Johan Peter Lefrén

Född:1784-02-17 – Finland (i Åbo)
Död:1862-01-09 – Jakobs församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Arméofficer


Band 22 (1977-1979), sida 442.

Meriter

Lefrén, Johan Peter, f 17 febr 1784 i Åbo, f 9 jan 1862 i Sthlm, Jak o Joh. Föräldrar: teol prof Lars Olofsson L o Johanna Sofia Leijonancker. Kadett vid Karlberg 24 sept 99, officersex 24 sept 02, fänrik vid livregi-brigadens värvade lätta infanterireg 6 okt 02, löjtn där 2 dec 05, löjtn vid fältmätn:kå-ren 5 maj 06, stabsadjutant vid konungens generaladj:exp för armén 8 mars 08, stabskapten vid förutn kår 17 juni 08, adj vid krigskoll :s intendentsdep hösten 10, major i armén 14 jan 12, i ingenjörkåren 15 dec 12, överstelöjtn i armén 25 aug (fullm 4 okt) 14, dir i arméns pensionskassa 20 mars 17, adl 11 maj 18 (introd 3 maj 20), sekr i be-fästn:komm mars-maj 19, major vid fält-mätn:kåren 12 okt 19, tf guvernör vid krigs-akad på Karlberg 28 mars 21 o guvernör där 10 febr 24—5 okt 39, överste i armén 19 juni 21, chef för fortifikationsbrigaden av ingenjörkåren 11 juni 22, deltog i riksdagarna 23, 28—30, 34—35, 40--11, 44—45, 47—48, 50—51, 53—54, 56—58 o 59—60, led av komm ang rikets undervisn:verk dec 25—dec 28, generaladj i generalstaben 11 maj 26, led av komm ang löningsstat för in- delta arméns befäl juni 26—okt 28, av dir för Nya elementarskolan 20 juni 27, chef för kronprinsens adjutants- o ordonnansofficers-kår 22 april 28, revisor vid Göta kanal 30, generalmajor i armén 11 juni 30, led av komm ang Teknolog inst:s förändrade organisation dec 32—febr 34, ordf i komm ang tjänstgöringsreglemente för armén dec 34—• dec 37, chef för ingenjörkåren o inspektör för pionjärkåren 14 febr 39, ordf i komm ang Sveriges sjöförsvar dec 41—febr 43, ge-nerallöjtn i armén 4 juli 43, tf president i krigskoll från 20 maj 44, ordf i komm ang Dylta svavelbruk dec 45—mars 46, general-befälh i 4:e militärdistr 2 nov 47—2 dec 56, led av dir för invalidinrättn 31 okt 48, överkommendant för Sthlms garnison 25 nov 52—16 dec 57, led av komm ang försvaret av Sthlm o Mälardalen febr 56—jan 57, överste ombudsman vid KMO 24 nov 56, general av infanteriet 4 maj 60. •— LKrVA 11, LVA 28, HedLKrVA 30, HedLÖS 43, serafimerriddare 50.

G 18 mars 15 på Paddais gård, Sagu, Åbo o Björneb, m Maria Antoinetta Hedman, f 18 okt 96, f 14 maj 65 i Sthlm, Klara, dtr till kronofogden hovrådet Jakob Johan H o Hedvig Catharina Gadolin.

Biografi

Efter en vårdad uppfostran i professorshemmet i Åbo intogs L hösten 1799 som kadett på Karlberg o passerade sedan de lägre militära graderna vid senare Göta garde. Våren 06 kommenderades han till den nybildade fältmätningskåren o två år senare till arméns generaladjutantsexpedition, där han blev närmaste man till general G W af Tibell. Han tog parti mot Gustav IV Adolfs planer att göra lantvärnet till en folkbeväpning o kritiserade också kungens land-stigningsförsök i södra Finland. Förbittrad över degraderingen av gardena slöt han sig till den mot kungen oppositionella Ceder-strömska klubben i Sthlm, deltog i revolu-tionsplanema och sändes i början av mars 09 av konspiratörerna till Åland för att bearbeta trupperna där för en resning.

Efter kungens fall beordrades L att tjänstgöra som fältmätningsofficer vid generalmajor G C v Döbelns stab o deltog i expeditionen mot ryssarna i Västerbotten. Året efteråt var han med om kartläggningen av detta landskap o tjänstgjorde som befälhavare för fältmätningsbrigaden vid den mot Norge sammandragna västra armén. En av honom utarbetad plan för inbrytningen i Norge vann kronprins Karl Johans gillande o lades till grund för operationerna. Vid fälttåget mot Norge 14 vägledde han västra armén över de norska fjällen o tog del i striderna i Tistedalen. För sina förtjänster utnämndes han till överstelöjtnant.

Hösten 12 hade L blivit lärare i taktik o strategi vid ingenjörkårens läroverk. Hans föreläsningar i krigsvetenskapen, som utkom i bokform 17—18, kom att användas som standardverk i den högre militära utbildningen, o genom dem utövade L "ett djupgående inflytande på den militära opinionen" (Jansson). Som sekreterare i 19 års defensionskommitté verkade han för en omläggning av centralförsvarsidén o ville inte grunda försvaret enbart på Karlsborgs fästning. Han ivrade också för ångdrivna fartyg •o ville bygga sjöförsvaret enbart på skärgårdsfartyg.

L, som var medlem av Götiska förbundet o stod Manhemsförbundet nära, engagerade sig hårt för strävandena att höja folkbildningen. Som guvernör på Karlberg omorganiserade han helt krigsskolans undervisning o introducerade nya pedagogiska metoder: växelundervisning, ämnesläsning, moderna språks företräde före de klassiska o fri flyttning till högre klass oberoende av terminer o läsår. Sitt pedagogiska system framlade han i en berättelse över krigsakademin 24, där han krävde en mer human anda i uppfostringsarbetet o ville minska tvånget o straffen. Självverksamheten hos eleven skulle vara grundläggande för undervisningen. Skriften kom att spela en avgörande roll för tillkomsten i dec 25 av den stora undervisningskommittén, där L blev en av de drivande krafterna. På hans förslag inrättades Nya elementarskolan i Sthlm, där de moderna skolidéerna skulle prövas. Den började sin verksamhet 28. L gav skolan dess pedagogiska utformning o gjorde G J L Almqvist till rektor, sedan han först prövat dennes kapacitet som lärare på Karlberg. L ivrade också för en allmän folkundervisning. Det var angeläget, skrev han 32, att "män med huvud och hjärta" drev på, så att landet "går framåt och inte för varje år blir efter sina grannar och tidevarvets allmänna utveckling". L hade tidvis starkt inflytande över kronprins Oscar, först som dennes lärare i militära ämnen från våren 19 o sedan 28 som chef för dennes stab. Han var medlem i flera försvarskommittéer, blev 39 chef för ingenjörkåren o uppehöll under 17 år presidentskapet i krigskollegium, där han gjorde en verkningsfull insats genom sin begåvning, sina kunskaper o sin förmåga att uttrycka sig i tal o skrift (Steckzén). Under marsoroligheterna 48 förde han befälet i Sthlm o blev 52 överkommendant för Sthlms garnison.

Vid Karl XIV Johans kröning 18 upphöjdes L i adligt stånd. Han blev en av riddar-husets främsta talare o räknades där till det konservativa lägret. I representationsfrågan ivrade han 34 för ett tvåkammarsystem byggt på de fyra stånden jämte ett femte för ofrälse ståndspersoner. Han engagerade sig också i mynt- och realisationsfrågorna. — L var en helgjuten karaktär, självständig, vänsäll o oegennyttig, enligt E G Geijer "en hedersman jag håller av". Han var också konstnärligt begåvad.

Författare

Alf Åberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s arkiv i RA (E 4562-4582). Hans handhar om norska fälttåget 1814 i KrA jämte ett 100-tal teckn:ar, som ingått i krigsskolans pedagogiska bibi. Teckn:ar av L även i NM, NordM o UUB. I NordM finns dessutom några hs o anteckn:ar av L samt brev till honom. Brev från L i RA (bl a 206 st till A v Hartmansdorff) o KB (bl a 13 st till P A Wallmark).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se M. Thulstrup, [J P L:s] Tryckta arbeten (Lefnadsteckningar öfver Kongl. svenska vetenskaps academiens efter år 1854 af lidna ledamöter, bd 1, Sthlm 1869— 73, s 503 f).

Källor och litteratur

Källor o litt: Meritförteckn:ar o fullmakter i L:s arkiv, E 4582; Komm till överseende av rikets allm undervisn:verk, tillsatt 21 dec 1825 (ÄK 855), RA.

K Aquilonius, Det sv folkundervisn:väsendet 1809-1860 (Sv folkskolans hist, 2, 1942); B Borell, De sv liberalerna o representationsfrågan på 1840-talet (1948); S Carlsson, Gustaf IV Adolfs fall (1944); S Ekstrand, Karlberg. K krigsakad:s o K krigsskolans hist 1792-1936 (1937); G Heckscher, Sv konservatism före representationsreformen, 2 (1943); G Hedin, Manhemsförb (1928); H Hernlund, Vid invign:en af Nya elementarskolans lärohus den 13 nov 1899 (1899); A Jansson, Försvarsfrågan i sv politik från 1809 till Krimkriget (1935); J Kleberg, Krigskollegii hist. Biogr anteckn:ar 1630-1865 (1930);J Landquist, Erik Gustav Geijer (1924); B Lange, Christoffer Isak Heurlin som politiker (1948); H Olsson, Carl Jonas Love Älmquist till 1836 (1937); G Samuelsson, Lantvärnet 1808-09 (1944); SKL 3 (1957); P G Sparre, nekr över L (TiS, årg 25, 1862, s 197—205); B Steckzén, Krigskollegii hist, 3 (1937);M Thulstrup, J P L (Lefnadsteckn:ar öfver VA:s efter år 1854 af lidna ledamöter, 1, 1869-73); Ur Erik Gustaf Geijers liv. Skild-r:ar o brev, 2, 1818-1847, ed W G Stiern-stedt (1964); S M Waller, Georg Carl v Döbeln (1947). — Å Davidsson, Katalog över sv handteckn:ar i UUB (1958); A Moberg, Biogr ant:ar om officerskåren på aktiv stat vid K Göta livgarde 1741—1939 (1941).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Peter Lefrén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11136, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2019-07-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11136
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Peter Lefrén, urn:sbl:11136, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2019-07-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se