Levin (Lewin), släkter



Band 22 (1977-1979), sida 654.

Biografi

Levin (Lewin), släkter.

1 Fältskären  Andreas Levin Timme (d 1706) i Falun var i äktenskap med en faster till riksrådet Erik von Stockenström far (Likv) till bergsfogden i Karlskoga o Lekebergslagen Lorentz Lewin (1693—1720) o bergsfogden i Värmland Eric Lewin (f 1696; d tidigast 1755). Den sistnämndes son klädesfabrikören Fredric L (1737—92) i Sthlm var far till klädesfabrikören Emanuel L (1772—1824) i Sthlm, enligt vars uppgift (Klercker-Mattonska saml) bergsfogden Eric Lewins son Eric (f 1733) var identisk med kronofogden i Sotholms hd, Sth, Eric Lewin (d 1812) i Ottersta, Sorunda, som vid sitt avsked 1794 fick landskamrerares titel; att Emanuel L:s uppgift om farbrodern är riktig, torde framgå av att Fredric L 1776 i Sorunda stod fadder åt en son till Eric Lewin. Den sistnämndes son Bengt Fabian L (1780—1864) blev 1806 med dr, 1807 stadsfältskär o 1811 stadsläkare i Säter, var 1812—59 regementsläkare vid Dalregementet, fick 1816 fältläkares n h o v o blev 1821 brigadläkare vid arméns fjärde infanteribrigad o 1823 överfältläkare. Son till honom var praktiserande läkaren i Sthlm med dr Knut Fabian L (1818—82). En bror till denne var far till apotekaren August Gustaf Fabian Lewin (1851—1935) i Borgholm. 3 Den portugisiske juden Moses Markus Levi (1733—1807) uppges (Drysén; Strandberg) ha varit född i Fredericia i Danmark o son till en läkare, men på baksidan av P Krafft d ä:s porträtt av honom (nu hos fd generalkonsul N Ihre, Les Chaumes, Arpheuilles, Chatillon-sur-Indre, Frankrike) uppges han vara född i "Sleswig". I övrigt är om hans ursprung känt, att hans mormor enligt hans påteckning på baksidan) av hennes porträtt (hos avd:dir Lars G Biörkman, Norrviken) var Hanne Hieman (1654—1760) o bodde i Friedrichstadt i Schleswig-Holstein, där en Marx Moses Levi kan beläggas 1712.

Moses Markus Levi uppges ha flyttat till Skåne vid 15 års ålder o sökte 1753 burskap som sigillgravör i Landskrona men flyttade snart till Sthlm, där han 1754 döptes o efter sin gudfar konung Adolf Fredrik fick namnet Adolph men alltid kallade sig Adolph Ludvig Levin. 1756 fick L handelskollegiets tillstånd att idka handel med gamla kläder o möbler, o 1757 fick han burskap som möbelhandlare i Sthlm. Han blev snart stadens främste i denna bransch med omfattande export till framför allt Khvn men även Stralsund, Riga, Libau, Greifswald, Amsterdam, Lübeck o Reval (Lagerquist). 1766 deltog L i Adam Horns (bd 19) beskickning till Khvn för att hämta den blivande drottningen Sofia Magdalena (E Lewin), o han tycks ha stått konung Adolf Fredrik nära som förmedlare av dennes lån samt försäljning av titlar o ordnar (De la Gardieska saml). Han skall också ha haft sockerbruk i Sthlm. Så småningom blev L så upptagen av fastighetsspekulationer, att han ej hann med möbelhandeln, som han 1772 överlämnade till en mångårig medhjälpare, varefter han 1773 uppsade sitt burskap. Han hade 1771 köpt delar av Riddarholmen i Sthlm, av vilka han 1772 med stor vinst sålde det sk Stenbockska palatset till kommerskollegium men behöll den tomt som senare blev P A Norstedt & söners. L:s viktigaste långvariga besittningar blev större delen av Muskö, Sth, med Arbottna säteri, som han köpt 1769, den därintill belägna Herrön i Ösmo, Sth, som han köpt 1772, o en gård i Kängsta i Ösmo, som han köpt 1786. På Muskö omvandlade han gården Skarpa till den efter honom uppkallade herrgården Ludvigsberg, o han investerade stora summor i nyodlingar på denna ö o skaffade den en särskild präst.

L var svärfar till presidenten Per Erik Skjöldebrand o morfar till bl a landshövdingen Carl August von Hedenberg (bd 18, s 419), generallöjtnanten David Ludvig Silfverstolpe o finländska bergsrådet Lars Magnus Björkenheim. Sonen Carl Axel L (1761—1836) anställdes 1778 i Svea hovrätt, där han blev assessor 1793, hovrättsråd 1805 o vice president 1826. Äldst av sönerna var Adolf Emanuel Lewin (1758— 1819), som studerade ridkonsten i Tyskland, Österrike, Ungern, Italien, Frankrike o Danmark 1777—82„ var beridare i hovstallet 1783 —84, blev stallmästare vid Östgöta kavalleriregemente med löjtnants karaktär 1784 o ryttmästare i armén 1789 o var stallmästare vid Krigsakademien 1792—96. Han var 1796 bland KrVA:s stiftande ledamöter o publicerade Theoretisk cours uti stallmästare-vetenskapen (1813) samt fick 1814 överstelöjtnants n h o v på grund av "förtjänster av stallmästarekonsten". Hans sonsons son kaptenen i egyptiska armén, sedermera grosshandlaren i Rio de Janeiro August Lewin (1863—1940) har efterlämnat självbiografiska anteckningar (nu hos Lars G Biörkman) o blev stamfar för en fortlevande brasiliansk släktgren.

Tre andra söner till Adolph Ludvig L fick genom faderns testamentariska förordnanden Ludvigsberg, Arbottna o Herrön som fideikommiss.

Herrön tillföll jämte gården i Kängsta sonen Gustaf L (1763—1836). Denne hade efter sjöresor till bl a Gabon i Afrika o Haiti deltagit i det s k Viborgska gatloppet o slaget vid Svensksund 1790 samt blivit löjtnant i flottan men tagit avsked 1793. En konflikt med fadern, som ej accepterat hans äktenskap med en operadansös, hade föranlett honom att 1793—98 vistas i Danmark. För iståndsättandet av den förfallna Herrön måste L låna stora summor, o då ett fideikommiss ej kunde intecknas, upphävdes dess fideikommisskaraktär efter en flerårig process mellan honom o testamentsexekutörerna, varefter Herrön 1813 såldes på exekutiv auktion. Fideikommisset omvandlades till penningfideikommiss o övergick till Adolf Emanuel Lewins ättlingar, då Gustaf L endast överlevdes av döttrar. Dennes memoarer är bevarade i avskrift från 1800-talets slut (hos Lars G Biörkman) o ligger till grund för boken En gustaviansk sjöofficer, som 1916 publicerades av Signe Eva Elisabeth Lewin, född Ahlström (1884—1972); Eva Lewin var gift med en kusin till den förutnämnde August Lewin och blev senare ledamot av Sölvesborgs stadsfullmäktige.

Arbottna såldes först 1915 av en sonsons son till Gustaf L:s yngste bror o omvandlades till penningfideikommiss. Denna släktgrens mest bekante medlem var grosshandlare Ernst Wilhelm Lewin (1846—1914), som grundade Utö havsbad, Sth, o efterlämnade memoarer (ett ex hos Lars G Biörkman; xeroxkop i RA).

Ludvigsberg ärvdes av Adolph Ludvig L:s näst yngste son. Denne var far till Sten Niclas L (1807—75), som blev borgmästare i Torshälla 1832 o kronofogde i Öster- o Västerrekarne, Söd, 1859. Hans bror badläkaren Pehr Axel L (L 1) var far till prof Adolf Astley L (L 2). Sten Niclas o Pehr Axel L:s bror Carl Herman L (1816—83) försvarade 1837 en avhandling om Muskö o blev magister i Uppsala 1842 på en avhandling om jättegrytor. Han fick 1849 SA:s andra pris för skriften Om sambandet mellan den estetiska känslan och den religiösa. L blev komminister i Maria församl i Sthlm 1857, kh i Österhaninge, Sth, 1871 (tilltr 1872) o kontraktsprost 1881 (tilltr 1882) samt publicerade förutom de nämnda avhandlingarna bl a "det dråpliga pekoralet" (Hjorth Wetterström) Poetiskt hafsskum ifrån Sotaskären (1841), Psaltare och lyra (1843) o Samfundet Pro fide et christianismo (1871). Hans son Herman Olof L (1862—1934) var lektor vid Högre realläroverket å Östermalm i Sthlm 1905—27 o rektor vid Lyceum för flickor i Sthlm 1910—32 samt blev teol hedersdr i Uppsala vid reformationsjubileet 1917. Herman L publicerade bl a Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686—1782 (1896), Den sv kyrkans bekännelse i historisk belysning (1897), Bidrag till Visby stifts hist (KÅ 1902—04 o 1909—10) o Ur kyrkohistoriens källor (1908, ny uppl 1920). Hans efterlämnade samlingar finns i UUB. Hans kusinson Adolf Ludvig L (1866—1919) kallade sig under sina sista år Adolf Lewin Ålderstam med begagnande av det släktnamn som stamfadern skulle ha fått, då konung Adolf Fredrik 1768 enligt obestyrkt uppgift (Örnberg; E Lewin) ville adla honom men han vägrade mottaga adelsbrevet. Han publicerade diktsamlingen Guld och gråsten (1905) o Naturreligion. Forntidens och framtidens religion, 1—2 (1915). 1917 sålde han Ludvigsberg, som då omvandlades till penningfideikommiss. Från en farbror till honom härstammar en nordamerikansk släktgren, som kallar sig Lavin. 4 Möss- o strumpvävaren Levin Marcus (1770—1834) i Norrköping, som var född i Penzlin i Mecklenburg, var far till grosshandlarna John L (1818—73) o Hartvig L (1822—92) i Sthlm, vilka 1840 grundade firman John L & co, en av de första som importerade ryska gummigaloscher. Den senares son Ernst Ivar L (1868—1934) blev 1897 docent i bakteriologi vid Kl, där han var laborator 1898—1901 o tf laborator 1901—04. Ernst L deltog i A G Nathorsts polarexpedition 1898 o G Kolthoffs (bd 21) zoologiska expedition till Spetsbergen o, Grönland 1900, arbetade som bakteriolog under pestepidemin i Kapkolonin 1901 o var även verksam vid bekämpandet av difteri-, tyfus- o hjärnhinneinflammationsepidemier på olika håll i Sverige. Han var eo amanuens i medicinalstyrelsen 1904—09 o blev 1909 föreståndare för Sthlms stads hälsovårdsnämnds bakteriologiska laboratorium. Brorson till honom är fd överläkaren vid Uttrans sanatorium Nils L (f 1901).

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Klercker-Mattonska saml, KB; C W Hjorth, Genealog ant:ar om släkter o släktgrenar (1932), s 31—46; Sv släktkal, 10 (1930; tr 1929); G Tengwall, Danckwardtsätthar, 2 (1913). Andreas Levin Timme: Biographica, Likv 37:2, RA; E Hammarströms saml, vol 2, p 203 o 309, Stora Kopparbergs centalarkiv, Falun; K-G Hildebrand, Falu stads hist till år 1687, 2 (1946). Lorentz Lewin: Bergskoll. Eric Lewin (f tidigast 1755): C V Bromanders saml, vol 43, Stadsbibi, Karlstad; A Hiilphers genealogier, vol 5, p 107, Stadsbibi, Västerås; Bergskoll. Eric Lewin (f IS 12): Biographica, Kammarkoll :s arkiv H I a: 42: 4 juli 1768, 43: 7 maj 1770, 57: 3 nov 1794, nr 3, RA. Bengt Fabian L: T Althin, Korsnäsbolaget 1855—1955 (1955), s 18, 20; J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); F Lennmalm, Sv läkaresällsk:s hist 1808—1908 (1908); A Pihlström m fl, K Dalreg:s hist, 5 (1911), s 235, 245, 279, 6 (1938), s 39, 68; SLH 1:2, 4—5, 2:1 (1823—73); SPG. Knut Fabian L: TU 7:60, KB; G Axel-Nilsson, Mamsell Sjöberg (SSEÅ 1937), s 10 f, 13, 16—19; Lennmalm, a a; A Munthe, Västra Södermalm från mitten av 1800-talet (1965); SLH 1:5, 2:1 (1853—73); SPG; Sthlm under sju sekler (SSEÅ 1953), s 66. August Gustaf Fabian Lewin: TU 7:60, KB; SPG; Sveriges apotekarhist, 2, 5 (1918—36). Källor o litt: Allmänt: Rikt folk. F d judefamiljen L i allmänhet — o "Utö-L" i synnerhet (Fäderneslandet aug—okt 1914); Se-mi-Gotha [1] (1939), s 58—86; Sv släktkal, 17 (1965); Örnberg, 8 (1892). Adolph Ludvig L: Landshövdingens i Malm underd skr, vol 21: 6 dec 1753, RA; brev 21 maj 1979 från Gesellschaft fur Friedrichstädter Stadt-geschichte o kopia av brev 19 maj s å från Karl Michelson till avd:dir Lars G Biörkman, SBL; Sthlms konsistoriums prot 17 dec 1754, Sthlms handelskollegiums prot 27 okt 1757, SSA (med uppgift, att L var född i "Fred-richstadt i danska Norrige"); De la Gardieska saml: Släktarkiven: v Reisen, vol 1 a, LUB-Malmöhus läns landskanslis arkiv D III a: skrivelse nr 180, LLA; J S Dryséns levnads-teckn över Adolph Ludvig L hos avd:dir Lars G Biörkman, Norrviken (xeroxkop i RA); A Andersson, Muskö kyrka (Sörmländska kyrkor, 6:90, 1946), s 6, 8, 10 ff; Biograph lexicon öfver namnkunnige sv män, 13 (1847), s 176 ff; L G Biörkman, Ludvigsberg (1968); S E Bring, Sv boklex 1700— 1829. Rättegångshandhar (1958); DGA 17 (1842), s 61—65; A Eisen, Några ant:ar om modellören o konstsnickaren Johan Jacob Eisenbletter o hans släkt (PHT 1928); H Ericsson, Muskö. Hemma bland öbor (1978), s 58, 86—91; [L Feuk,] Hist skizzer o sil-houetter från Christianstad, af Larifari (1882), s 90—93; E Hildebrand, Riddar-holmen (Utredn:ar rörande statens mark o tomter i Sthlm, 1, 1910), s 42 f, 46—49, 108 ff; E Hällblad, Tvåhundraåriga traditioner för Ludvigsberg (Västerleds församlingsblad 1967, nr 4); T Höjer o N Staf, Brev till Carl Sparre ... 1773—90 (HH 32-2, 1942); E Jonson, Med Arons stav i ränseln (Social-Demokraten 7 aug 1932); R Josephson, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); M La-gerquist, Rokokomöbler signerade av ebenister o schatullmakare i Sthlm (NordMH, 31, 1949); dens, Sthlms möbelhandlaresocietet under 1700-talet (SSEA 1951), s 106—09; C G Laurin, P A Norstedt & söner. Jubileumsskrift 1823—1923 (1923), s 49 f; E Lewin, En gustaviansk sjöofficer (1916); [C F Lindahl,] Sv millionärer, af Lazarus, N F [, 5] (1900), s 156 f; E Olån, Judarna på sv mark (1924); A Quist, Ösmo, 2 (1930); B Schöldström, I tittskåpet (1891), s 28—31; Chr Strandberg, Lik-tal öfwer . . . Adolph Ludvig Lewin (1824), s 15 f; D Tilas, Ant:ar

0 brev från riksdagen 1765—66 (1974); E Tunelds geografi öfver konungariket Sverige,

1 (8 uppl, 1827), s 395; H Valentin, Judarnas hist i Sverige (1924); M Weibull, Anders v Reiser o Lärkesholmsstiftelsen (Skånska samhar, 2:2, 1892, tr 1893), s 16 f; G Weste-rin, Västerhaninge o Muskö socknar (Bidr till Södermanlands äldre kulturhist, 9, 1897); F U Wrangel, Sthlmiana, 1—4 (ny uppl, 1912); A Åberg, Skånska slott o deras herrar (1960). Carl Axel L: Andersson, a a, s 12; Anjou; [F Berndtson o P A Huldberg,] Sv anekdoter, 5 (1845), s 39; Carlander, 3, s 116, 617; Hildebrand, a a, s 48 f; Lewin, a a, s 54 f, 199 f; Westerin, a a. Adolf Emanuel Lewin: G Geijer, Förteckn öfver KrVA:s ledamöter 1796—1896 (1896); Hildebrand, aa, s 48 f; Lewin, a a, s 200—203; M Montgomery-Silfverstolpes memoarer, 2 (2 uppl, 1914), s 245; rec av L:s Theoretisk cours (Allmänna journalen 1814, nr 118, 119, 123, 124, 126); M H Reenstierna, Årstadag-boken, 1—3 (1946—53); W Stenhammar o R Stenbock, K andra livgrenadjärreg (1941); Th Wennerström, K krigsakad o k krigsskolan åren 1792—1935 (1936). Gustaf L: Renov småprot, vol 188, f 284v f, Svea hovrätts arkiv, RA; Bring, a a; Lewin, a a; A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951); Quist, a a; H Stålhane, Gustaf III:s resa till Spa 1780 (1939), Arbottnagrenen: Renov småprot, vol 188, f 274—79, Svea hovrätts arkiv, RA; Ericsson, a a, s 58—85; E Svenér, En skärgårdskyrka i nöd. Några dokument om Muskö kyrka 1858—1947 (Sthlms stifts julbok 1947), s 94 ff, 98, 101, 105 f, 109 f, 113; Westerin, a a, s 220; E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 1 (2 uppl, 1930), s 24. Ernst Wilhelm Lewin: Biörkman, a a, s 29; H Hjorth Wetterström, Utö (1945), s 202 f, 286ff,;[H Zetterström,] E W Lewin på Utö död, av Hasse Z (DN 5 juli 1914); [dens,] Lurgatan 5 med'omnejd, av Hasse Z (1944), s 17—23, 39—42, 170. Sten Niclas L: O Kugelbergs slägtarit.ar, 1:4, p 69, KB; J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933). Carl Herman L: TU 7:60, KB; Hjorth Wetterström, a a, s 286, 312; H Hofberg, Sv biogr handlexikon, 2 (ny uppl, 1906); H Schuck, SA:s hist, 6 (1938), s 226, 266 f; SPG; Sthlms hm; Strängnäs hm; Valentin, a a. Herman Olof L: M Henriksson o M Hallberg, Läroverkskollegierna 1923 (1924); Lagerholm, a a; O Rabenius, Mellan Sthlms strömdrag (1943); SMoK; B Ström, Femton lärarprofiler från gamla Östra Real (1964). Adolf Ludvig Lewin Ålderstam: Justitiedep:s konseljakter 7 sept 1917, nr 37, RA; Biörkman, a a; dens, Obelisktavlan från Muskö (Kulturen 1965); Ericsson, a a, s 118—34.-[P Meijer-Granqvist,] Det sv Israel (1933). Källor o litt: Levin Marcus: M Ivarsson o A Brody, Sv-judiska pionjärer o stamfäder (1956). Hartvig L: TU 7:60, KB. Ernst Ivar L: TU 7:60, KB; K Asklund, Porträtt o biogr uppg:er (KI:s hist 1910—60, 2, 1960); Dr Ernst L död (SvD 12 jan 1934); S Jolin, Porträtt o biogr uppg:er . . . (KI:s hist, 2, 1910); Krok; F Lennmalm, Sv läkaresällsk:s hist 1808—1908 (1908); SLH 3:4, 4:3 (1897—1933); SMoK; SPG.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Levin (Lewin), släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11297, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2017-08-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11297
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Levin (Lewin), släkter, urn:sbl:11297, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2017-08-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se