Rudolf M Klinckowström

Född:1816-08-08 – Nikolai församling, Stockholms län
Död:1902-11-20 – Hedvig Eleonora församling (Ekerö församling, Stockholms län)

Riksdagsledamot, Arméofficer, Generalstabsofficer


Band 21 (1975-1977), sida 307.

Meriter

2 Klinckowström, Rudolf Mauritz, f 8 aug 1816 i Sthlm, Nik, d 20 nov 1902 där, Hedv El (enl db för Ekerö, Sth). Föräldrar: överstelöjtn frih Axel Leonard K o Christina Charlotta Österberg. Kadett vid krigsakad på Karlberg 11 april 32, utex 18 mars 36, underlöjtn i ing:kåren 23 april 36, elev vid artdärov på Marieberg 1 sept 38, utex 18 jan 42, löjtn 9 febr 42, generalstabsoff 20 mars 44, informationsoff i befästn:konst vid krigsakademin på Karlberg 44—3 maj 46, deltog i riksdagarna 44—45, 47—48, 50—51, 53—54, 56—58 o 65—66, fortifikationsbe-fälh på skansen Dalarö nov 45—febr 47, kapten 3 juli 49, stabsadjutant hos överbefälhavaren för sv-norska ockupationstrupperna på Fyn o i Slesvig 49—50, adjutant hos Oscar I 30 april 51, major i armén 6 april 52, chef vid 2:a militärdistns stab 7 april 52—20 jan 59, sekr i utsk rör bestämmelser för Sthlms stads o Mälardalens befästande 56, överstelöjtn i armén 15 juni 58, militärattaché i Wien 11 jan 59—27 okt 65, överste i armén o generalstaben 28 jan 64, avsked från ing:kåren med tillstånd att kvarstå som överste i armén 18 sept 66, avsked ur armén 8 juni 77, led av FK 77—99. — LKrVA 51.

G 25 juni 63 i Darmstadt, Hessen, m hovfröken Marie Franziska Emilia Labenska, f 17 juni 32 i Paris, d 6 okt 07 på Sundby, Ekerö, dtr till ryske envoyén geheimerådet Camille de Labensky o Alexandrine Bergien.

Biografi

Rudolf K:s militära bana var omväxlande. Han var några år repetitör vid artilleriläroverket o lärare i befästningskonst vid krigsakademien. Som ingenjörofficer tjänstgjorde han på Vaxholms, Dalarös o Karlstens fästningar. Upprepade gånger kommenderades K på studieresor till olika länder i Europa o författade vidlyftiga rapporter om organisationen av generalstabstjänsten, fästningsbyggnadskonsten, tross- o underhållsväsen mm. Han avgav 1848 förslag till organisation av den sv generalstaben. Juni—sept s å var K adjutant hos högste befälhavaren över armékåren i Skåne o aug 49—april 50 stabsadjutant hos högste befälhavaren över den sv-norska ockupationskåren i Slesvig. Stort arbete nedlade han på att utge sv arméns tjänstgöringsreglemente 57—58. Han blev en av våra första militärattachéer, nämligen i Wien 59—65, o ansågs ha varit lockad av tanken på en diplomatisk karriär.

K hade ett utpräglat politiskt intresse. Han deltog i flertalet ståndsriksdagar från 44/45. Vid riksdagen 65/66 bekämpade han De Geers förslag till representationsreform. Efter lång tids bortovaro från det parlamentariska livet insattes han 77 i FK som representant för Älvsb län. K ansåg sig härvid ha fått hjälp av Arvid Posse. Han tillhörde en liten grupp i FK, som i vissa frågor samarbetade med lantmannapartiet, men hade i riksdagslivet framför allt sin egen profil. Som flitig motionär o outtröttlig talare — inläggen bestod ofta av mängder av statistik men stundom också av mer eller mindre grova smädelser — betraktades K på de flesta håll som en tämligen odräglig riksdagskamrat. Han var järnhård tullvän o bl a sekreterare i den 80 bildade protektionistiska föreningen Svenska arbetets vänner. Med skarp blick bevakade han alla möjligheter till sparsamhet med statens utgifter. Han var stark anhängare av indelningsverket o motståndare till försvarsreformer. Samtidigt arbetade han för vidgad politisk o kommunal rösträtt o motionerade om bättre villkor för arbetarklassen.

Sina mest bestående insatser gjorde K på kulturlivets område. Kort tid efter sitt giftermål med den förmögna o excentriska Marie Labenska köpte han Stafsund på Ekerö. Vid den fersen-gyldenstolpeska konkursen (se SBL 15, s 649) lyckades K från sin fars kusin o egen jämnåriga vän Louise Gyldenstolpe, f Fersen, förvärva en hel del av det fersenska lösöret, bl a släktporträtt o det värdefulla familjearkivet med dess bestånd av t ex Marie Antoinettes o Axel Fersen d y:s korrespondens. K var en ivrig bok-o handskriftssamlare. Redan i unga år hade han lärt sig läsa medeltida pergamentsbrev (se hans dagbok 37 om besök på Rossvik, RA). Han var flitig kund vid Sthlms bokauktionskammare o stod i livlig förbindelse med in- o utländska autografhandlare. Han hade nära kontakter med G J Bonde på Ericsberg o Adam Lewenhaupt på Sjöholm o ökade sin handskriftssamling genom byten med dem. Bekanta är de ansenliga förvärv av arkivalier ur krigskollegiets arkiv, vartill han 68 utverkade K M:ts tillstånd; de innefattade bl a mer än 300 band 1628—1805, framför allt artilleriräkenskaper o avlöningslistor. K var flitig forskare i KA o gjorde också där, i likhet med andra handskriftskol-lektörer, förvärv för sina samlingar. Han bytte autografer med RA o fick därifrån utgallrade justitierevisionsakter. Med sina handskriftssamlingar handskades K delvis vårdslöst. Han har kritiserats för att han genom att förstöra huvuddelen av brevväxlingen mellan Marie Antoinette o Fersen "visade mera pietet mot den olyckliga drottningen än mot historiens gudinna" (Nornan 04). Räkenskapsvolymer från det fersenska godskontoret o band ur krigskollegiets arkiv "slaktades" o handlingarna plockades ut som autografer.

K:s stora handskriftsintresse gjorde honom till en av de mest aktiva krafterna vid bildandet av Sv autografsällskapet 76. I det första av sällskapet utgivna häftet av SAT publicerade K 79 en välskriven uppsats Några ord om autografer. De uppgifter som lämnats om hans njugghet med sina skatter (Wrangel) torde delvis ha varit överdrivna. Fryxell utnyttjade t ex Stafsundssamlingen.

K:s litterära produktion spände över vida områden. Ännu utnyttjas hans del 1 av urkundspublikationen Arkiv till upplysning om sv krigens och krigsinrättningarnas historia. Från sin egen handskriftssamling hämtade han den åttabandiga publikationen Axel Fersen d ä:s historiska skrifter (utgivningen delvis kritiserad av C G Malmström) o sitt arbete om Axel Fersen d y o franska hovet.

K:s privata liv var inte bekymmersfritt. Hans maka plågades av ständiga sjukdomar. Hon övergick till katolicismen, o frågan om ende sonen Axels religionsuppfostran föranledde slitningar mellan makarna. Till K:s hushåll i Sthlm o på Stafsund hörde sedan 71, då hon blev änka, den högt begåvade svärmodern, till vilken relationerna inte alltid var de bästa. En brors obestånd ställde anspråk på K:s stöd. Mot bakgrunden av dessa enskilda svårigheter imponerar K:s outtröttliga arbetsamhet som forskare, författare o politiker. Hans strävan att med vederhäftiga, ofta arbetskrävande utredningar underbygga sina otaliga omfångsrika motioner o riksdagsanföranden inger respekt, även om man måste konstatera, att han på grund av sina personliga egenheter sällan nådde önskade resultat.

Författare

Bertil Broomé



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s arkiv (omfattar bl a dagböcker 1832— 38, 1847—48, 1871—86) i Stafsundsarkivet i RA (några delar kvar på Stafsund). Reserapporter i generalstabens militärhistoriska avd:s arkiv, KrA. Brev från K främst i RA (bl a till L Manderström, till C Burenstam i Sjöholmsarkivet o till mor o syskon i K:ska släktarkivet), KB, KrA, SSA o UUB (bl a till A E Ihre).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om fältarbeten. Grunder och uppgifter för arbetsberäkningar och förslagers uppgörande [sign] (KrVA, tidskrift, 1845, Sthlm, s 459—474, 509—524, 559— 574, 607—618, 1 tabell; även sep, Sthlm 1845, 62 s, 1 tabell). — Historiska uppgifter rörande svenska generalstabens organisation. Samlade och ordnade. Sthlm 1849. 30 s, 1 tabell. — Jordbrukets nöd och hjelp. Sthlm 1867. 87 s. [Sign; omtr ur NDA.] — Grundskatterna samt rustning och rotering. Försök till utredning af deras uppkomst och beskaffenhet, samt förslag till all jordbruksfastighets på landet befrielse från desamma. Sthlm 1875. 176 s, 3 bil. — Några ord om autografer [sign] (SAT, bd 1, 1879—1888, Sthlm 18 [79—] 88, s 1—5). — Lediga stunders vittra tidsfördrif. Sthlm 1883. 52 s. — Bidrag i Tidskrift för svenska ingenieurer, årg 1—2, 1850/1851—1851/1852, Sthlm, samt i dagspressen.

Utgivit: Tidskrift för svenska ingenieurer, årg 1—2, 1850/1851 — 1851/1852. Sthlm 1850—52. 86 s, 1 pl, 62 s, 1 pl, 62 s, 1 karta, 62 s, 2 pl. (Tills med F. W. Leijonancker.) — Arkiv till upplysning om svenska krigens och krigsinrättningarnas historia. Tidskiftet 1630 —32. Bd 1. Sthlm 1854. 798 s, 2 tabeller. — Kungl. Maj:ts nådiga tjenstgöringsreg-lemente för dess armée. D 1—3. Sthlm 1858. 336, 366, 72 s. [Anon.] — F A von Fersen, Historiska skrifter. D 1—8. Sthlm 1867— 72. 1. Annotationer öfver drottning Ulrica Eleonoras och konung Fredrik I:s tidehvarf . .. 1867. XXXVII, 185 s. 2. uppl 1869. 2. Annotationer och anecdoter öfver konung Adolph Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas tidehvarf, från och med år 1743, till slutet af 1765 års riksdag .. . 1868. VI, 327 s. 3—7. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering, afd 1—5. 1. 1869. IV, 496 s. 2. 1869. 437 s. 3. 1870. 330 s. 4. 1870. 173 s. 5. 1871. 190 s. 8. Anteckningar rörande Sveriges och dess allierades krig emot konungen i Preussen åren 1757-—1762. 1872. XXIV, 304 s. — [A von Fersen d y,] Le comte de Fersen et la cour de France. Extraits des papiers du . . . Jean Axel de Fersen. T 1—2. Paris 1877—78. LXXVII, 321, 440 s.

Översatt: C J Staél von Holstein, Konung Carl XI :s betänkande öfver rikets fästningar under dess resa år 1673 (Tidskr f svenska ingenieurer, årg 1, 1850/1851, Sthlm, s 1— 20).

Källor och litteratur

Källor o litt: Biografica, tur- o ancienni-tetsrullor 1865, KrA.

J C Bratt, nekr över K i KrVAH 1903; Carlander 4:1 o 4: 2 (1904); S Eriksson, Carl XV (1954); C Hulthander, Biogr antecknar från Carlberg 1792—1892 (1892); Idun 1902; L A Jägerskiöld, Upplevt o uppnått (1943); A Klinckowström, Klinckans minnen, 1 (1933); C G Malmström, Smärre skrifter rör sjuttonhundratalets hist (1889); Nornan 1904; Ny ill tidn 1899; V Spångberg, Från Arvid Posse till Per Albin Hansson (1936); P Sundberg, Ministärerna Bildt o Åkerhielm (1961); E Thermaenius, Lantmannapartiet (1928); A Trolle, De voro ett lysande följe, 1 (1944); F U Wrangel, R M K (PHT 1904).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Rudolf M Klinckowström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11602, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2019-03-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11602
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Rudolf M Klinckowström, urn:sbl:11602, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2019-03-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se