Meriter

Klason, Johan Peter, f 4 april 1848 i Årstad, Hall, d 1 jan 1937 i Sthlm, Matt. Föräldrar: domänintendenten Christoffer Adam Claesson o Elna Helena Billing. Elev vid Halmstads l elementarlärov 59, vid Lunds privata elementarlärov 63, mogenhetsex (privatist) vid Malmö lärov 10 dec 67, inskr vid LU 12 okt 68, FK 30 maj 73, disp 28 maj 74, FD 3 juni 74, amanuens vid kemiska laboratoriet 2 sept 74, doc i organisk kemi 15 okt 74—87, tf laborator i kemi 28 okt 75, ord laborator 15 mars 87—90, allt vid LU, vetensk kontrollant vid Åby-Klippans Ångbryggeriab 78—84, kemist hos Lunds hälsovårdsnämnd 3 febr 81—90, prof i kemi o kemisk teknologi vid KTH 19 aug 90—10 sept 13, dessutom förest för fackskolan för kemisk teknologi där 90—08, ordf i Sv bryg-garefören 97—25, led av komm ang sockerbeskattn okt 02—maj 04, av mjölkommissionen jan —april 11, av komm för utredn ang arsenikförgiftn dec 11—april 13, lär i organisk o teknisk kemi vid skogshögsk 15—24, ordf i fodermedelskomm juli 17—18. — LFS 77, LVA 89, LLA 90, LVS 05, HedLLA 18, l:e HedLIVA 20, IVA:s större GM 28.

G 19 maj 86 i Lund m Maria Lovisa Hill, f 25 mars 52 där, d 24 april 29 i Sthlm, Matt, dtr till prof Carl Johan Danielsson H (bd 19) o Charlotta Christina Rudelius.

Biografi

Vid LU kom Peter K framför allt under inflytande av den betydande kemisten C W Blomstrand o den kände algforskaren J G Agardh. Det kemiska laboratoriet var, ehuru ganska nytt, mycket otillfredsställande. Staden saknade vattenledning o kloaksystemet var närmast obefintligt. De illaluktande resterna från hans svavelarbeten hälldes direkt i rännstenen spridande sina odörer över staden. K:s gradualavhandling, Om fenyl- och etylsulfacetsyror samt av dem erhållna sulfonsyror, var märklig emedan han hade funnit en metod att med permanganat oxidera "sulfacetsyror", alkylthioglykolsyror, till motsvarande sulfoner. Denna metod har fått allmän användning på kemiska laboratorier o tidvis även inom industrin. — I sina första vetenskapliga arbeten skriver K sig Claesson men ändrade 1887 namnets stavning.

Thioglykolsyran blev en av K:s favoritsubstanser. Han observerade att den kunde oxideras till dithiodiglykolsyra, vilken lätt kunde reduceras tillbaka till thioglykolsyra. Denna generella, reversibla reaktion har stort tekniskt o biokemiskt intresse. Under korta tidsperioder arbetade han hos A W v Hofmann i Berlin o H Kolbe i Leipzig. Dansken W C Zeise hade upptäckt de s k merkaptanerna, svavelhaltiga organiska ämnen med om möjligt ännu obehagligare lukt än thioglykolsyran. K ägnade sig oförskräckt åt studiet av dessa föreningar o framställde bl a metylmerkaptan, ett av de ämnen som sprider sin doft kring sulfatcellulosafabrikerna. Han angav metoder för att söka minska obehaget av lukten. I sammanhang med dessa arbeten står omfattande arbeten över rhodanider o cyanurföreningar samt alkylsvavelsyror o alkylsulfat. Ovetande om de senares lömska giftighet ägnade han dessa tekniskt viktiga föreningars framställning o reaktioner en mångårig uppmärksamhet. Flera av hans metoder för syntes av svavelorganiska föreningar, t ex thiofosgen o koloxidsulfid, har fortfarande en viss aktualitet.

Genom sina lundaarbeten blev K en av förgrundsgestalterna i dåtida sv organisk-kemisk forskning. Från honom utgår den svavelorganiska forskningsinriktning, som i Sverige förts vidare av Loven, Holmberg, Ramberg o andra. Men tiden i Lund var ekonomiskt bekymmersam. Först sent blev han ordinarie laborator. Han försörjde sig tidvis som skollärare, blev ordf i styr för Lunds gas- o vattenledningsverk o kontrollant vid Klippans bryggeri. Han skriver: "Jag var sålunda i stadens kommunala värv en mycket betrodd man." Med dessa praktiska sysslor trivdes han utmärkt.

K sökte emellertid professuren i kemisk teknologi vid KTH o utnämndes 90 till dess innehavare. Han gruvade sig storligen inför flyttningen till Sthlm, som han liknade vid en emigrering. Vid högskolan kastade han sig emellertid med största iver in i administrativa o utbildningspolitiska frågor. Humaniora borde enligt honom ingå i ingenjörsutbildningen o nya ämnen som teknisk botanik, zymoteknik o elektrokemi införas. Vid högskolan borde det årliga intaget av nya elever begränsas o Chalmers tekniska läroverk omdanas till högskola. Vidare borde en teknisk fakultet inrättas vid något av universiteten. Studietiden för civilingenjörsexamen ansåg han böra begränsas till tre år. De studerande, som så önskade, borde beredas möjlighet att vid högskolan avlägga teknologie licentiatexamen o prov för doktorsgrad. K var i mycket en framsynt man, o flera av hans drömmar har numera förverkligats. Han var också en stridbar natur o kom ofta i konflikt med sina kolleger. Högskolans förflyttning till dess nuvarande plats satte han sig bestämt emot. Som lärare var han mycket uppskattad. Han var utrustad med en enorm arbetsförmåga. Han smyckade gärna sina föreläsningar med ekonomiska o kulturhistoriska inpass. Kring sekelskiftet var han rätt sjuklig, måhända på grund av de toxiska substanser han arbetat med.

K fortsatte sina svavelkemiska forskningar om ock i begränsad omfattning. Han hade fått nya, praktiska intressen. Han blev en av de stora pionjärerna i sv träforskning o utarbetade en metod att bestämma lignin, "Klason-lignin", i ved o massaprodukter. Han studerade kolning av ved samt de industriella sulfit- o sulfatkokprocessernas kemi d undersökte bark o terpentin.

Redan 75 hade tysken Tiemann uttalat en vag förmodan att ett samband kanske existerade mellan coniferinet, coniferylalkoholens glukosid, o lignin. Detta uppslag fullföljde K med aldrig svikande övertygelse ännu långt efter sin pensionering. Hans metodik var analytikerns, ej strukturforskarens. På grund av ligninernas oenhetlighet tillät de analytiska resultaten inga helt säkra slutsatser. Bristen på strukturkemiska fakta kompenserade han med många o ofta reviderade strukturförslag. Några av dem har en viss likhet med vad man nu vet om ligninernas natur. Tiden var ännu ej mogen o K stred med ett övermäktigt problem. Men han stred med den äran. Hans namn är oupplösligt förenat med ligninets utforskning.

Författare

Holger Erdtman

Arkivuppgifter

Brev till K från E Bosæus i Tekn mus. Brev från K i KB, LUB (till C W Blomstrand), RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se C Björkbom, Förteckning över tryckta arbeten av Peter Klason (VAÅ 1953, Sthlm (tr Upps), s 351—368).

Källor och litteratur

Källor o litt: P Klason, Några drag ur en kemikers lefnad (Festskr tillägn P K på hans sextioårsdag af lärjungar, 1910); LUM . . . 1879 (1879); S Nauckhoff, J P K (VA Lev-nadsteckn:ar, 8, 1949—54; även i VAÅ 1953); SvTeknF.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Peter Klason, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11560, Svenskt biografiskt lexikon (art av Holger Erdtman), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11560
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Peter Klason, urn:sbl:11560, Svenskt biografiskt lexikon (art av Holger Erdtman), hämtad 2024-04-25.