Kinmanson, Kinmansson, släkter



Band 21 (1975-1977), sida 155.

Biografi

Kinmanson (Kinmansson), släkter.

1 Kopparslagarmästaren Peter Kindman (d 1734) i Linköping, som uppges (Örnberg) har varit bondson från Kisa sn i Kinda hd, Ög, var far till kontraktsprosten Leonhard Kinman (1722—1815) i Rök, Ög. Söner till denne i äktenskap med en faster till J J Berzelius var regementsläkaren vid Dalregementet assessorn med dr Samuel K (1771—1830) o kontraktsprosten Daniel (ej Daniel Leonard) K (1779—1853) i Stora Åby, Ög. 22 brev från J J Berzelius till den sistnämnde finns i VA. Denne var far till kammarrättsrådet Carl Leonard K (1811— 71), som var ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1864—70 o rdgm i AK från 1867.

2 Informatorn Gustaf Adolf Kinmansson (d 1808, 76 år gammal) i Sthlm var far till skådespelarna o operasångarna Fredrik Gustaf Kinmansson (K 1) o Lars Adolf Kinmansson (K 2). Den sistnämndes son Lars Gustaf Kinmansson (1822—87) var skådespelare vid K teatern 1843—47 o därefter till 1881 vid Mindre teatern, från 1863 K dramatiska teatern. Gustaf Kinmansson var den siste romantiske älskaren på sv scen — med mer temperament än intelligens (Nordensvan 1918 efter L Josephson) — o var mindre lämpad för den realistiska spelstil som kom på 1860-talet. Han var även verksam som landskapsmålare. Han var 1845—49 g m skådespelerskan Zelma Carolina Esolinda Bergnéhr, sedan omgift Hedin (bd 18), o från 1853 med Helfrid Kinmansson, f Torsslow (1831—1906), dtr till skådespelarparet Olof Ulrik o Sara Fredrika Torsslow, av vilka den förre var ledare för Mindre teatern 1846—54. Hon var skådespelerska där 1848—57, 1858—87 o 1894— 95 o vid K teatern 1857—58. Helfrid K har karakteriserats som icke en stor men en god skådespelerska (Hedberg, Sv skådespelare), mindre lysande än värmande (Nordensvan 1894). Hon lyckades betydligt bättre än maken klara övergången till realistisk spelstil o spelade med framgång både karaktärsroller o komiska gummor, varigenom hon länge kom att förbli i främsta ledet bland sin tids sv skådespelerskor. Gustaf Kinmanssons son i hans föregående äktenskap, tygförvaltaren vid Sthlms artilleriförråd Selfrid Algusto Calido K (1849—1911), gjorde ett 50-tal översättningar, bearbetningar o original för teatern, bl a muntra tillfällighetsstycken o bearbetningar av tyska lustspel, o var 1885—1904 Sällskapet Par Bricoles ordensskald. Hans hustru Anna Helena Mathilda K, f Sandberg (1842— 1909), var 1860—87 engagerad vid K teatern, från 1870 som premiäraktris. Son till dem var Henrik Selfrid K (1874—1948), som 1914 blev byrådirektör i patent- o registreringsverket o 1936 byråchef där samt var ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1917—27 o rdgm i AK 1922—24. Henrik K blev mest känd som motståndare till Brattsystemet o försökte upprepade gånger med stöd från olika håll bryta ab Sthlmssystemets makt samt bildade 1921 Sthlms utminuteringsab, som konkurrerade med detta om sprithandelsrätten i Sthlm (jfr bd 6, s 97). 1922—35 var han emellertid av K M:t utsedd ledamot av styrelsen för ab Sthlmssystemet.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: A Anjou, Riddare af Konung Carl XIII:s orden (1900); [F O Baxkström,] Minnes-tal hållne uti frimurare-ordens stora landt-loge i Sthlm (1855), s 150—54; Car-lander; [V Granlund,] AK:s män under riksdagarne 1867—69 (2 uppl, 1869), s 7; J Kle-berg, Kammarrevisionen — kammarrätten 1695—1940 (1940); Linköpings hm, 5: 2 (1943), s 203 f, 233 ff; V Millqvist, Sthlms stadsfullmäktige 1863—1913 (Minnesskr vid Sthlms stadsfullmäktiges femtioårsjubileum, 1913); Oden; SLH 1:2,4 (1823—35); H G Söderbaum, Jac Berzelius, 1—3 (1929—31); Örnberg, 6 (1890). Källor o litt: F A Dahlgren, Ant:ar om Sthlms theatrar (1866); F Hedberg, Sv skådespelare (1884); dens (sign "H"), Helfrid Kinmansson (Ny ill tidn 1884); dens, Gustaf Kinmansson (Svea 1888); dens, Helfrid K (Svea 1907); Henrik K t (SvD 11 jan 1948); E H[ögma]n, När ridån går ned (Idun 1906, s 141); V Ljungfors, Släkten Tors(s)low (PHT 1937); G Nordensvan, Helfrid Kinmansson (Idun 1894, s 349 f); dens, Sv teater o sv skådespelare från Gustav III till våra dagar, 2 (1918); J A Runström, Gustaf Kinmansson (Ny ill tidn 1887); Saml av Anmälningar till abregistret ... 1921 (1922), sp 1195; SKL; SMoK; SPG; Sthlms stadsfullm 1913—38 (1938); J Svanberg, K teatrarne under ett hälft sekel, 1 (1917); SvTeknF; Sällsk Par Bricole (1946); R Tomson, Etik o politik, 1—2 (1962—63).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kinmanson, Kinmansson, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11495, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11495
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kinmanson, Kinmansson, släkter, urn:sbl:11495, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se