Meriter

Lidman, Hans Gustaf Otto, f 22 aug 1910 i Sveg, Jämtl, d 4 april 1976 i Edsbyn, Ovanåker, Gävl. Föräldrar: skogsinspektoren Karl Otto L o Kristina Vilhelmina Hansson. Självstudier per korrespondens, skogs-, flottnings- o vägmästarkurser, arbetsledare vid vägbyggen, medarb i ortstidn:ar o fack-o veckopress från 31, ordf i Ovanåkers fiske-rivårdsfören 43—62, i Ovanåkers hembygds-fören från 43, yrkesförf från 45, red för o utg av årsb Hälsingerunor 47—56, ordf i styr för Voxnadalens naturvårdare från 56, led av styr för Gästrike-Hälsinge hembygdsförb o Gävleborgs läns konstfören. — Hedersled av Gästrike-Hälsinge nation vid UU 60.

G 11 juli 43 i Härnösand m lärarinnan Clary Violette Madeleine Näslund, f 13 aug 15 i Bjärtrå, Vnl, dtr till köpman Albin N o Gerda Berglund.

Biografi

Från sin tidiga barndom var Hans L bosatt i Edsbyn i Hälsingland. Redan som 2-åring blev han faderlös o hade en besvärlig uppväxt- o ungdomstid med oregelbunden skolgång o korta anställningar under depressionsåren omkr 1930. En tillflykt från osäkerhet o bekymmer fann han i hemtraktens skogar o vattendrag, dit han oemotståndligt drogs. De mer eller mindre tillåtna strövtågen med enkla jaktredskap o fiskedon blev en lärorik förberedelse för hans kommande livsinsats. Samtidigt som han skaffade sig blygsamma extrainkomster genom att skriva tidningsartiklar, främst hembygdsnotiser o fiskereportage, visade han vetenskapligt intresse genom att samla lavar åt Botaniska institutionen i Uppsala o lämna etnologiska uppgifter åt NordM.

I sin debutbok, hembygdsskildringen Från 1800-talets Ovanåker (41), utnyttjade L material ur ortsarkiven o intervjuade minnesgoda åldringar, vilka kunde meddela egna hågkomster av eller hörsägner om original från 1800-talets försvinnande agrarsamhälle. Herrskap o tjänstefolk, jordbrukare o militärer, handelsmän o luffare, predikanter o hantverkare passerade revy i anekdotiska berättelser med gott utrymme åt skrock o situationskomik, oftast med en drastisk replik eller ordspråksvändning som slutkläm.

Den sakliga stilen i dessa kulturhistoriska skildringar lämnade rum för en mera skönlitterär prosa i fiskeboken Fisket i våld (42), förstlingsverket i en genre, som L outtröttligt skulle odla o utveckla till mästerskap. Utan att spilla onödiga ord på fångstskryt koncentrerade han sig på den intensiva tvekampen mellan fiskaren o bytet med dess ständiga växling av kast o kraftiga ryck, tålmodig väntan o listigt lirkande, tills fisken fångats eller slitit sig lös. För L blev fisket inget självändamål utan alltmer en omistlig del av en total naturupplevelse, återgiven ined alla sinnen klarvakna o vidöppna.

L lyckades variera samma tema utan störande upprepningar. Han utvidgade sina domäner. Han rörde sig snart lika hemvant med laxfiske i Mörrum, haj fångst vid Helgoland o dragning efter sill längs norska ishavskusten. Men alltid längtade han tillbaka till "Svartån", som lär ha Mållångsbo-ån i Hälsingland som geografisk motsvarighet men snarare är ett fingerat samlingsnamn för den fullkomliga fiskelyckans paradis. Mitt i sitt engagemang försummade han aldrig att lämna noggranna beskrivningar på olika fångstredskap (från metkrok, långrev o skeddrag till spinnare o de mest raffinerade flugor), taktiska råd o statistiska uppgifter om artfrekvens o fiskeperioder. För en bättre miljövård tog han också upp kampen mot vattenregleringar, industriutsläpp o kraftverksbyggen.

Jägarlivet miste tidigt sin lockelse för L på grund av dess ofta meningslösa grymhet, men intresset för skogens fauna o flora inspirerade honom till ivrigt studium. I Den sjungande dalen (54), Voxnadalen på hälsingekartan, följde han uppmärksamt naturens årscykel inom djur- o växtvärld på mellansvensk breddgrad. Pärlugglans skog (60) o Solen och frosten (65) återger det oavlåtliga spelet om liv o död bland småviltet i norrlandsskogarna. Under strapatsfyllda sommarvandringar norr om polcirkeln gjorde han sig förtrogen med ödsligt kala vidder mellan majestätiska fjällmassiv o tog upp spår av björn o varg. Ekologin var för L ett levande begrepp, långt innan den vunnit insteg i kulturdebatten. Med sin Rolleiflex eller "Hasselbladare" med teleobjektiv fångade L allt oftare viltet i expressiva närbilder, som kompletterade o ökade värdet av hans text. Hans bildsinne manifesterade sig även i filmmanus för TV. Så småningom kunde han på sin rymliga naturtomt i Edsbyns utkant, Gårdstjärnskullen, inreda ett reservat med talrikt artbestånd. Tusen vingar (70) är ett bevis i ord o bild för den sällsynta inlevelse i de minsta kryps beteende han hade skaffat sig. "Alla djur är mina husdjur" kunde han med full rätt påstå.

Redan i sina första naturböcker visade L ambitioner även som människogestaltare i snabbporträtt av skogsfolk o fiskarkumpaner. Men psykologisk fördjupning nådde han först, när han på den s k nordkalotten — ett begrepp som han mer än andra gjorde välbekant — beskrev sina möten med glesboende särlingar, som han själv kände sig andligt befryndad med. Mot historisk bakgrund tog han upp aktuella sociala problem som berörde etniska, religiösa o andra minoriteter: samer o skolter, sekterister o rallare m fl. Från de ensliga stigarna över ödevidderna slog han ibland också in på turiststråken från Lofoten i väster över Nordkap o Spetsbergen i norr till Murmansk på Kolahalvön i öster.

Under sitt sista decennium uppmuntrades L att söka sig söder ut till Öster- o Västergötland. I Tintomaras spår (67) vandrade han genom täta kolmårdsskogar. För L syntes denna landskapstyp lättillgänglig: allsköns fyrfotingar o fjäderfän kunde han bekvämt möta inom ett begränsat område, o de kulturbärande herrgårdarna o bruken fanns alla inom närhåll (Dansen kring järnet, 77). I Tivedens vildvuxna, stiglösa urtidsmarker upptäckte L resterna av både hednakult o tidig kristen tro (Gudanatt, 72, o Munkakliv, 74).

Under årens lopp skaffade sig L en ansenlig o dyrbar konstsamling, särskilt av grafik o etsningar (Rembrandt, Ehrensvärd, Zorn, Picasso m fl) o ådagalade sin fina förståelse för kostnärens problem i några monografier (om Johan Erik Olsson kallad Lim-Johan, Olle Nordberg o Johnny Mattsson).

Trots att L som författare gjorde sig känd för att spontant o intuitivt infånga ögonblickets stämning, var hans förberedelser o efterarbeten långa o omsorgsfulla. Han läste alltid i förväg in dokumentariskt material o utformade under vintern de noteringar som han sommartid kastade ner i medförda anteckningshäften. Ofta arbetade han på flera böcker samtidigt o valde omsorgsfullt ut lämpliga fotoillustrationer till den skrivna texten. L:s stil, som i ungdomsverken haft en dragning åt mångordighet med långa svepande satsbyggnader, utvecklades mot ordknapp exakthet med korthuggna satsellipser. Han var strängt målmedveten i sin språkbehandling o strävade oavlåtligen efter det rätta ordet o uttrycket. En recensent säger sig knappast nog kunna beundra "den på en gång svala, raka, exakta och känsliga prosa", som L skriver (Vennberg). De stora klassiska prosaisterna inom svenskt o utländskt språkområde var hans läromästare snarare än hans föregångare inom natur- o fiskeskildring: Strindberg o Tolstoy mer än Juhani Aho o Izaak Walton. L kan räknas till vår litteraturs främsta naturskildrare.

Författare

Gunnar Wallin

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten; Från 1800-talets Ovanåker. Historier, personalier och annat små-plock. Edsbyn 1941. 152 s. — Fisket i våld. Sportfiske, fiskenoveller. Upps (tr Sthlm) 1942. 144 s. Omarb o utökad uppl 1968. 189 s. Även Hfors så (deluppl). — Gamla Ovanåkersoriginal. Edsbyn 1942. 148 s. — Känt folk i gamla Ovanåker. Edsbyn 1943. 152 s. — Gamla Ovanåkersknektar. Edsbyn

1944. 175 s. — Det nappar i Svartån. Sthlm

1945. 253 s. [Ny omarb utg] 1958. 189 s. 2.— 3. uppl så. — Kulturbilder från gamla Ovanåker. Edsbyn 1945. 138 s. — Skogen kallar. Sthlm 1946. 226 s. — Skogsvandringar. Sthlm 1947. 244 s. — Julidagen i Virihaure (Jorden runt, årg 19, 1947, Sthlm, 4:o, s 435 —447). — Edsbyn i bild. Lund 1948. (100) s. (Tills med S Elvén.) 2., omarb uppl 1949. 99 s. — Fjällfisken hugger. Sthlm 1948. 246 s. — Vi bilar i Norge (Jorden runt, 21, 1949, s 527—538). — En jägares ungdomssynder. Sthlm 1950. 211 s. — Fäbodnatt. Berättelser från Hälsingland. Sthlm 1951. 211 s. — Sommardagar. Sthlm 1951. 227 s. — Fiskar som jag mött (Fiskafängen . . ., Sthlm 1951, s 145—151). — Fiskar och fiske (Natur i Hälsingland och Härjedalen, red T Arnborg o K Curry-Lindahl, Sthlm 1951, s 139—148).

— Längs Ljusnan från fjällen till havet (ibid, s 156—168). — Voxnan och dess dalgång (ibid, s 316—323). — Sädgåsen i Hälsingland (ibid, s 324—330). — Fiskefeber. Sthlm 1952. 206 s. [Ny uppl] 1960. 195 s. — Vinterdagar. Sthlm 1953. 151 s, 24 pl-bl. — Vandringar i Sveriges nordligaste hörn (Jorden runt, 25, 1953, s 14—24). — Den sjungande dalen. Sthlm 1954. 4:o. 162 s. [Ny uppl] 1958. 160 s. Även Hfors så (deluppl). — När regnet kom (Bjelleboken, Sthlm 1954, 4:o, s 104—106). — Vattenregleringar i Hälsingland (Sportfiske och fiskevård . . . red N Färnström, Sthlm 1954, 4:o, bd 2, s 97— 113). — Nappatag i Hälsinglands älvar och sjöar, i lappländska forsar och fall och havet vid Varanger. Sthlm 1955. 221 s. — Varför just natur? (Foto, årg 17, 1955, Sthlm, 4:o, nr 7, s 26 f). — Sommar i torpet. Sthlm

1956. 113 s. — Bortom stigarna. Från fiskevatten och björnstigar. Sthlm 1956. 192 s. [Ny uppl] 1957. 191 s. — Nordkalott. Sthlm

1957. 337 s. Även Hfors så (deluppl). [Ny uppl] Sthlm (tr Halmstad) 1964. 206 s. (Tema.) Även Hfors så (deluppl). Övers Oslo 1959. 205 s, 12 pl-bl. — Gustaf VI Adolfs eriksgata. Hälsingland och Gästrikland (Med konungen och folket . . . red.: G Munthe, Sthlm 1957, d 1, s 305—347). — Så ska de ta's (På skidor, 1957, Sthlm, s 46— 57). — Bland skoltlappar i Suenjel-sit (Jorden runt, 29, 1957, s 273—286). — Sommarkväll vid Svartån (Bygd och natur, årg 39, 1958, Sthlm, s 55—63). — Vårfiske i fjällen (Folket i bild, 1958, Sthlm, 4:o, nr 22, s 3—5). — Äventyr i Björnland (ibid, 25, s 3—7). — Vinterdjur (ibid, 51, s 31—33, 57 f). — Sommarland: abborrar (Idun, årg 71, 1958, Sthlm, 4:o, nr 26, s 19, 34). — Sommarland: Johannes och igelkotten (ibid, nr 31, s 22). — Mångmilaskog. Sthlm 1958. 195 s. Övers Moskva 1966, 118 s, 20 pl-bl.

— Fiskefeber. Oslo 1958. 151 s, 12 pl-bl. [Ej identisk med sv arb med denna titel, 1952.] — Laxögat. Sthlm 1959. 237 s. Även Hfors så (deluppl). Övers Oslo 1960, 162 s, 40 pl-bl, Khvn (delv tr Sthlm) [1960], 242 s.

— Sonfjället. Sthlm 1959. 8 s. (Sveriges nationalparker [7].) 2. uppl 1961. — Hemma hos Sånfjällsbjörnarna (STFÅ 1959, Sthlm, s 261—272). — Laxögat (Perspektiv,' årg 10, 1959, Sthlm, 4:o, s 244—246). — Resa på Nordkalotten (STF, årg 27, 1959, Sthlm, 4:o, s 80—82). — Drama och idyll i djurvärlden, 1—2 (Folket i bild, 1959, nr 24, s 8 f, o 25, s 17). — Åland - ett skärgårdsparadis (ibid, 1960, nr 17, s 8 f, 48 f). — Pärlugglans skog. Sthlm 1960. 188 s. Även Hfors så (deluppl). Övers Khvn [1961], 188 s, Oslo 1961, 4:o, 188 s, 2 pl, Edinburgh [1963], 190 s, Zurich & Stuttgart [1964], 190 s, Helsinki 1964, 190 s, samtl delvis tr Sthlm; Haag (tr Sthlm) 1966, 190 s. — Tranropet. Sthlm 1960. 201 s. — Hälsingland. Rasten vid milan (Tusen sevärdheter i Sverige, red O Thaning, Sthlm 1960, s 261—263). — Vägen till vildmarken (Vårt vackra land . . ., Gbg 1960, s 75—86). — Rätt att arrangera (Foto, 22, 1960, nr 3, s 3, o 5, s 6). — Nordkalotten, det nya turistlandet (Tidens kalender, årg 40, 1961, Sthlm 1960, s 43—51). — Sommarkväll vid Svartån. Sthlm 1961. 75 s. Även Hfors så (deluppl). Övers Khvn (delvis tr Sthlm) 1962, 75 s. — An nordischen Wildwassern. Stuttgart 1961. 175 s. — Om nöjet att jaga [enkätsvar] (STF, 29, 1961, nr 5, s 18). — Lax i Mörrum. Sthlm 1962. 120 s. — Ovanåkers socken. Ett kommunalt lexikon från äldsta tid till våra dagar. Västerås 1962. XX s. — Det biter i Svartelva. Oslo

1962. 155 s. 8 pl-bl. — En blank, en blå (Sportfiskaren, årg 28, 1962, Sthlm, s 91).

— Mina lyckliga år. Sammanställd av omarb. kapitel i utgångna böcker. Sthlm 1963. 183 s.

— Äventyr i norr. Sthlm 1963. 255 s. 2. uppl så. Även Hfors så (deluppl). Övers Oslo

1963, 195 s, 12 pl-bl, Khvn 1964, 253 s, Helsinki 1964, 201 s, 40 pl-bl. — En boa-jäntas hemkomst. Ovanåker (Fäbodar . . . red H Lidman, Sthlm (tr Kristianstad) 1963, s 11—14; 2.—3. uppl så). — Lappländska sportfiskevatten (Natur i Lappland, red K Curry-Lindahl, d 1, Sthlm 1963, s 381— 388). — Gäddan som alltid högg. Sthlm

1964. 223 s. Även Hfors så (deluppl). — Fast fisk. Oslo 1964. 151 s, 8 pl-bl. — Gäddor i vassen (Fiske 1964, Sthlm, s 39). — Tidig morgon (Vår bostad, 1964, Sthlm, 4:o, nr 6, s 22). — Solen och frosten. Sthlm 1965. 4:o. 166 s. — Bortenfor vei og sti. Oslo 1965. 159 s, 8 pl-bl. — Slagsmålet på Brännaberg (Fäbodminnen, red av H Lidman o A Nyman,

1965, s 208-210). — Finnskogens nya melodi (STFÅ 1965, s 230—243). — Kamrat i norr. Sthlm (delvis tr i Nederländerna) 1966. 286 s. Även Hfors s å (deluppl). Övers Oslo 1966, 174 s, 8 pl-bl, Khvn 1967, 285 s, 1 karta, Helsinki 1969, 204 s, 3 pl-bl. — Soldatsläkter från Ovanåker (Bocken . . . årsbok 1965/66, Gävle 1966, s 32—38). — Darja Jefremoff (Horisont, årg 13, 1966, Sthlm, 4:o, nr 2, s 61—64). — I Tintomaras spår. Vandringar på Kolmården. Sthlm (tr Falköping) 1967. 204 s. Även Hfors så (deluppl). — Sjumils-skogene. Oslo 1967. 183 s, 8 pl-bl. — En gammal väg (Jorden runt, 39, 1967, nr 11, s 761 —765). — Nådasmulor. Noveller och essäer. Sthlm (tr Malmö) 1968. 137 s. — Fisket i vold. Oslo 1968. 191 s, 8 pl-bl. — Unter der Mitternachtssonne. Stuttgart 1968. 176 s, 8 pl-bl. — Voxnadalens gamla kompani på rote och i fält (Kungl. Hälsinge regementes historia . . . under red av N Frykberg, Gävle 1968, s 317—342). — Skatten dödar hembygdsarbetet (Bygd o natur, 49, 1968, s 89— 97). — Minan (Horisont, 15, 1968, nr 5/6, s 100—105). — Under silverbågen. Reseskildring. Sthlm (tr Borås) 1969. 333 s. — Följ med på fiske till fjällen (Skid- och friluftsfrämjandets årsbok 1969, Sthlm, s 21— 36). — Tusen vingar. Sthlm (tr Lund) 1970. 214 s. — Att vara fiskeförfattare (Svenskt fiske, 1970, Sthlm, 4:o, nr 11, s 7, 28). — Napp i norr. Sthlm (tr i Finland) 1971. 199 s. 2. uppl 1974. 198 s. Övers Oslo 1970, 185 s, 8 pl-bl, [ny uppl] 1972, 189 s, 8 pl-bl.

— Lim-Johan. Ett levnadsöde. Sthlm (tr i Finland) 1971. 148 s. — Bilden och hembygdsforskningen (Bygd o natur, 52, 1971, s 87—93). — Gudanatt. Dagar och nätter i Tiveden. Sthlm 1972. 231 s. — Resa in i solen. Reseskildringar. Sthlm (tr Borås) 1973. 223 s. — Munkakliv. Vandringar i Tiveden. Sthlm (tr Borås) 1974. 244 s. — Olle Nordberg — en nordisk faun. Konstnärsbiografi. Linköping (tr Örebro) 1974. 146 s. — Skogsliv vid Laforsen (Norrländsk tidskrift, årg 23, 1974, Sundsvall, nr 1, s 21—23). — Bruset från Björnån. Sthlm (tr Borås) i975. 160 s. — Lapplands stjärna. Sthlm (tr Borås) 1975. 203 s. Övers Oslo 1971, 212 s, 10 pl-bl. — Johnny Mattsson, träkonstnär. Sthlm 1976. 126 s. — Fina fisken. Sthlm 1976. 168 s, 4 pl-bl. — Dansen kring järnet. Brukshistoria och människoöden i Kolmårds-skog. Sthlm 1977. 167 s. — Vargen tog min Mari. Sthlm 1978. 189 s. — Bidrag i Hälsingerunor, 1948, 1951—1952, 1954—1955, Edsbyn, Svenskt konstnärslexikon, d 3—5, Malmö 1953—67, 4:o, o i Sveriges natur, 1945, 1953, 1958, 1960, 1961, Sthlm.

Redigerat: Hälsingerunor, 1947—1956, Edsbyn; Folket i bilds sportfiskekalender, 1959— 1961, Sthlm; Fäbodar, Sthlm 1963, 319 s, 2.—3. uppl s å; Fäbodminnen, Sthlm 1965, 271 s (tills med A Nyman).

Källor och litteratur

Källor o litt: A Andersson, Till minnet av H L (Hälsingerunor 1976); A Enqvist, Insyn i diktarlyor (Arbetarbladet 3 maj 1952); G Gagnehed, H L, en av våra mesta förf (Hu-diksvallstidn 7 okt 1967); P W Häger, H L, framgångsrik hälsingeförf (Hälsingerunor 1961); A Lidzell, H L ger ut 46:e boken på födelsedagen (DN 18 aug 1970); Littdexikon. Sv litt under 100 år (1974); A Lundberg, Du med pärlugglan (Industria 1962, nr 5); L-O Löthwall, När den tyste berättar (Morgonbladet 21 sept 1957); J Måsner, H L, naturskribent (UNT 7 mars 1977); O W Nilsson, Den litteräre storfiskaren (Norrländsk tidskr 1959, nr 4); dens, Sv storfiskare: HL (Sv fiske 1961, nr 2); R Plate, Bra fångat, H L! (SvD 27 april 1975); dens, H L (SvD 6 april 1976); S Rosendahl, Naturskildringen som konst. Varför H L är en stor författare (Perspektiv 1957:3); A Runnquist, Moderna sv förf (1967); S Rydén, H L:s "husdjur" (SvD 7 jan 1967); dens, Breda brätten på kullen (SvD 22 aug 1970); S Söderlind, Med H L i hans ångermanländska sommartorp (Ljusnan 29 aug 1957); H Törnros, Naturskildrare i både ord o bilder (Dalademokraten 1 juni 1966); G Wallén,, Hälsingland i litteraturens spegel (Ljusnan 24 febr 1950); E Vejde, Naturskildraren H L fyller sextio år i dagarna (Norrköpings tidningar 19 aug 1970); dens, Alla djur hans husdjur, regnbågarna hans vänner (Blekinge läns tidn 20 aug 1970); K Vennberg, rec av L:s Fiskefeber (BLM 1955, s 559); I Öhman, Till skogs med H L (FiB 1958, nr 9); B Öste, Den litteräre fiskaren (SvD 7 sept 1959). — Meddel från Clary L. — I Stark, Hos konstsamlaren L i Edsbyn (Söderhamns-Kuriren 13 nov 1963).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans G O Lidman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11347, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11347
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans G O Lidman, urn:sbl:11347, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2024-04-19.