings tändsticksfabrik, Bernhard Hay, som anställde honom som maskinkonstruktör o gav honom fria händer o resurser för att "uteslutande sysselsätta sig med konstruerandet av nya hjälpmaskiner och förbättring av redan befintliga".

Så följde slag i slag 70—88 en rad maskiner för tändsticksindustrin, bl a en askfyllningsmaskin 77, den kanske yppersta av L:s konstruktioner. Samtidigt arbetade L också med sin komplettmaskin, men fosforstickornas Iättantändlighet medgav endast långsam köming o ringa produktivitet. Säkerhets-tändstickorna, som varit dyrare i framställning, förbilligades avsevärt genom mekaniseringen, o 92 var L klar med en komplettmaskin, som ersatte 5 specialmaskiner o kunde skötas av "endast en yngling och en flicka". Tändsticksämnena lades in i ena änden o stickorna kom ut färdiga i askar i den andra. L:s maskin ansågs vara den första i Europa o hade en kapacitet av 40 000 askar per arbetsdag om 11 tim. Under de följande åren byggde L fyra förbättrade maskiner, o det dröjde ett 20-tal år, innan främmande konkurrens blev kännbar. Det sista exemplaret togs ur drift först 28.

Alla maskiner byggdes under L:s överinseende vid fabrikens egen mekaniska verkstad blott för eget behov. För att hemlighålla framstegen för konkurrenterna uttogs inte patent i de flesta fall; många av konstruktionerna var oöverträffade i 50 år o mera, dessutom så väl genomtänkta vid ritbordet, att de ofta fungerade direkt utan större justeringar.

L ägnade sig också åt förbättring av fabrikens etikettspressar o andra typografiska maskiner. Vid boktryckarjubileet 83 visade han en sättmaskin som även gjorde radjustering o typavläggning, vilket var en nyhet. 86 uppfann han en hjälpapparat för 3 gånger snabbare handsättning vid vanlig stilkast. Denna "typoteter" användes en tid av Sthlms dagblad o Centraltryckeriet i Sthlm. L sålde patentet i England för 25 000 pund (då = 450 000 kr). Sedermera framkom bättre amerikanska maskiner för gjutning av hela rader.

Jönköpingsfabrikens tryckeri hade 6 snällpressar för tändsticksetiketter. 96 patenterade L i många länder den första användbara arkiläggningsapparaten för snällpressar. Några år senare visade han i Sthlm en ny konstruktion, där flera olika tryck samtidigt kunde utföras på samma press. 02 konstruerade L en digeltryckpress med automatisk pappersmatning o avläggning, som exploaterades av ab Princeps i Gbg vid en ny stor fabrik o en tid vann världsmarknad.

Det rastlösa nyskapandet tog på hälsan, o L var på senare år sjuklig. Vid sin bortgång hade han dock lyckats med föresatsen att förvandla en mängd långsamt handarbete till automatisk masstillverkning. Maskinparken i världens i maskinellt avseende ledande tändsticksindustri var fullbordad, o vid c:a 450 maskiner framställdes 1,2 miljoner tändsticksaskar per dag.

L var till sin läggning försynt, "en djup natur, vars ord bländade och fängslade". I sitt testamente instiftade han till fattiga uppfinnares hjälp den L:ska donationsfonden, vilken blev tillgänglig 23 efter hustruns död. Fonden, 261 529 kr, förvaltas av Jönköpings stadsfullmäktige som fördelar räntemedlen efter Sv uppfinnareföreningens förslag. 33 utgav IVA en minnespenning över L, o hans byst avtäcktes 25 april 36 i Jönköping, där då ett litet lagermanmuseum öppnades.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Nobels donationer och industrier. Föredrag . . . Gefle 1897. 8 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: P Andersson o J Hjelmberg, Några minnesanteckn :ar öfver ing A L, ned-skrifna i okt månad 1933, ms i Tekn mus arkiv.

J E Bjerke, A L (SMoK 4, 1948); G Ge-derschiöld o E v Feilitzen, Den sv tändsticks-industriens hist före de stora sammanslagn Tärna (1945); Den L:ska understödsfonden för sv uppfinnare (Industritidn Norden 1923, h 36); Den sv tändsticksindustrien, Sv tänd-sticksab, Sthlm (1923); Den sv tändsticksin-dustriens tekn överlägsenhet (Industritidn Norden 1923, h 49); K Ekorn, Sättmaskiner förr o nu (1929), s 57—67; M Geitel, Världsindustrien, 1 (1918), s 713; E Gullberg o L Améen, Jönköpings stads hist, 3 (1971); T Gårdlund, Industrialismens samhälle (1942), slllf;AST Hasselquist, Boktryckarkonsten (Uppfinningarnas bok, 2 uppl, 1907, h 10); Idun 1904, s 610; T Jung, A L o tändsticksindustrien (Sv uppfinnarefören:s jubileumsskr 1886—1936, 1936); Jönköpings tändsticksfabrik (Sveriges industri, dess stormän o be-främjare, 1897); R Kjellander, Gerhard Arehn o tändsticksmaskinerna (Daedalus 1958); J O Lindberg, Tändsticksindustrien (Uppfinningarnas bok, 2 uppl 1900, h 8); G F Lundström, Tändsticksindustrien (1899); Minneshylln:ar vid A L:s grav (Industritidn Norden 1923, h 49); Nordisk boktryckarkonst 1902, s 282, 369, o 1933, s 144; SPG 17 (1905); G Sundbärg, Sveriges land o folk (1901); C Sylwan, Understöden från L:ska fonden (Sv uppf innaref ören :s jubileumsskr 1886—1936, 1936); Tekn porträttgalleri 1300 —1900 (1917), s 15; A Wahlstedt, Minnespenningar över sv män o kvinnor, följd 3 (1937), s 149; A Wallerström, Smålands näringsliv i ord o bild, 2 (1918); W Weibull, A L:s livsgärning (Daedalus 1934).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alexander Lagerman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10925, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-12-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10925
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alexander Lagerman, urn:sbl:10925, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-12-13.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se