Lange, släkter



Band 22 (1977-1979), sida 246.

Biografi

Lange, släkter.

1 Rådmannen o vice borgmästaren Lorentz L (1659—1734), som var preses i köpmansgillet i Visby 1716—24, uppges (Butendorph) ha varit son till en präst Jöns L i "Gärdsås i Skåne", men denne har ej kunnat återfinnas i samtida handlingar (Indebetou). En av Lorentz L:s döttrar blev stammor för släkten Säve. Hennes bror kontraktsprosten Nicolaus L (1699—1765) i Fardhem, Gotl, uppfördes 1758 i tredje förslagsrummet vid återbesättandet av superintendentämbetet i Visby. En annan bror, Abraham L (1708—87), blev borgmästare i Visby 1741, var rdgm 1738—39, 1742—70 o 1778—79 o fick till sist lagmans titel. Han var länge en av hattarnas ledande män o satt i den kommission som 1743 dömde C E Lewenhaupt o H M v Buddenbrock (bd 6) till döden, o senare vid flera riksdagar i SU o sekreta handels- o manufakturdeputationen. I Visby var L preses i köpmansgillet 1760—87. En av hans sonsöner var far till kh Carl Timotheus L (1823—1914) i Alva, Gotl. Carl L var i äktenskap med en dtr till räntmästaren Matthias Fredrik Ihre (bd 19, s 760) far till Per Adolf L (1867—1920). Adolf L blev fil dr o docent i tyska språket i Uppsala 1896, lektor i Västervik 1905 o rektor där 1907 samt i Karlskrona 1915. Han var far till författarinnan Birgit L (f 1901), g m prof Karl Olivecrona, o till fd lektorn fil dr Per-Adolf L (f 1911).

Nicolaus o Abraham L:s bror rådmannen Carl Henrik L (1713—1800) i Visby, som fick vice borgmästares titel, var far till handlanden Olof L (1747—1831) i Visby, som var rdgm 1792, o till kh Johan L (1754—1801) i Alva. Deras bror rådmannen Carl Henrik L (1753—99) i Visby var farfars far till den framstående operasångaren (basbaryton) Algot L (1850—1904). Denne var engagerad vid Sv teatern i Hfors 1872—77, vid K teatern i Sthlm 1878—84 o vid Det kongelige Teater i Khvn 1884—95. Han var därefter sånglärare i Khvn 1895— 99 o i Sthlm 1899—1900 o bodde under sina sista år i Paris. Han uppträdde även som konsertsångare o skrev Om sång (1898) o Om tonbildning i sång o tal (1900). I den senare boken riktade L ett uppmärksammat o skarpt angrepp mot den några år tidigare avlidne Fritz Arlbergs (bd 2) sångpedagogiska verksamhet. I sin ungdom hade han tagit en förberedande juridisk examen i Uppsala, där han var studiekamrat till August Strindberg, som länge hade kontakt med honom o skildrat honom i flera skrifter. L var 1876—98 gift med finländskan Ina Blenda Augusta L, född Försten (1846—1930), som under deras förlovningstid 1875 uppvaktats av Strindberg o sammanfört denne med sin landsmaninna Siri von Essen (bd 14), senare Strindbergs hustru. Ina L hade utbildats till pianist, bl a i Ryssland med A Rubinstein o P Tjajkovskij som lärare, o var från 1885 kammarpianist vid danska hovet. Under pseudonymen Daniel Sten publicerade hon 1884—90 flera novellsamlingar. Senare höll L föreläsningar i musikhistoria i Khvn o Sydsverige, o 1912—19 publicerade hon en rad populära musikhistoriska arbeten, bl a ett par om Chr W Gluck. Från 1913 bodde hon i Malmö.

Algot L:s syssling kanslirådet i jordbruksdepartementet Nils Johan Gabriel L (1872—1961) var far till statsrådet Nils Gunnar L (se nedan) o farbror till generallöjtnant Henrik L (f 1908). 2 Prof i kirurgi Daniel L i Beuthen (Bytom) i Schlesien var far till Daniel Gottlieb L (d 1795). Denne blev 1760 kompanikirurg vid artilleriet i Pommern o flyttade 1761 till Sverige, där han först var stadskirurg i Skara. 1768—81 tjänstgjorde L som fältskär vid Ostindiska kompaniet på en rad resor till Ostindien o donerade 1780 till VA fostret av en hottentott. Därefter praktiserade han i Gbg, tills han 1793 blev stads- o lasarettskirurg i Jönköping. Han var far till apotekaren o rådmannen Gottlieb Wilhelm L (1774—1802) i Skövde. Dennes äldre bror Johan Daniel L (1766—1848) var först sjökapten o senare bokhållare vid fattigvårdsinrättningen i Gbg, där många av hans ättlingar kom att bli bosatta. Han var farfar till sjökaptenen, överlotsen o kommunalmannen Johan Axel Rudolf L (1839—1915) på Brännö i Styrsö, Göt. Rudolf L har skildrats av Evert Taube, vilken som trettonåring vistades hos honom för att lära sig "maner", o av sin dtrson Lasse Dahlquist, vars visa Morfar har berättat tillhör hans mera kända alster. L:s son Thorvald Arthur L (1872— 1957) blev telegrafkommissarie i Visby 1904, Härnösand 1913 (tf 1912), Kristianstad 1921 o Östersund 1926. Thorvald L, som skrev sin släkts historia (se nedan), blev mest känd som botanist. Han publicerade ett tiotal botaniska skrifter, särskilt om jämtländska växter, o donerade ett herbarium med mer än 25 000 växter till Åbo akademi. 1950 blev L fil hedersdr i Uppsala. Kusin till L var grafikern, skämttecknaren o landskapsmålaren Erik William L (1876— 1946). Av Erik L finns ett tjugotal träsnitt i NM. Från Gottlieb Wilhelm och Johan Daniel L:s yngste bror härstammar nordamerikanska släktgrenar. Utan påvisbart samband med ovan behandlade släkter var Jacob Daniel L (1758—1808), som blev överstelöjtnant i armén 1803 o landshövding i Uleåborgs län 1805, o vars hustru var syster till statsrådet G F Wirséns hustru (jfr bd 11, s 267). Han hette ursprungligen Lang o var född i Sul-kava sn i Savolax. — Utan samband med nämnda släkter är också författarinnan lektor Dagmar L (f 1914).

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Butendorphs genealog saml, KB; G I [ndebetou], rec av E Nyberg, Gotländsk släktbok (PHT 1912); E Nyberg, Gotländsk släktbok (2 uppl, 1938); G T Romdahl, Släkttraditioner inom Visby magistrat under 1700-talet o 1800-talets början (SoH 1952—53); R Steffen, En lärd skolmästare på 1600-talet. Jacob Hendriksen Lang i Öja. Släkterna Lang o L (Gotländskt arkiv, 12, 1940), s 48, 51. Lorentz L: R Steffen, Köpmansgillet i Visby 1694—1944 (1944), s 16, 36 ff, 95, 111, 114. Nicolaus L: O W Lemke, Visby stifts hm (1868); G T Lutke-mann, Likpr över Nicolaus L (1768). Abraham L: P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760—66 (1953); Malmström; Millqvist; H Rosman, Skepparegillet i Visby under 250 år (1932), s 108, 115; Steffen, äa 1944, s 69, 95, 97, 115. Carl Timotheus L: Lemke, a a. Per Adolf L: J Bromé, Karlskrona stads hist, 3 (1930); L Dalgren, Västerviks hist 1719—1932 (1933); E Kölgren o C G Tengström, Läroverks- o seminarie-M 1914—15 (1915); SPG. Carl Henrik L (1713—1800); Steffen, a a 1944, s 55, 78,

114. Olof L: Millqvist; H Rosman, Sällskapet DBV:s sparbank i Visby 1830—1930 (1930), s 19; Steffen, a a 1944, s 55, 63, 99,

115. Johan L: GA Gustafson, Gotlands i Upsala studerande nation (1878), s 34; Lemke, a a. Carl Henrik L (1753—99): Steffen, a a 1944, s 55, 116. Algot L: Algot L (Tidn för musik o teater, 1, 1898—99, nr 11); d:o (SM 19, 1899); Algot L f (SM 24, 1904); d:o (H8D 5, 1903—04, s 424); KO Bonnier, Bonniers, 4 (1931); E F [ahlsted] t, Algot L (NF, 2 uppl, 15, 1911); A Hagsten, Den unge Strindberg, 1—2 (1951); H Lindström, Hjärnornas kamp. Psykologiska idéer o motiv i Strindbergs åttiotalsdiktning (1952); G M förin], Algot L (SMoK 4, 1948); R Neiiendam, Det kongelige Teaters Historie, 4—5 (1927— 30); Norlind; A Rundberg, Sv operakonst (1952); N Schiorring, Algot L (DBL 13, 1938); G R Smedmark, Mäster Olof o Röda rummet (1952); A Strandberg, Fr Arlberg o A Lange (Tidn för musik o teater, 1, 1898— 99, nr 1—3); A Strindberg, Samlade skrifter, 22 (1914), s 130 f, 38 (1916), s 93—101, 41 (1918), s 131—34; A Strindbergs brev, 1—2, 6—8 (1948—61); J Svanberg, K teatrarne under ett hälft sekel 1860—1910, 2 (1918); Erfling Winke]l, Algot L (Sohlman, 3, 1951). Ina Blenda Augusta L: A Bergholm, Suku-kirja, 1 (1901), s 468; Bonnier, a a, 4; T Eklund, Tjänstekvinnans son (1948); Fahl-stedt, a a; FBH; Morin, a a; Norlind; Schior-ring, a a; A Strindberg, Samlade skrifter, 26 (1914), s 37—50, 55 (1919), s 6 ff; A Strindbergs brev, 1, 5—8 (1948—61); K Smirnoff, Strindbergs första hustru (1925), s 72 ff, 278. Källor o litt: Allmänt: Th Lange, Gbgsläk-ten L . . . (1940); SMoK 4 (1948); Sv släktkalendern, 13 (1943). Daniel Gottlieb L: G Elgenstiernas saml, KB; S Lindroth, VA:s hist 1739—1818, 1:2 (1967); SLH 1:3 (1824). Gottlieb Wilhelm L: Sveriges apotekarhist, 2 (1918—23). Johan Axel Rudolf L: L Dahl-quist, Så kom dom till . . . (1961), s 42—45; E Taube, Jag kommer av ett brusand' hav (1952), s 170 ff. Thorvald Arthur L: Krok; S L[indman], Thorvald Arthur L(SMoK 4, 1948). Erik William L: Å Davidsson, Katalog över sv handteckn:ar i UUB (1938); Erik L t (SvD 3 juli 1946); Erik L, Självporträtt (Söndagsnisse-Strix 1932, nr 20); R Hoppe o G Jungmarker, Svart o vitt. Sv grafiker o tecknare under 1900-talet (1947); Hultmark; P-E Lindorm, Sv humor under 100 år (1948); Th N[yman], Erik William L (SMoK 4, 1948); S S[andströ]m, Erik William L (SKL 3, 1957); F Ström, I stormig tid (1942), s 176 f. Källor o litt: M 1097, RA; Arméns pensionskassas meritband 14, f 198, KrA; A T Låstbom, Swea o Götha höfdinga-minne sedan 1720, 2 (1843).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lange, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10993, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10993
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lange, släkter, urn:sbl:10993, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se