Viktor Larsson

Född:1869-06-18 – Kolbäcks församling, Västmanlands län
Död:1950-09-27 – Gustav Vasa församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Statsrevisor, Kommunikationsminister


Band 22 (1977-1979), sida 331.

Meriter

Larsson, Viktor, f 18 juni 1869 i Kolbäck, Vm, f 27 sept 1950 i Sthlm, Gust Vasa. Föräldrar: linjeförmannen Johannes L o Johanna Persdtr. Verkstadsarbetare vid Asea i Västerås 94, ordf i metallindustriarbetare-förbis avd där 95—02, led av stadsfullm där 99—06 o 11—24, v ordf 16—24, led AK 03—32 o FK 33—41 (led av särsk utsk 06, av KU 09, 12—14A, 15—21 o 24, v ordf i KU 18, ordf där 19—21 o 24, led av särsk utsk nr 1 14B, 20, 27 o 40—41, statsrevisor 15—18, led av särsk utsk nr 3 18—19, av ut-rikesnämnden 21, 24, 27—36, AK:s talman 22—23 o 27, led av bevilln:utsk 37—40), led av soc:demokratiska partistyr 05—32, led av Västmanlands läns landsting 10—28, av komm ang lärlingsväsendets utsträckn till industrin maj 10—juli 13, ordf i Västmanlands soc: demokratiska partidistr 15—30, led av komm ang revision av fattigvårds- o utskyldsstrecken nov 17—nov 18, ang be-gränsn av de militära utgifterna m m dec 18—nov 19, ang församlingsrätten aug—okt 19, av försvarsrevisionen nov 19—mars 23, fullm i riksgäldskontoret maj 20—okt 24, led av folkomröstn:komm juni 20—febr 23, statsråd o chef för kommunikationsdep 18 okt 24—7 juni 26, led av komm ang statstjänstemännens bisysslor dec 26—juni 28, fullm o andre deputerad i riksbanken 27— 36.

G 1) 16 juni 95 i Sthlm, Klara, m Alma Grönqvist, f 17 mars 69 i Vimmerby, f 15 sept 31 i Sthlm, Matt, dtr till mjölnaren Anders G o Gunilla Bernhardina Ringblom; 2) 27 sept 32 i Sthlm, Matt, m Gerda Johanna Björling, f 15 jan 71 i Arboga, f 26 dec 48 i Sthlm, Gust Vasa, dtr till Johanna Ulrika Löman, g 76 m Daniel Fredrik B.

Biografi

Som den sjätte i ordningen av tio syskon gick L tidigt ut i förvärvslivet o efter att ha arbetat några år som verktygsmekaniker, bl a i Eskilstuna o Sthlm, fick han 1894 anställning hos Asea i Västerås. Sin lediga tid ägnade han åt facklig o politisk verksamhet inom arbetarrörelsen o deltog också aktivt inom nykterhetsrörelsen. Han var en av de drivande krafterna bakom den 95 grundade järnarbetarfackför-eningen i Västerås, o på grund av sin förmåga som organisatör o talare kom han snart att inta en ledande ställning inom den västmanländska socialdemokratin. Inom den lokala fackliga rörelsen sågs han som den självklare ledaren. Så var exempelvis fallet under den lönerörelse som Västerås metallarbetare inledde 98 o som, främst tack vare L:s klokhet o sans, fick ett för dåtida förhållanden överraskande gott resultat. Sin förmåga att uppnå resultat genom kompromisser fick han ofta tillfälle att visa, inte minst under den långa tid han satt i riksdagen, dit han kom 03. Invalet av L i AK var sensationellt såtillvida som högerns kandidat i Västerås, den konservative borgmästaren John Karlsson (bd 20) slogs ut o L segrade med en smal röstmarginal. Vid vänsterpartiemas nomineringsmöte före valet hade striden stått mellan tidningsmannen Anders Pers o L. Som riksdagsman — L bevistade sammanlagt 40 riksdagar ¦—¦ intog han redan från början en aktad ställning. Han anlitades i flera utskott o gjorde sig i synnerhet gällande inom konstitutionsutskottet som han tidigt tillhörde o vars ordf han var under några år. Som talman i AK fick L allmänt erkännande. Bland de många uppdrag han innehade som riksdagsman kan särskilt nämnas ledamotskapen i 19 års försvarsrevision, riksgäldsfullmäktige, statsrevisionen o utrikesnämnden. Som motionär, oftast tillsammans med partikamrater, var han flitigt verksam. Många motioner gällde konstitutionella frågor, som han var starkt intresserad av. Hans sociala patos o förståelse för kroppsarbetets natur kom till uttryck i motioner t ex rörande arbetslöshetens bekämpande, arbetslöshetskassornas stärkande eller arbetstidens begränsning. Energiskt drev han också kravet på införandet av allmän o> lika kommunal rösträtt för män o kvinnor. — Som statsråd o chef för kommunikationsdepartementet samt som tf socialminister verkade L under Brantings tredje o Sandiers första ministär.

Vid sidan av sitt arbete som riksdagsman o sitt engagemang inom den socialdemokratiska partistyrelsen, som han tillhörde under nästan tre decennier, var han starkt fackligt o politiskt engagerad både i hemstaden o i det egna länet. Redan vid sekelskiftet blev han invald i Västerås stadsfullmäktige som dess förste socialdemokratiske ledamot. Under en längre tid var han dessutom landstingsman o ordf i Västmanlands socialdemokratiska partidistrikt.

Klokhet, pondus o lugn är i första hand de egenskaper som tillskrivits L. När han 41 efter nära 40 år lämnade riksdagen som ålderspresident i FK, kunde han blicka tillbaka på en lång o fruktbar utveckling inom många av samhällslivets områden, alltsedan han tillsammans med de politiska meningsfränderna F V Thorsson o Nils Persson i Malmö vid seklets början invaldes i AK o tillsammans med dem bildade den första socialdemokratiska riksdagsgruppen kring Hjalmar Branting, som förut ensam fört socialdemokratins talan i riksdagen. ¦—¦ Någon revolutionär var L aldrig o han fördjupade sig inte i teoretiska spekulationer; lågmält o' konsekvent höll han sig till den reformistiskt: inriktade grupp inom partiet som fick allt mer att säga till om. Vid slutet av hans politiska bana utsåg den socialdemokratiska riksdagsgruppen honom till sin hedersledamot för en lång och hedrande parlamentarisk gärning —¦ en hedersbevisning som han lär ha satt högst av alla.

Författare

Sven Erik Täckmark



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Tidn:art:ar om L i AA:s klippsaml.

R Edenman, Soc:demokratiska riksdagsgruppen 1903—1920 (1946); J Lindgren, Det soc: demokratiska arbetarpartiets uppkomst i Sverige 1881—89 (1927); S Olsson, Parlament i Aros (1963); E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951); dens, Orostid, 1 (1952); F Wernstedt, Fullm i riksgäldskontoret 1789— 1939 (1939). — Nekr:er över L i Morgontidn 8 okt 1950 o i Västmanlands folkblad 28 sept 1950.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Viktor Larsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11052, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2019-06-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11052
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Viktor Larsson, urn:sbl:11052, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2019-06-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se