Meriter

Kjederqvist, John Olof Gerhard, f 24 sept 1863 i Lund, d 7 juli 1934 på Stora Kålltorp, V Gerum, Skar. Föräldrar: köpmannen Johan Robert K o Hilma Charlotta Erlandsson. Mogenhetsex vid Lunds h elementarlärov 6 juni 82, inskr vid LU 22 sept 82, FK där 14 sept 86, extra lär vid Lunds h elementarlärov ht 90—ht 95, FL vid LU 30 maj 92, eo amanuens vid hist mus 29 april 93—vt 01, disp 26 maj 96, FD 30 maj 96, allt vid LU, adjunkt vid Lunds h elementarlärov 10 juni 96, doc i tyska språket vid LU 7 sept 96, lektor i tyska o engelska vid h latinlärov på Norrmalm i Sthlm 5 maj 02 (k fullm 5 dec 02), medred för Pedagogisk tidskr 05— 09, deltog i utarb av förslag till undervisn: planer för realskolan 06, för gymnasiet 07— 08 o 15, rektor vid h latinlärov på Norrmalm 30 april 09—27 juni 29, led av styr för GCI 19, sakk:uppdrag hos skolöverstyr 19, hos skolkomm 20, led av dir över Sthlms stads undervisn:verk 20.

G 29 dec 99 på Vilsta, Kloster, Söd, m frih Sophie Johanna Leijonhufvud, f 21 okt 67 där, d 20 juni 42 på Stora Kålltorp, dtr till frih Sebastian Axel Leonard L o grev Sigrid Elisabet Sparre af Söfdeborg.

Biografi

Efter grundliga studier vid Lunds univ o en FL-examen omfattande nordiska, germanska o romanska språk blev John K 1896 FD o docent i tyska språket på avhandlingen Untersuchungen über den Gebrauch des Konjunktivs bei Berthold von Regensburg, behandlande konjunktiven i huvudsatser, indirekt tal o avsiktsbisatser. Under de närmast följande åren publicerade han flera studier rörande syntaktiska, fonetiska o språkpsykologiska problem, varjämte han i Lautlich-begriffliche wortassimilationen granskade tidigare forskares utredningar om folketymologier o uppställde egna teorier därom. K:s vetenskapliga arbete ledde till att han 03 uppfördes i tredje förslagsrummet till professuren i germanska språk vid Lunds univ.

K hade också en praktisk o folkbildande inriktning, som blev till gagn inte bara för hans arbete som läroverkslärare; han höll t ex föreläsningar o ledde nybörjarkurser i tyska vid univ:s sommarkurser i Lund 00 o 04. Under flera resor till Tyskland o England tog han intryck av den moderna språkundervisningen där, vilket bl a kom honom att ivra för intimare samverkan mellan universitetens o skolornas språklärare. Redan som adjunkt var han också förespråkare för vissa pedagogiska förnyelser, särskilt i Pedagogisk tidskrift, där han en tid var medredaktör. Han betonade t ex vikten av att elevens självverksamhet togs i anspråk, varnade för "tomma, intresseslöande abstraktioner" o hävdade att språkkänslan "grundlägges genom hundratals praktiska fall o inte genom mycket definierande o analyserande o blott få exempel". Han var även motståndare till de skriftliga mogenhetsproven, som han ansåg blivit examensmål mera än bildningsmål. På grund av sina framförda synpunkter anlitades K från tidiga år som sakkunnig i olika utredningar, bl a rörande undervisningsplaner för realskolan o gymnasiet. Av stor betydelse blev han också som initiativtagare o kursförfattare till språkundervisningen i radio.

Sin viktigaste insats gjorde dock K som rektor för Norra latin i Sthlm 09—29. Han var "organisatör av rang, visste vad han ville o förenade med bestämt uppträdande ett välvilligt o konciliant väsen" (Quensel). Bl a ansvarade han för att lokalerna grundligt upprustades o att eleverna fick praktisera en viss självstyrelse. Under sitt sista år som rektor sökte han stimulera initiativförmågan genom att utdela s k ledarestipendier. K lade också stor vikt vid den fysiska fostran o hade del i förtjänsten av att Norra latin utvecklades till ett framträdande idrottsläroverk. Särskilt intresse hade han för skidsporten; han förordade bl a statsbidrag till en skidutbildningskurs för lärare i Storlien o stödde på olika sätt o deltog även själv i ungdomens fjällfärder. Som chef för ett provårsläroverk visade han förstående sympati även för sina äldsta elever: lärarekandidaterna. Han ansåg dåtidens provårsinstitution olämplig o hävdade att lärarutbildningen i stället borde förläggas till studietiden vid universiteten. Under en del av sina år som rektor var K också ordf i gransknings- o examensnämnden för privatisters studentexamen o ledamot av direktionen över Sthlms stads undervisningsverk.

Efter pensioneringen utvecklade K bl a i sin handbok Den första läsundervisningen i arbetsskolan (31) principen: "talet främst efter språkåskådningsmetoden". Han citerade där med gillande Otto Jespersens ord "att skriften endast är en ersättare för talet" o angav som sin pedagogiska nyckel "arbetsskola i stället för dressyr". Året före sin död prövade han sina teorier bl a genom att själv under fyra veckor undervisa i småskolans första klass vid Landskrona småskoleseminarium.

Författare

Ragnar Amenius

Arkivuppgifter

Några brev från K i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Untersuchungen tiber den Gebrauch des Konjunktivs bei Berthold von Regensburg. 1*. Der Konjunktiv in Haupt-sätzen, indirekter Rede und Absichtssätzen. Lund 1896. 120 s. [Akad avh.] — Några iakttagelser om den moderna språkundervisningen i Tyskland, samlade under en 'skolresa' i Tyskland 1894 (Pedagogisk tidskrift, årg 32, 1896, Örebro, s 257—276). — Ett fall af preteritum i stället för presens i svenskan. Syntaktisk studie. Lund 1898. 46 s. — Några psykologiska synpunkter vid syntaxundervisning i främmande språk (Verdandi, årg 16, 1898, Sthlm, s 184—188). — Om den tysksvenska ordbokens användning. Lund 190Ö. 8 s. (Sommarkurserna i Lund 1900 [:4].) — Text till föreläsningarna i tyska med anmärkningar. Lund 1900. 36 s. (Ibid, 5.) — Laut-lich-begriffliche wortassimilationen. Zur halb-hundertjährigen geschichte des begriffs der volksetymologie (Beiträge zur geschichte der deutschen sprache und literatur, Bd 27, 1902, Halle, s 409—445). — Arbetssättet vid korrespondenskursen i tyska. Lund 1904. 6 s. (Sommarkurserna i Lund 1904.) — Grundlinjerna till föreläsningarna i tyska. Lund 1904. 10 s. (Ibid.) ¦—¦ Om sydvästengelskt och västsachsiskt r (Studier i modern språkvetenskap, utg av Nyfilologiska sällskapet i Stockholm, d 3, Upsala 1905, s 109—124). — Svante, Svente [Sign] (ANF, bd 21, 1904/05, Lund 1905, s 274 f). — Om temats lämplighet som mogenhetsprof (Pedagogisk tidskr, 41, 1905, Sthlm, s 257—270). — Ett och annat om språkundervisning. Översättningar, utfrågningar och talövningar (Pedago- gisk tidskr, 42, 1906, Sthlm, s 97—114). — The dialect of Pewsey (Wiltshire) (Transac-tions of the Philological society 1903—1906, P 1, London & Strassburg (tr London) 1906, s 1—3). — Apercu bibliographique des ou-vrages de philologie romane et germanique pu-bliés par des suédois de 1905 å 1907 (Studier i modern språkvetenskap, 4, tr 1908, s 279— 291). — Om undervisning i svensk språklära i klass 5 (Inbjudning till övervarande av års-examen vid Högre latinläroverket å Norrmalm vårterminen 1913, Sthlm 1913, 4:o, s 3—18: tills med A F W Lindwall m fl). — Kontakten mellan lärare och lärjungar (Till Bengt J:son Bergqvist den 5 oktober 1920, Lund 1920, s 172—179). ¦—• Skolan och simfärdigheten (Svenska livräddningssällskapets årsbok, 1922, Sthlm, s 10—12). — Skidans psykologi (På skidor, 1927, Malmö 1926, s 3—12; även sep, 12 s). — Den engelska språkkursen på radio. Text och ordförteckning samt en jämförande översikt över de vanliga ljudskriftsalfabeten. Sthlm 1926. 32 s. [Nya uppl] 1927, 1928. — Den andra nybörjarkursen i engelska på radio. Sthlm 1926. 35 s. [Nya tr] s å, 1927. — Den tredje kursen för nybörjare i engelska på radio. Sthlm 1927. 40 s. (Tills med C S All-wood.) 2. uppl s å. 3. uppl 1928. ¦—¦ Lärareutbildning i stället för "provar". Ett önskemål (Redogörelse för Högre allmänna latinläroverket å Norrmalm 1928/29, Sthlm 1929, s 3—17). — Den första läsundervisningen i arbetsskolan. Principen talet främst. Efter språk-åskådningsmetoden. Sthlm 1931. 75 s. — De första läsövningarna i arbetsskolan jämte repetitionslista, lästabell och skrivtabell. Sthlm 1931. 28 st — När ord bli roliga. Språket och skämtlynnet. Sthlm 1933. 124 s.

översatt o bearbetat: T Ziegler, Pedagogikens historia i dess allmänna grunddrag med särskild hänsyn till det högre undervisningsväsendet. Lund [1898-]1900. 370 s. (Tills med B Bergqvist.)

Utgivit: J Kutzen, Das deutsche Land, mit Anmerkungen von J K, Lund 1900, 40 s (Sommarkurserna i Lund 1900 [:3]); H Hoffman, Erfullter Beruf, Novelle, mit Anmerkungen von J K, Lund 1904, 31 s (ibid, 1904); Pedagogisk tidskrift, årg 41—45, 1905—1909, Sthlm (tills med E Schwartz o A Rydfors).

Källor och litteratur

Källor o litt: Y Dahl, Lärarmatr 1922 (1923); LUM ... 1899 (1898—99); Norra latin femtio år. 1880—1930 (1930); N Quen-sel, Minnesbilder (1973). — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
John O G Kjederqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11510, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11510
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
John O G Kjederqvist, urn:sbl:11510, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-23.