Lars J Levander

Född:1883-03-31 – Jakobs församling, Stockholms län
Död:1950-04-26 – Rasbokils församling, Uppsala län

Språkforskare, Folkskollärare, Folklivsskildrare, Arkivarie


Band 22 (1977-1979), sida 599.

Meriter

Levander, Lars Jakob, f 31 mars 1883 i Sthlm, Jak o Joh, d 26 april 1950 i Rasbokil, Upps. Föräldrar: häradsh Johan (John) Jakob L o Sofia Katarina (Karin) Westblad. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm 23 maj 00, inskr vid UU 2 febr 01, FK 14 dec 03, FL 1 sept 08, disp 26 maj 09, FD 28 maj 09, allt vid UU, folkskollär 09— 13, statens folkskolinspektör i Södertälje, senare i Roslagen 13—19, vetensk medarb vid Landsmålsarkivet i Uppsala o ledare av dalmålsundersökn 1 maj 20, ord där 20 juni 30, förste arkivarie juli 44—31 mars 49. — LGAA 32, LVHAA 47. — Ogift.

Biografi

Lars L visade i början mera håg för litteratur än för lingvistik. Ett av hans första arbeten Sagotraditioner om sveakonungen Adils (1908) präglas av kritisk skärpa o en ovanlig kringsyn i de fornnordiska sagokällorna. Under detta arbete drogs L emellertid till svensk o nordisk språkforskning i kretsen av den vidsynte o lärde Adolf Noreen. Genom honom riktades hans intresse mot Dalarna. Under fyra års vistelse i byn Åsen i Älvdalens sn lärde han känna o tala ett av vårt lands ålderdomligaste folkmål. Under vistelsen där samlade L materialet till sin doktorsavhandling Älvdalsmålet i Dalarna. Den innehöll en systematiskt uppställd ordböjningslära o en rik exempelsamling till syntaxen. Samtidigt utgav L i Språk o stil 9 en specialstudie av Åsenmålet med titelfrågan I vad mån kan ett bymål kallas enhetligt?

Genom fortsatt arbete med en ordbok över Älvdalsmålet förvärvade han ingående kännedom om arbetslivet o den traditionella livsföringen. Hans mångsidiga ordinsamling förde honom in på den tvåfaldiga ord- o sakforskning, som senare satte sin prägel på hela hans författarskap. För att "ge kommande tiders svenskar åtminstone en aning om, huru deras förfäder levat och arbetat", utgav L 14 den märkliga boken Livet i en Älvdalsby. Denna språkligt kulturhistoriska beskrivning har betecknats som en av våra yppersta folklivsskildringar. Forskningsfältet vidgades, när L knöts till Landsmålsarkivet i Uppsala. Han fick då uppdraget att framställa en grammatisk beskrivning över sockenmålen i övre Dalarna från Gagnef i sydost till Transtrand o Älvdalen i nordväst. Med osedvanlig snabbhet o organisatorisk förmåga genomförde han sin stora uppgift o kunde redan 25—28 i två digra band (780 s) ge ut översikten Dalmålet. Beskrivning och historia.

Under förberedelsen av dalmålsgrammatiken återvände L till den fornnordiska litteraturen o mytologien med den stillsamt polemiska uppsatsen Om rå 'mytiskt väsen' (i Nysv studier 1923). Med sin metodiskt viktiga undersökning visar L dels att "problemet rå — som övriga mytologiska problem — ej kan lösas enbart som en etymologisk nöt att knäcka, dels att en tålmodig granskning av folktrosmaterialet vid problemets lösning ingår som ett oundgängligt moment".

Senare utgav L tillsammans med Elias Wessén en kortfattad etymologisk ordbok över det gängse svenska ordförrådet (32). Nästan samtidigt publicerade han i tre band den kulturhistoriska serien Ur samhällsdjupen i forna tider. Från denna tid härrör även hans översikt över nordisk o europeisk språk- o kulturforskning Ord och sak, Språkvetenskap o kulturhistoria inom svensk allmogeforskning (36). Efter en historisk återblick presenterade L där kortfattat sv etnologi o folkminnesforskning samt den språkgeografiska forskningen i Västeuropa o i Sverige.

L fortsatte sin stora dalmålsundersökning med att på 30-talet insamla o lexikaliskt bearbeta det övredalska ordförrådet med sikte på en ordbok. Med ledning av sina frågelistor rörande olika sidor av bondebruket o dess hantverk företog han långa uppteckningsresor i landskapet. Han skaffade sig i bygderna en stor stab av kunniga korresponderande ortsmeddelare, som besvarade hans frågor, tecknade o fotograferade ett stort antal föremål o byggnader, varigenom ordboksverket tillfördes ett mycket stort o värderikt ord- o sakmaterial. Lexikaliskt registrerat på nu ca 155 000 oktavkort o uppställt på Dialekt- o folkminnesarkivet i Uppsala utgör detta material en rik källa för språklig o etnologisk forskning. På grundval av denna "kortordbok" började han under 40-talet författa preliminära artiklar till den ordbok som senare skulle tryckas. Före sin bortgång hann L föra fram manuskriptet till artikeln "skinn". Ordbokens sakliga stoff, som bättre kunde ges ut i annan form än den lexikografiska, utgav L genom det stora verket om böndernas arbetsliv i norra Dalarna under 1800-talets förra hälft, kallat Övre Dalarnes bondekultur omfattande tre delar: Självhushåll, Förvärvsarbete o Hem och hemarbete. Genom hänvisningar knyts dessa omistliga sakskildringar till ordbokens tekniska artiklar, vilket i hög grad förenklar deras definiering.

I den ungefär samtidigt författade värdefulla hembygdsboken Våmhusfjärdingen (44), skildrade L "den nya tidens genombrott i en Dalabygd". På uppdrag av Älvdalens socken planerade o författade han till stor del själv de tio kapitlen till det kulturhistoriska verket Älvdalskt arbetsliv, postumt utg 1953. — Till sin inträdesföreläsning i Vitterhetsakademien valde L det språkligt o kulturhistoriskt viktiga ämne, som ofta fångat hans uppmärksamhet: Till frågan om ordens död (tr i Antikvariska studier, 4, 1950).

L har karakteriserats som "en mycket ovanlig arbetsmänniska, som genomförde sina arbetsuppgifter med osviklig punktlighet, likasom en tidtabell. Försenande faktorer som umgänge, sammanträden, föredrag, föreningsliv m m eliminerades helt, eller så gott som helt" (Strömbäck i VHAAA). Som ledare för undersökningen av övre Dalarnas folkmål, genomförde han ett mycket betydande språkligt-etnografiskt o kulturhistoriskt författarskap. Hans produktion vittnar om fint språksinne, stor lärdom o realistisk blick.

Författare

Stig Björklund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L i UUB, 1 brev från L till F Berg i RA. I Dialekt- o folkminnesarkivet i Uppsala förvaras förutom L:s korrespondens med forskare o institutioner hans mycket omfattande språkliga (främst om dialekt från 21 socknar i övre Dalarna) o kulturhistoriska uppteckningar till hans tryckta avhandlingar o till den planerade dalmålsordboken, som nu är under utgivn, jfr nedan.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se J Tuneld, Förste arkivarie Lars Levanders tryckta skrifter (Kungl. Gustav Adolfs akademiens minnesbok 1942— 1957, utg J Sahlgren, Upps 1958, s 373—383). Dessutom: Bottenskolefrågan (Forum, årg 2, 1915, Sthlm, 4:o, s 54—58). — Ordbok över folkmålen i övre Dalarna. Bd 1—4. Upps 1961—¦. (Skrifter utg genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, ser D 1.) [Tills med S Björklund.] 35 s. 2. G—K. 1970-

Källor och litteratur

Källor o litt: S Björklund, Förord (L:s Ordbok . . ., 1, s 5—11); P Envall, L L (Dalarnas hembygdsbok 1951; V Jansson, L L 31/3 1883—27/4 1950 (GAA:s minnesbok 1942—1957, 1958); D Strömbäck, nekr över L (SvD 6 maj 1950); dens, L L in memoriam (Sv landsmål o sv folkliv 1951); dens, L L, minnesord (VHAAÅ 1951).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars J Levander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11263, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Björklund), hämtad 2019-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11263
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars J Levander, urn:sbl:11263, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Björklund), hämtad 2019-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se