Gunnar F T Klintberg

Född:1870-05-24 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län
Död:1936-04-02 – Oscars församling, Stockholms län

Skådespelare, Regissör


Band 21 (1975-1977), sida 353.

Meriter

Klintberg, Gunnar Fredrik Teodor, f 24 maj 1870 i Sthlm, Hedv El, d 2 april 1936 där, Osc. Föräldrar: sjökaptenen Oscar Fredrik K o Josefina Jacobi. Mogenhetsex vid Norra reallärov i Sthlm vt 90, inskr vid UU ht 90—93, genomgick Dramatiska teaterns elevskola 93—95, skådespelare vid A Ranfts turné 95—96 o 98, Vasateatern 96—97, Sv teatern i Hfors 98—00, Södra teatern i Sthlm 00—01, Sv teatern i Sthlm 01—25, led av styr för Sv teaterförb från 03 (sekr 04—07, ordf 07—12 o 29—34, HedL 19), för dramatiska o musikaliska artisters pensionsfören från 05, l:e regissör vid Djurgårds- o Vasateatrarna 06—07, vid Sv teatern 11—25, led av styr för Höstsol 13—17 o 22—34, av komm rör k teaterns ekonomi o konstnärliga verksamhet juni 23—april 24, regissör vid Vasateatern 25—26, led av komm rör Dramatiska teaterns verksamhet nov 28—juni 29, regissör vid K teatern 29— 32. — Litt et art 19.

G 6 juni 99 i Sthlm, Hedv El, m skådespelerskan Edith Götha Margaretha Söderström, f 17 juni 75 där, Maria, d 9 juli 68 där, Osc, dtr till handl Gustaf Olaus S o Götha Charlotta Lagström.

Biografi

Gunnar K studerade några år estetik o språk vid UU. Samtidigt skrev o regisserade han studentspex för Sthlms nation, där han en tid var teaterföreståndare. Sedan han 1893—95 genomgått Dramatiska teaterns sk elevskola, engagerades han vid Albert Ranfts teatrar, bl a dennes turnésällskap o Vasateatern. Han organiserade fr o m 97 kortare egna turnéer, bl a med Strindbergs „ Lycko-Pers resa, pjäser av Schnitzler samt publiksäkra komedier.

Då K 98—00 var engagerad vid Sv teatern i Hfors, fick han ofta småroller men spelade också Max Piccolomini i Schillers Wallensteins död o titelrollen i Moliéres Tartuffe. Han uppgav emellertid själv vid denna tid, att han "hellre o bättre spelar bonvivant- o karaktärsroller samt lustspelsälskare än de egentliga älskarrollerna". K återvände till Sthlm, där han från 00 uppträdde på Djurgårdsteatern (på somrarna), Södra teatern o Sv teatern, alla under Ranfts ledning. Han fick 01 sitt genombrott — med titelrollen i Hermann Sudermanns Fritz — på Sv teatern, där han stannade tills teatern brann 25. Bland andra roller kan man nämna sådana motsatser som den glade Lord Babberly i Brandon Thomas Charleys tant o den fruktansvärde skurken Franz Moor i Schillers Rövarna. Sina största framgångar som skådespelare hade han i de historiska pjäsernas krigar- o härskarroller, där hans manliga o rättframma eller pompösa stil kom till sin rätt, o den stela plastiken inte störde. Betecknande är att han inte spelade titelrollen utan Fortinbras o senare vålnaden i Hamlet. Ett häftigare temperament kunde han visa särskilt 09 som Othello, en roll som han länge önskat sig. På grund av en åkomma blev hans röst under senare år entonig o mullrande, o en kärlsvulst kom honom att sluta som skådespelare.

K översatte o spelade huvudrollen i Schnitzlers Paracelsus, Molières Misantropen o Schillers Wallensteins död o framträdde ofta samtidigt som översättare, regissör o skådespelare. Han översatte 89 pjäser av danska o norska författare, t ex Ronald Fangen, franska, t ex Molière, Paul Raynal o Romain Rolland, men framför allt tyska, t ex Lessing, Schiller, Schnitzler o Gerhart Hauptmann.

Sin största betydelse fick K som en energisk o ambitiös regissör. Efter tidigare regiuppgifter vid Ranfts övriga scener anställdes han 11 som förste regissör o skådespelare vid Sv teatern o bidrog till dess höga nivå i fråga om spel o repertoar. Denna teater åtnjöt då nästan större anseende än Dramatiska teatern. Efter Sv teaterns brand var han förste regissör vid Vasateatern o Djurgårdsteatern samt gästregissör vid Oscarsteatern, K teatern o Dramatiska teatern o 31 med Strindbergs Gustaf Vasa på Dagmarteatern i Khvn samt 32 med Gustaf Adolf-festspelet på Skansen i Sthlm. Han var 29—32 förste regissör vid K teatern men gjorde då inte samma insats som tidigare. Under senare år verkade han som regissör vid riksteatern o radioteatern.

K:s uppsättningar var inte nyskapande utan traditionsbevarande, fastän han ibland valde moderna pjäser, t ex Raynals Graven under triumfbågen. Han visade ett levande intresse för äldre dramatik o vann framgång med Shakespeares Julius Caesar o Schillers Orleanska jungfrun, där han förmådde att på en gång levandegöra o noga kontrollera de stora folkscenerna. Han lade mera an på helhetsverkan än på de enskilda skådespelarnas framträdande. I kravet på historisk äkthet var K en arvtagare till Meiningarna, medan han i folkscenerna tog intryck av Max Reinhardt. Hans strindbergsföreställningar, t ex både Herr Bengts hustru o Dödsdansen, var präglade av realistisk noggrannhet. Både som skådespelare o regissör ägnade K ett stort intresse åt Strindberg, o just i Gustaf Vasa hade han som ung spelat prins Erik o senare titelrollen. Enligt brev till August Falck 13 o Gustaf Collijn 14 fick han med Strindbergs arvingar en uppgörelse, som gav honom ensamrätt i Skandinavien till att uppföra de pjäser som författaren själv inte kontrakterat på annat sätt.

K hade en central ställning i sv teater, var först sekreterare o senare ordf i Sv teaterförbundet o dess delegerade vid internationella skådespelarkonferenser. Han blev 19 hedersledamot av Association des régisseurs de Théâtre français. Under 20-talet deltog han i operakommittén o i utredningen angående Dramatiska teatern. Vidare skrev han för NF:s 3:e uppl o Sv uppslagsboks l:a uppl teaterartiklar med på en gång koncisa o mångsidiga karakteristiker.

K var en lycklig o omtyckt människa, humanistiskt bildad, vaken o temperamentsfull. Han var också en ordningsmänniska, vilket framgår av de prudentliga register över sin verksamhet som han skrev ned i fyra häften (KB).

Författare

Lennart Josephson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från K i KB (bl a till G Collijn, A Falck o N Personne).

Tryckta arbeten

översatt: J B P de Moliére, Misantropen. Komedi på vers. Sthlm 1905. 120 s. Omtr i Världslitteraturen. De stora mästerverken [:19]: Franskt drama, Sthlm 1927, s 267— 336. — R Rolland, Spelet om kärleken och döden. Sthlm 1926. 184 s. — F v Schiller, Wallenstein. Skådespel i 5 akter med förspel översatt och till svenska scenens tjänst sammandraget. Sthlm 1927. 217 s. [Svenska teatern, 382.] — GE Lessing, Minna von Barn-helm eller soldatlyckan. Lustspel i fem akter (Världslitt [:42]: Tyskt drama och tysk lyrik, d 1, Sthlm 1927, s 7—101; omtr i Radiotjänsts teaterbibliotek, d 15/16, Sthlm 1936, s 43—96). — Dens, Nathan den vise. En dramatisk dikt i fem akter (ibid, s 103—244). — F Hebbel, Maria Magdalena. Ett borgerligt sorgespel i tre akter (Världslitt [,43] : Tyskt drama o tysk lyrik, 2, Sthlm 1928, s 9—68). — A Schnitzler, Paracelsus. Versspel i en akt. Sthlm 1934. 38 s. ([Omsl:] Repertoaren, 8.) Medarb i NF, 3. uppl och i Svensk uppslagsbok.

Källor och litteratur

Källor o litt: Tjänstgöringslista, KB.

Art i AB 27 febr 1909; art:ar till K:s 50- o 60-årsdagar förteckn i Sv litt:hist bibliogr 1900—1935 (1939—50), s 358; G G Laurin, Ros o ris, 1—5 (1913—33); A Selling, Teaterfolk (1912). — Nekr :er av Bo Bergman i DN, Sten Selander i SvD april 36 o G Collijn i Teatern, 1936, nr 7.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gunnar F T Klintberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11636, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Josephson), hämtad 2019-02-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11636
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gunnar F T Klintberg, urn:sbl:11636, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Josephson), hämtad 2019-02-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se