Meriter

Koskull, Anders, f 25 juli 1677 på Bocksjöholm, Undenäs, Skar, d 20 dec 1746 på Kronoberg, Växjö. Föräldrar: kapten Erik K o Anna Maria Gyllensvärd. Volontär vid livg 92, furir vid Närke-Värmlands reg 17 maj 95, fänrik vid Västmanlands reg 27 febr 00, löjtn där 30 sept 00, kaptenlöjtn 31 jan 01, kapten 2 okt 01, ryttmästare vid Södra skånska kavallerireg 2 dec 04, major där 10 maj 08, överstelöjtn vid Norra skånska kavallerireg 31 jan 11, överste vid Stanislaus av Polen drabanter 7 mars 13, vid Ben-derska dragonerna 13 okt 13, vid Livreg till häst 4 april 17, generalmajor av kavalleriet 28 april 19, frih 2 maj 19, deltog i riksdagarna 19, 20, 23, 40—41 o 42-43 (SU), överste vid Södra skånska kavallerireg 21 maj 23, landsh i Kronobergs län 27 febr 29, generallöjtn:s titel 13 sept 43.

G 1) 19 m grev Anna Catharina Strömberg, f 18 febr 97, d 7 febr 31 på Kronoberg, dtr till presidenten greve Nils S o frih Anna Catharina Fleming; 2) 33 (—före 37) m frih Eleonora Sofia Palmfelt, f 09, begr 5 nov 45 i Hjorted, Kalm, dtr till landsh frih Johan P o grev Anna Catharina Lillie samt senare omg m överstelöjtn Christer Mörner; 3) före 37 m frih Mariana Taube, f 05, begr 28 okt 49 i Växjö, dtr till amiralen frih Evert Fredrik T o grev Beata Elisabeth Wrangel.

Biografi

Redan som ung major utmärkte sig K hösten 1708, då han som chef för köskvadronen i generalmajor Lagercronas stora förtrupp var ensam om att inte förirra sig i skogarna under marschen till Potjeppasset, Severiens lås mot öster. Som konvalescent följde han Karl XII från Perevolotjna o kom i Turkiet att tillhöra den närmaste kretsen kring denne. Kännetecknande för K under perioden 1700—16 är hans oförfärade fysiska stridsinsatser — han sårades allvarligt vid Narva, Staro Sensjary o Rügen — hans ovanliga begåvning för militär underrättelsetjänst o "lilla krigets" taktik samt hans goda handlag med diplomatiska uppdrag.

K framträdde 17 plötsligt som politisk karriärist genom att chansartat o riskabelt satsa på framgång för arvprins Fredriks planer att ensam o enväldig följa Karl XII på Sveriges tron. I febr 19 anklagades K i anonyma biljetter till lantmarskalken Per Ribbing för att planera en statskupp med sitt regemente vid Ulrika Eleonoras förestående kröning i Uppsala. Han svor sig offentligt fri från anklagelsen utan att lyckas skingra misstankarna. Efter fiaskot vid riksdagen 23 för kungens sista försök att öka sin konstitutionella makt höll sig K borta från riddarhuset under närmare två decennier.

Från 29 till sin död var K landshövding i Kronobergs län. Hans ekonomiska förvaltning av länet har karaktäriserats som förebildlig tom av en hätsk partifiende som Henning Gyllenborg. Lantbruksreformer o etablering av manufakturer syns mer än annat ha upptagit hans energi till påtaglig fördel för länet men även för hans privata ekonomi. Bl a grundlade han tillsammans med landshövdingen i Kalmar län G B Staël v Holstein Kosta glasbruk, som fått namn efter de båda grundläggarna.

Vid riksdagen 40—41, den första som K bevistade efter 23, började han försiktigt undersöka möjligheterna för en politisk comeback, nu i mösspartiets ledning. Följande riksdag invaldes han i sekreta utskottet, o 43 fick han i uppdrag att tillsammans med Carl Frölich leda den officiella förhandlingsdeputationen till Dalarnas upproriska bönder. Då hade han emellertid redan länge varit sjuklig, o denna riksdag blev hans sista.

Författare

Gunnar Artéus

Arkivuppgifter

K:s självbiogr anteckn:ar (tr; jfr nedan) i Rydboholmssaml (E 8126), RA. 1 vol orighandl:ar rör Livreg till häst 1717—26 med huvudsakl officiella skriv:er till K, inledd med början av en självbiogr, i UUB (L 372). Bland K:s tjänsteskrivelser i RA kan nämnas Reg:chefers skriv:er till K M:t: Livreg till häst febr 1718—april 1722 (M 250) o Skånska kav:reg aug 23—nov 28 (M 357), 5 brev 1718 till C Feif i Kanslitjänstemäns konc o mottagn skriv:er, Landshövd:ars skriv:er till K M:t, Kronobergs län, vol 12—13, 8 mars 29—15 dec 46, samt K:s landshövdingberättelser för 1740 o 1742 i Kammar-, ekonomi-o kommersedeput :s handl:ar (R 2777 o 2843). Brev från K i Krigskollegii brevböcker 1718 o i Förslag o rapporter 1724—29, Skånska dragonreg, ser Reg:arkiv i KrA.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Självbiografiska anteckningar (KKD, d 6, Lund 1912, s 299—318; även i Värendsbygder, 1951, Moheda, s 26— 52).

Källor och litteratur

Källor o litt: Ansökn:ar o meritfört:ar i Adm handhar rör armén (M 1089), N Palmstierna, Mitt lefnadslopp (E 4995), RA; Biografica 12, KrA.

AdRP from 1719, 1—3, 1719—23 (1875—86) o 12—15, 1740—47 (1890— 1901); C A G Braunerhjelm, K lifreg:s till häst hist, 5:1 (1917); J Cederhielm, Bref 1707—22 (KKD 6, 1912); Facta till revolutions-historien (HSH 7, 1819); Karol officerares tjänsteförteckn:ar, ed A Stille (HH 18:3, 1901); Lewenhaupt; G G Platen, K skånska dragonreg:s hist (1901); N Reuterholm, Journal, ed S Landahl (HH 36: 2, 1957); D N v Siltmann, Dagbok, 1708—09 (KKD 3, 1907); S A:son Sparre, K Västmanlands reg:s hist, 4 (1930); L Thanner, Revolutionen i Sverige efter Karl XII:s död (1953); E H Weismantell, Dagbok 1709— 1714, ed S E Bring (HH 28:1, 1928); A Åberg, A K (SMoK 4, 1948). — B Beckman, Dalupproret 1743 (1930).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Koskull, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11729, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Artéus), hämtad 2024-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11729
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Koskull, urn:sbl:11729, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Artéus), hämtad 2024-09-21.