Jonas (Lidström) Lidströmer

Född:1755-04-23 – Ljustorps församling, Västernorrlands län (på Lagfors bruk)
Död:1808-01-27 – Nikolai församling, Stockholms län

Uppfinnare, Byggmästare


Band 22 (1977-1979), sida 733.

Meriter

Lidströmer, Jonas, före adl Lidström, f 23 april 1755 på Lagfors bruk, Ljustorp, Vnl, d 27 jan 1808 i Sthlm, Nik. Föräldrar: bruksinspektören Jonas Lidström o Anna Bång. Elev vid gymnasiet i Härnösand 71, inskr vid UU 7 mars 75, auskultant i bergskoll 6 april 81, biträde vid skeppsvarvet i Karlskrona 81, löjtn:mekanikus där 82, kaptenmekanikus vid örlogsflottan 30 maj 87, chef för mekaniska verket vid örlogsflottans skeppsvarv 92, majormekanikus 95, led av bl a komm ang ett mekaniskt o hydrauliskt projekt 99, ang förbättrad brännvinsbränning 99, adl 3 okt 00, överstelöjtn:mekanikus vid örlogsflottan 16 okt 02. — LÖS 98, led av målar- o bildhuggarakad 02, av Sv krigs-mannasällsk 04, LVA 05.

G 18 jan 85 i Karlskrona m Anna Elisabet Öhman, f 2 dec 61 i Sthlm (enl hfl för Karlskrona), d 13 dec 37 i Karlskrona, dtr till handelsmannen i Sthlm Gustaf Ö o Eva Christina Bromarck.

Biografi

Efter ett par år vid skolan i Sundsvall o 3 årskurser vid Härnösands gymnasium sändes L våren 1775 till Uppsala för att bli präst. Då han vårterminen 81 utan examen lämnade universitetet, hade han försummat teologin o enligt egen uppgift främst studerat matematik o mekanik. L hade under studieåren haft flera informatorstjänster o försörjde sig den närmaste tiden som lärare i Sthlm, dit han sökt sig för att bli auskultant i bergskollegium. Han blev antagen, o hans förhoppning var att avancera till bergsmekanikus, men kollegiet krävde för vidare avancemang universitetsexamen.

L valde därför att följa med F H af Chapman till Karlskrona som lärare för den nyutnämnde arbetsdirektörens adoptivson. Chapman kände emellertid till informatorns speciella begåvning o färdigheter o gav honom tillfälle att praktisera dem vid örlogsvarvet. När L där ritat o byggt en sinnrik hästdragen slip- o svarvmaskin, fick han omgående fast anställning vid amiralitetet, som i fortsättningen fick god användning för hans om Christoffer Polhem påminnande uppfinningsrikedom o förmåga att finna enkla lösningar på tekniska problem. Han försåg slipmaskinen med aggregat för borrning av järn o stål, konstruerade ugnar för glödgning av kanonkulor, en kompass vars skiva inte hoppade av dubben vid kanonskott, effektiva pumpar, arbetsbesparande mekanismer i repslagarverkstaden, mudderverk för muddrihg på 8 meters djup o en ny typ av stenkistor att användas vid hamnanläggningar o brobyggnader. Från 92 arrenderade L kronans kvarn o smedja i Lyckeby, där han inrättade ett privat laboratorium för kemiska o mekaniska försök o bl a experimenterade med konservering av ekvirke o nya metoder för gjutning o slipning av stål. Året före hade han fått privilegium på en mekanisk inrättning för förädling av gjutstål o 94 lät han uppföra ett på sin tid vida omtalat vattendrivet stålsliperi som trots märkliga resultat måste läggas ned, då han saknade driftkapital. Någon statlig hjälp fick han heller inte. I Karlskrona byggdes under hans ledning verkstäder, sjukhus, den 42 m höga mastkranen, den skickligt avvägda vindbryggan ut till varvet o vaktkastellet, vars stomme uppfördes på isen o sänktes till klippgrund 9 m under vattenytan. Han fick i uppdrag att projektera flera hamnar vid väst- o sydkusten bl a för arméns flotta i Gbg, i Halmstad, Helsingborg, Ystad o vid fyren på Ölands södra udde.

Redan 83 hade L beordrats till Sthlm för att konstruera upphalningsbäddar för kungens jakter, o 97 befalldes han av Gustav IV Adolf att planlägga vattenledningar vid Drottningholm o Haga. Följande år fick han i uppdrag att leda det försenade resandet av den obelisk med vilken Gustav III lovat hedra Sthlms borgerskap för dess välförhållande under de oroliga åren 88—90. L fullgjorde uppdraget på kortare tid o till lägre kostnad än som förutsetts, o vid obeliskens invigning adlades han.

Grunden till nya Norrbro hade lagts 87 men uppförandet hade gått långsamt. 02 ansågs det lämpligt att lämna ansvaret för bro o kajbyggande åt L o under hans ledning fullföljdes arbetet enligt uppgjord plan. Bron blev satt på prov, när 06 Gustav III :s staty på en av L sinnrikt uttänkt lastflake transporterades från Hötorget till uppställningsplatsen vid Skeppsbron.

L var en ståtlig man, lättsam o sällskaplig. I Karlskrona hörde han till stiftarna av ordenssällskapet Pro Lantura vars ändamål utom gemytlig samvaro var att vårda Lyckeby källa. Med sitt jämna lynne o rättframma sätt var han en omtyckt arbetsledare, vilket bidrog till att de många arbetsuppgifter som anförtroddes honom blev utförda med drift o precision. Sthlms borgerskap bekostade hans begravning i Storkyrkan o tilldelade hans änka livstidspension.

L:s son Fredrik August L (1787—1856) antogs vid 5 års ålder som lärling vid örlogsvarvet. När han 39 tog avsked från militärtjänsten, var han överstelöjtnant o chef för mekaniska departementet vid flottan i Karlskrona. Han var med vid uppförandet av obelisken o Norrbro o ledde 08 de av fadern planerade förstärkningsarbetena av kajområdet kring Gustav III :s staty. Från 15 tjänstgjorde han med vikarie på egen tjänst huvudsakligen som arbetsledare under Sthlms börs-, bro- o hamnbyggnadskommitterade. I denna egenskap projekterade o ledde han anläggandet av bl a Strömparterren, postamentet till Karl XIII:s staty o kajerna vid Logården, Helgeandsholmen o Södra Blasieholmen o som sista arbete i stadens tjänst den kaj som byggdes vid Nybroviken i samband med utfyllandet av det s k Katthavet, nuvarande Berzelii park.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L till G A Ehrensvärd i KB.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica; Kommerskolhs skr till K M:t 4 april 1788 o 9 mars 1791; Bergskolhs huvudarkiv E IV:311 (Brev o suppliker 1781); M 1832 (Flottan, Ansökn:ar o meritförteckn:ar), allt i RA. Meritförteckn: ar (Flottan), KrA. Norrlands nations arkiv vol U 1606 b (Album nationis Medelpadico-Jämtlandicas 1686—1827), UUB.

Bergskoll; F Blom, Åminnelsetal ... i KrVA över L (1810); J Bromé, Karlskrona stads hist, 1—2 (1930—34); L M Bååth, Helgeandsholmen o Norrström . . ., 2 (1918); C A Ehrensvärd, Brev till Kickan (1971); Gbgs eskader o örlogsstation 1523—1870 (1949); T Höjer, Sthlms stads drätselkommission 1814—1864 o Börs-, bro- o hamn-byggn:kommitterade 1815—1846 (1953); R Josephson, Carl August Ehrensvärd (1963); J C Linnerhjelm, Bref under resor i Sverige (1797); F W Morén, Ystads hist, 2 (1953); P O Nyström, Åminnelse-tal öfver L . . . K örlogsmannasällsk (1820); O Offerman, Lyc-keby i svunnen tid (1953); Y J:son Reding, J Lidström, adl Lidströmer (Julhälsn i ord o bild från Ljustorps hembygdsfören, 1937); A Setterwall, Erik Palmstedt, 1741—1803 (1945); S-Ö Swahn, Pro Lantura o Lyckeby källa (Blekinge-boken 1954); Sveriges flotta 1965, nr 5.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas (Lidström) Lidströmer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11355, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-12-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11355
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas (Lidström) Lidströmer, urn:sbl:11355, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-12-08.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se