Meriter

5 Kolmodin, Johannes Axel, son till K 4, f 22 febr 1884 i Sthlm, Bromma, d 9 okt 1933 i Addis Abeba, Etiopien. Mogenhetsex vid Strängnäs h a l vt 01, inskr vid UU 16 sept 01, FK där 31 jan 05, FL där 15 sept 08, arkivstudier i Konstantinopel våren 10 o 17— 19, lär i historia vid Uppsala privatgymn ht 11—21, disp vid UU 29 maj 14, FD där 30 maj 14, doc i semitiska språk där 6 juni 14—21, studier i turkiska vid Orientalisches-Seminar i Berlin 17, honorärattaché vid sv beskickn i Konstantinopel 3 nov 17, tf dragoman där 17 sept 20, sakk bitr hos Sveriges ombud vid konferensen i Lausanne rör kapitulationerna i Turkiet 4 jan 23, tf legationssekr vid sv beskickn i Konstantinopel 17 maj 23, tf chargé d'affaires vid olika tillfällen där 20 aug 24—4 okt 30, ombud för Sverige i kommissionen för likvidering av Internat sundhetsrådet i Konstantinopel sept 24—jan 26, förste legationssekr över stat vid sv beskickningen där 29 juni 28—13 mars 31, rådgivare i utrikesministeriet i Addis Abeba från 25 nov 31, i disponibilitet med legationsråds namn 11 dec 31.

G 6 jan 25 i Uppsala-Näs, Upps, m Eva Amalia Katharina Forsslöf, f 14 febr 87 i Österåker, Sth, dtr till komminister Erik Herman F o Anna Maria Blomberg.

Biografi

Johannes K var redan från sin tidiga studietid både historiker o orientalist o blev fil lic i såväl historia som semitiska språk. Under sina Uppsala-år hann K också spela en aktiv roll i Juvenalorden, där han gjorde sig kände för stor formell färdighet. Som filolog o semitist ligger K:s stora insats inom det etiopiska området. Den karakteriseras i hög grad av fältarbete, utfört under ett besök i Etiopien 1908—10. Inspirationen till K:s etiopiska studier får säkerligen till en del tillskrivas hans fader som ungefär samtidigt besökte Etiopien i missionsuppdrag. K:s etiopiska studier ägnades framför allt tigrinja, med särskild inriktning på etnologiskt o folkloristiskt material.

Redan tidigt hade K, jämsides med sina studier i semitiska språk, börjat intressera sig för turkiska, bl a tog han lektioner däri under studietiden i Etiopien. Han vidareutbildade sig i Berlin 17 o avreste s å till Konstantinopel, närmast för fortsatta studier i turkiska med huvudinriktning på Karl XII-tiden; i nov knöts han till sv beskickningen i Konstantinopel som honorärattaché.

K var då sedan länge i kontakt med Arthur Stille i Lund o Karolinska förbundet angående sina turkiska historiska studier, men det var Sven Hedin, som genom sina förbindelser med ledande turkiska statsmän lyckades utverka tillstånd för K till turkiska arkivforskningar. Dessa som till stor del kom att utföras i samarbete med den turkiske historikern Ahmet Refik resulterade framför allt i materialinsamling o översättningar av turkisk historisk litteratur, som berörde tidsskedet i fråga, varav större delen hittills inte har publicerats. Genom det alltmer krävande diplomatarbetet o senare uppgifter i Etiopien hann K aldrig genomföra sitt stort upplagda turkiska historiska forskningsprogram. Till dem som kraftfullt understödde hans forskningsverksamhet hörde Nathan Söderblom, som även var verksam för hans anställning vid beskickningen i Konstantinopel.

K:s ursprungliga stora vetenskapliga intresse hade varit förbindelserna mellan Skandinavien o Främre Orienten, såsom de skildrats i de medeltida arabiska källorna, o så sent som 27 behandlade han i ett av sina största verk det antika Främre Asien (i Lindblads världshistoria). Hans förutsättningar för historiska studier inom ett område, där den grekisk-hellenistiska kulturen möter islam, var unika genom hans gedigna kunskaper i grekiska, arabiska o turkiska.

Som historiker var K Harald Hjärnes lärjunge. Hans stora intresse för Karl XII-forskningen får säkert tillskrivas inte endast dennes inflytande utan även hans eget starka politiska engagemang. Han stod Sven Hedin nära o samarbetade likaledes med Sven Lidman i dennes aktivistiska organ Svensk Lösen. Han medarbetade även i Adrian Molins Det nya Sverige. Bland hans meningsfränder från denna tid, med vilka han stod i livlig korrespondens, märkes även Torvald Höjer, Erland Hjärne o Hjalmar Haralds. K:s intresse för sv politik fortsatte under de tidigare Konstantinopel-åren men avtog efter hand.

K:s inlevelse i turkiska språket, litteraturen o historien var stor o djup. Under den första tiden i Konstantinopel, då han var ogift, hyrde han en "konak" i den rent turkiska stadsdelen o hade som hushållerska en gammal turkinna, "from och tillgiven", som inte kunde tala annat än turkiska. I denna rent turkiska omgivning byggde han upp en vänkrets av litterärt o kulturellt intresserade turkar, vilken under årens lopp utvidgades till att omfatta de ledande turkiska personligheterna inom kultur, vetenskap o politik.

Som diplomat hade K med sin grekiskorientaliska bildning förutsättningar som ingen annan för en bedömning o beskrivning av det både allmänhistoriskt o lokalt intressanta skedet 17—31. Som ett helhetsomdöme kan sägas, att rapporteringen från beskickningen i Konstantinopel under denna brytningstid så gott som helt bär K:s prägel. Den är av en art som kunde ha anstått en dåtida stormaktsbeskickning, initierad o med djup inlevelse i tidens problem, i stora stycken humanistisk till sin karaktär. Den behandlar inte endast politiska utan även religiösa, etnografiska o samhälleliga frågor som exempelvis grekisk-ortodoxa kyrkliga problem, vilka K kunde belysa genom nära personliga kontakter med det grekiska patriarkatet i Konstantinopel. I dessa "ekumeniska" frågor höll han fö nära kontakt med Nathan Söderblom.

När dåv etiopiske regenten Ras Taffari besökte Uppsala i juni 24, förde Söderblom K på tal. Regenten blev entusiastisk, begärde att få se K:s porträtt o yttrade enligt Söderblom: "Han måste bli min conseiller poli-tique. Jag betraktar det som en gåva av Gud att ni har nämnt om denne man." Genom Söderbloms förmedling erhöll K 26 jan 25 ett kontraktsförslag, men det är först 31, efter en provtjänstgöring som började i mars, som han 25 nov officiellt inträdde i tjänst hos kejsar Haile Selassie I som rådgivare i etiopiska utrikesministeriet, bl a även med uppgiften att yttra sig om övriga europeiska rådgivares förslag, innan de förelades kejsaren. Den första stora uppgiften för K var att organisera den etiopiska utrikestjänsten, vilken han avsåg att bygga upp efter sv modell. Som gammal historiker glömde han inte bort en organisation för etiopiska UD:s arkiv. K:s verksamhet i Etiopien avbröts emellertid 33 genom hans plötsliga död.

Författare

Gunnar Jarring

Arkivuppgifter

K:s efterlämnade ppr (brev, konc, antecknar) i UUB. Brev från K i KB (bl a till S Lidman), RA (bl a till S Hedin), UUB (bl a till Torvald Höjer d ä o E Hjärne) o till O Palme hos prof S U Palme, Uppsala.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1906—16 se UUM 1916, Upps 1917, s 132 f. — Tigrinische Wochen-bettlieder (Studier tillegnade Esaias Tegnér den 13 januari 1918, Lund 1918, 4:o, s 65— 101). — Det antika främre Asien (Världshistorien i dess kulturhistoriska sammanhang, d 1, Upps (tr Sthlm) 19[26—]27, s 157—520).

— Efterskrift (A Kolmodin, Grunddragen i Jesu liv, Sthlm (tr Upps) 1929, s 178—181).

— Turkiska folkvisor. I översättning från turkiska musiken (Juvenalisk årsbok, årg 5, 1930—1931, Upps 1931, s 30 f). — Ur Johannes Kolmodins litterära kvarlåtenskap [medd S Jägerskiöld] (KFÅ 1935, Sthlm, s 5—30). — Johannes Kolmodins turkiska kvarlåtenskap [medd K V Zetterstéen] (ibid, 1937, s 72—97). — Lärobok i juvenaleriets historia för realskolan. 3. uppl Upps 1938. 32 s. [Anon.]

översatt: Said Mehmed Efendi's berättelse om sin beskickning till Sverige år 1733. Inledning och öfversättning (KFÅ, 1920, Lund, s 256—303).

Källor och litteratur

Källor o litt: Beskickn:en i Konstantinopel, särsk P 1: Kolmodin 1917—33, RA; korrespondens med beskickn i Konstantinopel 1917 —33, UD:s arkiv.

E Boheman, På vakt. Från attaché till sändebud (1963), s 161; S Hedin, [i festskr till] Axel Ax:son Johnson på sextioårsdagen. . . (1936), s 156 f; dens, Stormän o kungar, 2 (1950), s 336; G Jarring, Arkivforskningar i Turkiet. En preliminär rapport (KFÅ 1939); S Jägerskiöld, Ur J K:s litterära kvarlåten-skap (KFÅ 1935); UD:s kalender 1931 (1932); A H Uggla, J K in memoriam (Ju-venalisk årsb 1932—33); UUM ht 1916 (1917); E Virgin, Abessinska minnen (1936), s 147; K V Zetterstéen, Die arabischen, per-sischen und turkischen Handschriften der Universitätsbibliothek zu Uppsala verzeichnet und beschrieben, 2 (1935), s IX f; dens, J K:s turkiska kvarlåtenskap (KFA 1937). — G Jarring, J K som övers av turkisk lyrik (Sv forskndnst i Istanbul. Medd 1, 1976); B Sund-kler, Nathan Söderblom (1968).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johannes A Kolmodin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11715, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Jarring), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11715
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johannes A Kolmodin, urn:sbl:11715, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Jarring), hämtad 2024-04-19.