Erik V Lemming

Född:1880-02-22 – Göteborgs garnisonsförsamling, Västra Götalands län
Död:1930-06-05 – Göteborgs Masthuggs församling, Västra Götalands län

Företagsledare, Spjutkastare


Band 22 (1977-1979), sida 528.

Meriter

Lemming, Erik Valdemar, f 22 febr 1880 i Gbg, Garnisonsförs, d 5 juni 1930 där, Masth. Föräldrar: musikdir Oscar Christian L o Theolinda Maria Krouthén. Mogenhets-ex vid h reallärov i Gbg vt 02, studier vid Gbgs handelsinst 02—03, anställd vid Köpmansbanken i Gbg 03—04, vid Gbgs polisverk 04—10, kamrer vid ab Gbgssystemet 10, VD där från 23. Idrottsman.

G 3 dec 05 (-27) i Örgryte, Göt (nu: Gbg), m Ella Charlotta Winberg, f 12 maj 82 i Foss, Göt, d 4 mars 37 i Skallsjö, Älvsb, dtr till sergeanten Claes Efraim W o Ida Charlotta Carlsdtr.

Biografi

Erik L tillhörde de många läroverkselever som i unga år greps av idrottsintresse, när idrottsrörelsen i Sverige började skjuta fart i slutet av 1800-talet. Då o lång tid framåt stod den fria (allmänna) idrotten i centrum för uppmärksamheten o det var inom denna disciplin L gjorde sina insatser. Hans bästa år sammanföll med det internationella tävlingsutbytets genombrott fr o m sekelskiftet, främst manifesterat genom de olympiska spelen. Som idrottsman representerade han några av Gbgs mest tongivande föreningar: pionjärsammanslutningen L.S. (Lyckans Soldater), Gbgs idrottsförbund o (from 1915) Örgryte idrottssällskap (ÖIS).

Tidigt slog sig L på den gren som kom att bli hans främsta: spjutkastning. Denna gren hade drivits fram i sin moderna tävlingsform o lanserats internationellt främst genom sv initiativ (V Balck). Utmärkande för L var emellertid hans mångsidighet. Endast medel- o långdistanslöpning torde ha varit honom relativt främmande. Hans första sv mästerskap (SM), hemförda 1899, gällde både spjut (76.90 m sammanlagt med höger o vänster hand) o stavhopp (2.90 m). Vid OS-debuten i Paris 1900 nådde han sin bästa placering i stav (fyra). Så småningom blev L dock alltmer inriktad på kastgrenarna, som han länge tränade o tävlade i. Sitt sista SM erövrade han 17 (kula), 22 hjälpte han ÖIS till seger i kampen om det åtråvärda mästerskapsstandaret genom att bli trea i släggkastning o ännu 48-årig presterade han 55 m i spjut. Idrotten var o förblev en omistlig del av hans liv.

Nationellt var L många år helt överlägsen i specialgrenen spjut, där han först omkring 14 efterträddes som primus av Y Häckner. Han vann sammanlagt ett 25-tal SM-tecken. Hans markanta dominans på hemmaplan vad kasten beträffar visade sig exempelvis vid SM-tävlingarna 08, då han vann alla fyra kastgrenarna (spjut, slägga, kula, diskus). Självfallet satte han också en rad sv rekord. I början av 09 bokfördes han för 9 sådana i kast (höger, vänster o sammanlagt; slägga dock endast en variant) — endast rekordet i kulstötning med höger hand saknades då. 09 noterade L officiellt världsrekord i spjut med 49.32 efter att under flera år med få avbrott ha gjort de bästa resultaten. Successivt ökade han längden för att 12 efter detta års OS nå 62.32 — ett världsrekord som stod sig till 19.

Höjdpunkterna utgjordes dock av OS-insatserna. Det var som fyrfaldig guldmedaljör i spjut vid de tre OS 06—12 (Athen, London o Sthlm) han vann sin största berömmelse. Mer än någon annan idrottsman bidrog L till de framskjutna sv placeringarna i nationstävlingen vid dessa OS. 06 vann han spjuttävlingen på 53.43 — drygt 8 m före närmaste man. Därtill kom han trea i kula o femkamp, fyra i diskus (fri stil) o stenstötning samt deltog i bronslaget i dragkamp. 08 vann han, likaså med klar marginal, spjut i såväl fri stil som med reglerad fattning (kring spjutets mitt). 12 segrade han med bästa hand, men konkurrensen — främst representerad av finländska kastare — hade då hårdnat (60.64 mot finländaren Saaristos 58.66). I den sammanlagda tävlingen (höger o vänster hand) fick han se tre finländare före sig, vilket dock tillskrivits en skada i vänster arm.

L:s framgångar byggde delvis på en god fysik. Mer avgörande var dock sannolikt hans välutvecklade känsla för stil o teknik. Oförtröttligt o systematiskt ägnade han sig åt att därvidlag söka förbättringar. Träningen bedrevs för sin tid i hög grad rationellt. Härtill kom en utpräglad koncentrationsförmåga, gott tävlingspsyke o okuvlig segervilja.

En rad av L:s samtida har framhållit hans starka personliga utstrålning, hans "tropiskt yppiga personlighet" (Tegnér i Idrottsbladet 30). Han hade en naturlig pondus, vilken fick honom att framstå som något av en fadersgestalt även inför idrottsmän som var tämligen jämnåriga. För dessa var han rådgivare o inspiratör, generöst meddelande sina tekniska rön o allmänna erfarenheter. I praktiken tycks han i mångt o mycket ha agerat som en inofficiell tränare. Hans goda regelkunskap o uppfattning om idrottsarrangemangs praktiska utformning kom också väl till pass i en tid, då kraven på tävlingarnas yttre genomförande ställdes allt högre. Med auktoritet delgav han funktionärerna sina inte alltid bekväma synpunkter.

Inför den idrottsintresserade allmänheten blev L den store föregångsmannen, ungdomens idol. Namnet L blev ett begrepp synonymt med seger. Han var däremot aldrig någon verklig idrottsorganisatör eller idrottsskribent, detta till skillnad från generationskamrater som K Hellström (bd 18), S Låftman o B Söderström. Utan tvivel hade han annars här kunnat göra värdefulla insatser. Han föredrog att förlägga sitt idrottsengagemang till Balders Hage o Valhalla i stället för till sammanträdeslokaler o redaktionsrum.

Efter att tidigare ha tjänstgjort vid polisen övergick L 10 till ab Gbgssystemet, där han blev kamrer. Han var dir E V Andrées medhjälpare bl a vid utarbetandet av det s k Andrée-systemet o blev dennes efterträdare som VD 23.

Till L:s personliga utstrålning o popularitet bidrog hans musikalitet, allmänna sällskapstalanger o vinnande sätt. Som skicklig pianist gjorde L ett antal uppskattade turnéer, vilka bl a affischerades med texten "Skjut ej på pianisten, ty han är världsmästare i spjutkastning". Vid sitt frånfälle omnämndes L på sina håll som de aktiva idrottsmännens motsvarighet till förgrundsgestalten bland ledarna, Viktor Balck. Ännu 43 karakteriserades han som "Sveriges mest berömde idrottsman" (S Lindhagen i NF:s sportlex). Klart står, att han mer än någon annan personifierar den tidiga sv tävlingsidrotten o dess betydande internationella framgångar.

Författare

Jan Lindroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Sthlmsolympiadens 1912 arkiv ö IV (tidningsurklipp), RA; brev från L :s sonson Pieter L 23 jan 1979, SBL.

E Bergvall, Vid målsnöret (1945); Idrottsbladet 6 juni 1930; M över Gbgs handels-inst:s elever, 2 (1951); NF:s sportlex, 5 (1943); V. Olympiaden. Officiell redogörelse för Olympiska spelen i Sthlm 1912 (1913); Sv folkrörelser, 3 (1939); Sv gymnastik- o idrottsfören:arnas riksförb. Årsböcker (särsk 1912 o 1930). — Nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik V Lemming, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11212, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2018-11-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11212
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik V Lemming, urn:sbl:11212, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2018-11-14.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se