Meriter

Lidholm, Hildemar [Hilmer i fb) Albin, f 23 jan 1834 i Gbg, Kristine, d 22 dec 1904 i Vårdinge, Sth. Föräldrar: järnhandl Johan Anders L o Anna Charlotta Tengberg. Drev mejerirörelse på sin egendom Nådhammar, Vårdinge, Sth, 63—68, inneh av mjölkaffär i Sthlm 63—68, av firman Sthlms mejeri 68—70, disponent för Mälareprovinsernas mejeri ab Sthlm, 70—83, led av Sthlms läns o stads hushålln:sällsk:s förvaltn-utsk 31 jan 71—29 jan 74 (sällsk:s hed:led 84), led av styr för Sthlms mjölkförsäljn:s ab 29 sept 80—94, VD 83—96, grundare av ab Mejerigårdarne, Vårdinge o Sthlm, 83, medstiftare av Sthlms mjölkkommission 85. — LLA 86.

G 1) 5 okt 66 m Anna Fredrika Husberg, f 12 nov 42 i Frustuna (nu: Frustuna-Katt-näs), Söd, fd 4 maj 72 i Sthlm (enl db för Vårdinge), dtr till brukspatronen Nils Fredrik H o Anna Maria Wolfenstein; 2) 19 juni 73 i Kumla (enl vb för Gävle) m Sigrid Alfhild Frödin, f 22 nov 44 i Sthlm, Maria, d 4 mars 02 i Vårdinge, dtr till krigskassören Erik Gustaf F o Amalia Maria Lundin.

Biografi

Som ung ämnade Hildemar L ägna sig åt jordbruk o köpte egendomen Nådhammar med Skarberga om vardera ett mantal vid Mölnbo i Södermanland. Husbehovsbränningens avskaffande 1860, spannmålstullarnas upphävande o den ökade importen från USA ledde till att spannmålspriserna sjönk. Han beslöt därför att utveckla ladugårdsskötseln o sälja mjölkprodukter. L byggde på Nådhammar en stor ladugård o ett mejeri, där han även mottog mjölk från andra egendomar till försäljning. Han införde det sk avkärningssystemet, där långväga leverantörer endast avlämnade grädde, som kärnades o betalades efter fetthalt. Han var också bland de första, som använde isvattenkylning av mjölkcylindrarna enligt Janne Swartz metod (63), vilket möjliggjorde mejeridrift i större skala.

63 öppnade L en mjölkbod i Sthlm, där mjölken annars vanligen utminuterades på gårdar o gator. Med stadens snabba tillväxt fick mjölkförsörjningen allt större betydelse. Han fick god avsättning för produkterna från Nådhammar, som blev sin tids största herrgårdsuppköpsmejeri. För att förenkla hanteringen beslöt han att även förlägga mejerirörelsen till Sthlm, något som ansågs sensationellt för en större stad. Mejeriet uppfördes i hörnet Klara västra kyrkogata-Klarabergsgatan, nära godsstationen vid Norra bantorget, o togs i bruk 68. Gräddleveranserna kom genast igång i sådan omfattning, att mejeriets enda smörkärna, som drevs med hästvandring, måste gå dygnet runt. 69 anlade L därför på samma plats Sveriges första ångdrivna mejeri, vilket också väckte uppseende. 70 ombildade han Sthlms mejeri till Mälareprovinsernas mejeri ab. Förutom skummjölksdistributionen tillverkades nu smör i allt större mängd. Smör hade tidigare importerats men blev från 70 exportvara, en utveckling som även Swartz medverkat till. Redan 71 var L:s smörproduktion uppe i 300 ton. Tillförseln av grädde underlättades betydligt, då sammanbindningsbanan genom staden öppnades. L hade då upprättat filialmejerier i Norrtälje, Ultuna, Västerås, Skultuna, Arboga, Örebro, Eskilstuna o Nyköping. Han hade stor organisatorisk förmåga o medverkade vid tillkomsten o driften av en mängd enskilda mejerier, som erhöll förlagslån o samverkade med hans rörelse.

Under 70-talet inleddes en våldsam befolkningsökning i Sthlm, vartill mjölkhandeln måste anpassas o samordnas. L bildade därför Sthlms mjölkförsäljningsab, Mjölkbolaget kallat, genom fusion med tre andra mjölkhandelsföretag, däribland det av brodern Wilhelm L drivna Sthlms nya mejeri med bod i Vestra beridarebansgatan 7. Mä-lareprovinsernas mejeri ab fortsattes av L som enbart mejerirörelse. Mjölkbolaget startades 1 okt 80 i fastigheten vid Klara västra kyrkogata med 19 anställda o 8 hästar i gårdsstallet. VD var de tre första åren Wilhelm L. Aktiekapitalet, 18 000 kr, fördubblades redan följande år, då omsättningen av mölk var uppe i 5,1 milj liter.

Uppfinningen av mjölkseparatom medförde betydande tidsvinst o möjliggjorde centraliserad stordrift. L planerade ett nytt stort centralmejeri med maskinskumning. Obehandlad mjölk kunde då mottagas direkt från en mängd avlägsna uppsamlingsställen. Tomt köptes vid dåv Rörstrandsgatan (nu Torsgatan) 34 o mejeriet uppfördes i hörnet mot Dalagatan. I slutet av 82 togs det i bruk, o 83 tillträdde L som VD för Mjölkbolaget, vars aktiekapital ökades till 300 000 kr för förvärv av mejerirörelsen. Mälareprovinsernas mejeri ab ombildades till ab Mälare-mejeriet som dotterbolag (hälften ägdes dock av The Scandinavian Preserved Butter Co). Det skulle ha sin verksamhet utanför Sthlm o främst producera smör o ost. För att främja osttillverkningen sände L en dansk mejeriman till USA för att bl a studera framställningen av cheddarost. Mjölkbolaget exporterade sedan cheddarost till England men nedlade snart denna produkt som olönsam. Smörexporten, särskilt till England, ökade kraftigt; 85 utfördes 65 ton o 05 ca 187 ton. Mjölk såldes vanligen genom flera mindre återförsäljare o till näringsställen, bagerier, kaserner, skolor, fabriker, m fl samt genom några egna butiker (7 bodar år 88). Mjölkbolaget utvecklades snabbt till Sveriges största mjölkföretag. 95 var årsproduktionen 26,3 miljoner liter mjölk o minutpriset 13 öre litern.

Främst genom energiskt arbete av L o Sthlms sundhetsinspektör Richard Wawrinsky bildades 85 Sthlms mjölkkommission för hygienkontroll av mjölkproduktion o handel. I kommissionen ingick representanter för Sthlms stads hälsovårdsnämnd o Svenska läkaresällskapet. Som kontrollant anställdes stadsveterinären Gustaf Kjerrulf (bd 21). Lantbrukarna undandrog sig dock kontrollen p g a högre kostnader o merarbete. Själv var L även här föregångsman. Han hade 83 köpt Hjortsberga med tillhörande egendomar (10 mantal) nära Nådhammar o bildat ett bolag för driften, ab Mejerigårdarne, ägt av Mjölkbolaget. Nya hygieniska, nästan luktfria mönsterladugårdar uppfördes i sten o cement. Från hösten 87 kunde även tuberkelfri "kontrollmjölk" levereras direkt hem till kunderna i förseglade kärl. I över 10 år var Mjölkbolagets gårdar ensamma om denna speciella produktion. Kontrollverksamheten övertogs 05 av hälsovårdsnämnden.

I början av 90-talet reste L till England o upprättade i Hull ett avkärningsmejeri, The Magnet Dairy Co, Ltd. Svärsonen Fredrik Benzinger blev chef, personalen var delvis svensk o all grädde levererades från Sverige i specialkonstruerade transportflaskor. Mejeriet blev mycket uppmärksammat men var tekniskt svårskött, varför L 96 överlät det till den engelska delägaren The Maypole Dairy Co. S å avgick L också som VD för Mjölkbolaget o bosatte sig senare o till sin bortgång 04 i Södertälje. Nådhammars ståtliga huvudbyggnad, som han uppfört i slutet av 70-talet, upplåts 98 åt Sophiahemmet till konvalescenthem. Benzinger blev 05 VD för Mjölkbolaget, som 15 utgjorde stommen i den då bildade Landtmännens mjölkförsäljningsförening u p a, nu Mjölkcentralen Arla, ekonomisk förening.

L var en av vårt lands pionjärer inom mejeriindustri o mjölkhandel. Trots att han varit blind sedan 45-årsåldern fortsatte han energiskt att utveckla o förkovra sitt verk. I hans många anläggningar utbildades en mängd mejerifolk, som bidrog till mejerihanteringens snabba utbredning o höga standard i Sverige.

Författare

Rune Kjellander

Arkivuppgifter

61 brev från L till H Fredholm i KB.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Förslag till anordningar för anskaffande af god komjölk i Stockholm (Hygiea, bd 47, 1885, Sthlm, s 33—80; tills m R A Wavvrinsky; även sep, 1884, 48 s).

Källor och litteratur

Källor o litt: K Ahlenius o A Kempe, Sverige — geografisk, topografisk, statistisk be-skrifn, 4 (1909), s 459 f; S Bring, Sthlms läns o stads hushålln:sällsk 1847—1947 (1947); [K E Hildebrand], Landtmännens mjölkförsäljn:sfören upa 1915-1925 (1925); Landtmännens mjölkförsäljn:sfören upa, Sthlm (G Forsstrand, Sveriges äldsta företag, 1923); Landtmännens mjölkförsäfjndören u p a, Mjölkcentralen (Sthlms näringsliv, 3, 1925); P-E Lindorm, Fyrtio år med Mjölk- centralen 1915—1955 (1955); K Linroth, Sthlms hälso- o sjukvård (Sthlm, Sveriges hufvudstad, ed E W Dahlgren, 1, 1897, s 497 f); Mjölkcentralen, lantmännens mjölk-försäljmsfören upa 1915 1/7 1935 (1935); G Rudeberg, Mjölkcentralen, Lantmännens mjölkförsäljndören u p a 1915—1945 (1945); SPG 14 (1904); Sthlms mjölkförsäljn:s ab (1911); G Sundbärg, Sveriges land o folk (1901), s 516; J Unman, Kronolog öfversikt af märkligare tilldragelser i Sthlm under år 1905 (SSEÅ 1907). — Nekr i SvD 23 dec 1904.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hildemar A Lidholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11343, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11343
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hildemar A Lidholm, urn:sbl:11343, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-25.