Meriter

2 Kobb, Gustaf, son till K 1, f 25 juli 1863 i Gbg, Kristine, d 30 jan 1934 i Sthlm, Osc. Mogenhetsex vid realgymn i Gbg vt 81, inskr vid StH ht 81, ord elev vid KTH 13 sept 81—82, inskr vid UU nov 82, FK där 27 maj 85, FL 8 dec 88, disp 21 maj 89, FD 31 maj 89, doc i matematik vid StH (i mekanik från sept 98) maj 89—12, sekr i StH:s lärarråd 95—03, lär vid sjökrigsskolan 1 okt 98—12, KTH ht 99—12, vid art o ing: högsk 1 sept 02—31 aug 10, led av järnvägspensionskomm nov 03—juli 05, av frisinnade landsfören:s verkst utsk 05—07, led av AK 09—11, av första beredn hos sakk för utredn om rikets försvarsväsende dec 11—mars 14, prof i matematik o mekanik vid KTH 31 dec 12—28, led av FK 12—14, 19—20 o 24—31 (särsk utsk 11, bevilln:utsk 12—14, särsk utsk 13), fullm i riksgäldskontoret från 5 maj 13 (v ordf från 21 mars 29), led av komm ang pensionsväsendets centralisering febr 13—nov 17, av bankkomm sept 17— okt 19, v ordf i styr för stadshypotekskassan från 18, ordf i komm rör bolagsbeskattn, juni 18—mars 19, led av komm rör kommunikationsverkens förnyelsefonder sept 24—febr 25, ordf i komm rör familjepensionering vid riksdagens verk jan—april 29, led av 1931 års lånemedelsrevision maj—nov 31.

G 9 aug 00 i Gbg, Domk, m Ellen (Elin) Elisabeth Hedlund, f 10 okt 76 i Hällstad, Älvsb, d 29 nov 61 i Sthlm, Gustav Vasa, dtr till lantbrukaren Johan H o Josefina Petersdtr.

Biografi

K:s första väsentliga matematiska avhandling gällde rörelsen av en materiell punkt på en rotationsyta (Acta Mathematica 1887). Han fortsatte där ett arbete av Jacobi från 42; han fann bl a 5 relativt enkla rotationsytor, som uppfyllde vissa nödvändiga villkor. — I två stora uppsatser studerade K sedan maxima o minima hos dubbelintegraler (Acta Math 92—93). Weierstrass hade under sina föreläsningar i variationskalkyl utvecklat en ny o elegant metod för undersökningen av maxima o minima hos enkelintegraler. K tillämpade denna metod på dubbelintegraler o stöder sig därvid samtidigt på Picards arbeten om teorin för partiella differentialekvationer av andra ordningen. — K återvände till den teoretiska fysiken i en uppsats om periodiska lösningar till problemet om en kropps rotation kring en fix punkt (Toulouse 99). Denna dubbla meritering motiverade hans professur i matematik o mekanik vid KTH.

K var starkt politiskt intresserad o hyllade liberala idéer med rötter i England. Han satt först några år i AK och sedan flera omgångar i FK som riksdagsman för det frisinnade partiet. K utgav flera politiska broschyrer, där han bekämpade proportionella val o pläderade för majoritetsval enligt engelsk förebild. Han biträdde 07 O v Zweigbergk med kritiska artiklar i DN mot regeringsförslaget i valsystemfrågan. Som ståndaktig antiproportionalist ansågs han höra till partiets radikala flygel (Kihlberg).

K:s matematiska begåvning utnyttjades i skattetekniska o finanspolitiska sammanhang, t ex i bevillningsutskottet vid utformningen av de nya progressiva skatteskalorna, i 1913 års särskilda folkpensionsförsäkringsutskott o i ett flertal kommittéer. Inom riksgäldsfullmäktige, som K tillhörde i drygt 20 år, intresserade han sig särskilt för införande av premieobligationslån. K var också road av krigshistoria o publicerade några skrifter på detta område.

Författare

Tord Hall

Arkivuppgifter

Några strödda brev från K i KB o RA.

Tryckta arbeten

Om integration af diffe-rentialeqvationerna för en tung partikels rörelse på en rotationsyta med vertikal axel (Öf-versigt af K. vetenskaps-akademiens förhandlingar, årg 43, 1886, Sthlm, s 367—373; även sep, 8 s = Meddelanden från Stockholms högskola, bd 4, Sthlm 1887, n:o 53). — Om integration af differentialeqvationen för en materiel punkts rörelse på en rotationsyta (ibid, 44, 1887, s 159—163; även sep, 7 s = Medd fr StH, bd 4, n:o 55). — Om båg-längder af algebraiska kroklinjer (ibid, s 713—718; även sep, 8 s = Medd fr StH, bd 5, n:o 74). — Sur le mouvement d'un point materiel sur une surface de revolution (Acta mathematica, tom 10, 1887, Sthlm, s 89— 108). — Några användningar af teorin för de algebraiska funktionerna. Akad afh. Upsala 1889. 4:o. 72 s. — Om maxima och minima af dubbelintegraler (öfversigt af K. veten-skaps-akad förh, 47, 1890, s 385—399; även sep, 17 s = Medd fr StH, bd 6, n:o 110). — Om de inre spänningarna i en elastisk roterande skifva (ibid, 49, 1892, s 571—574; även sep, 6 s = Medd fr StH, bd 10, n:o 136). — Sur les maxima et les minima des in-tégrales doubles (Acta mathematica, 16, 1892—93, s 65—140, 17, 1893, 321—343). — Sur le calcul direct des solutions périodiques dans le probléme de trois corps (Öfversigt af K. vetenskaps-akad förh, 52, 1895, s 215—¦ 222). — Om orsakerna till afgörandet vid Waterloo [rec av H Houssaye, Waterloo, 1899] (HT, årg 22, 1902, Sthlm, s 292—353, 1 karta). — Majoritetsval eller proportionella val? [Rubr.] Sthlm 1904. 16 s. (Frisinnade landsföreningens meddelanden, n:o 19.) [Nya uppl] Sundsvall s å, Södertälje s å, Sthlm s å, 20 s. — Proportionalism, rättvisa och fyrk-välde. Sthlm 1906. 23 s. ([Omsl:] Skrifter utg af Frisinnade landsföreningen, 6.) [Annan uppl] Sthlm så. 16 s. (Frisinnade landsfören medd, 39.) [Nya uppl] Falun s å, Enköping så. — Vänstern och regeringens rösträttsförslag. Bör förslaget accepteras? [rubr.] Sthlm 1907. 8 s. (Ibid, 49.) — Vem var segraren vid Marne? Sthlm 1922. 48 s, 1 portr, 2 kartor. — Understödsföreningen Halmstads-Nässjö järnvägs pensionskassa. 1921 års matematiska utredning med därtill hörande protokoll och bilagor. Halmstad 1921. 31 s [Rev uppl:] . . . pensionskassa. 1926 års matematiska utredning. Halmstad 1926. 22 s. — Schwedens Staatsschuld und ihre Verwaltung. Sthlm 1930. 16 s. [Fr övers:] La dette publique de la Suéde et sa gestion. Sthlm så. 17 s. [Eng övers:] The Swedish national debt and its administration. Sthlm s å. 17 s. — Bidrag i utländska tidskr se J. C. Poggendorff, Bio-graphisch-literarisches Handwörterbuch . . ., Bd 4, Leipzig 1904, s 771.

Källor och litteratur

T Althin, KTH 1912—62 (1970); H8D 1922—23, s 722; L Kihlberg, Karl Staaff, 2 (1963); E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951); H-K Rönblom, Frisinnade landsfören 1902—1927 (1929); Sv TeknF; G-G Thomasson, StH 1878—1887. Matr: biogr (1969); F Wernstedt, Fullm i riksgäldskontoret 1789—1939 (1939).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Kobb, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11679, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tord Hall), hämtad 2024-11-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11679
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Kobb, urn:sbl:11679, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tord Hall), hämtad 2024-11-08.