Sonja Kovalevsky

Född:1850-01-15 – Ryssland (i Moskva)
Död:1891-02-10 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Författare, Matematiker


Band 21 (1975-1977), sida 498.

Meriter

Kovalevsky, Sonja (Sophie Vasiljevna Kovalevskaja), f 15 jan 1850 i Moskva, d 10 febr 1891 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: generalen Vasilij Vasiljevitj Corvin-Krukovsky o Elisaveta Feodorovna. Studerade matematik, fysik o kemi i Heidelberg 69–70, privat undervisn i matematik för prof K Weierstrass i Berlin 71–74, Dr phil vid univ i Göttingen 74, bosatt i Ryssland 74–80, studerade matematik i Berlin o Paris 81–82, bosatt i Sthlm från 83, eo prof i högre matematisk analys vid StH 28 juni (tilltr 1 sept) 84, prof från 6 juni (tilltr 1 sept) 89, undervisade även i mekanik 85–87, led av sjumannanämnden från 90, allt vid StH. Förf. – VA:s pris 89.

G 68 på godset Palibino, Vitryssland, m prof Vladimir Onufrevitj Kovalevsky, f 43 i Ryssland, d våren 83 där.

Biografi

K:s far var artillerigeneral o godsägare, o hennes mor kom från en tysk baronsläkt i Balticum. Barnens uppfostran följde ett mönster som är välbekant från ryska romaner. Miljön växlade mellan S:t Petersburg o familjegodset Palibino i Vitryssland med godsförvaltare, guvernanter o livegna. K o hennes sex år äldre syster Anjuta förenade sig med den krets av intellektuella, som på sitt program bl a hade kvinnans emancipation i Ryssland. I S:t Petersburg umgicks de med Dostojevskij, som beundrade den långa, blonda Anjuta o såg till att hon fick ett par noveller publicerade under manlig pseudonym – den första novellen tog dock Dostojevskij in i sin tidskrift Epocha, innan han sett Anjuta eller visste vem hon var. Han tycks knappast ha observerat Sonja, som var liten, mörk o grönögd, vilket hennes föräldrar ansåg vara en följd av zigenarblodet i släkten (hennes farfars mor uppges ha varit zigenerska). Dostojevskij läste i alla fall hennes i hemlighet skrivna dikter o berömde ett par av dem.

K ville liksom storasystern bli skönlitterär författare, o det blev hon också – men långt senare – o det beror på att hon fascinerats av den besläktade konstgrenen matematik o att det fanns personer som insåg hennes begåvning. Hon undervisades 1866–68 i elementär o högre matematik av Alexander Strannoljubskij, prof i matematik vid den marina akademin i S:t Petersburg. K ville sedan fortsätta sina studier vid de berömda utländska universiteten. Men ogifta kvinnliga studenters ställning var då ännu ömtålig o utsatt för skvaller. Den vanligaste utvägen var att arrangera ett skenäktenskap, som berättigade hustrun till universitetsstudier. Vid 18 års ålder ingick K ett formellt äktenskap med den unge paleontologen Vladimir Kovalevsky. 69 reste båda till Heidelberg. Hon deltog där i kurser i fysik o kemi för Kirchhoff, Helmholtz, du Bois-Reymond o Bunsen, men framför allt i föreläsningar om elliptiska funktioner av Leo Königsberger.

Han var elev till Karl Weierstrass, som har kallats den moderna analysens fader. Königsberger var så entusiastisk över sin lärare, att K beslöt att själv uppsöka mästaren. Vid årsskiftet 70–71 reste hon till Berlin, där Weierstrass var prof, o denne, som livet igenom var ungkarl, blev förtjust i hennes begåvning o skönhet. Själv var han en motståndare till att kvinnor skulle studera vid univ, men här kompromissade han genom att undervisa henne privat 71–74. Med en sådan handledare uteblev inte resultaten för hans märkliga elev.

Under denna tid publicerade K tre avhandlingar: om partiella differentialekvationer, Abelska integraler o ringarna hos planeten Saturnus – här är den första avhandlingen överlägsen de andra. Resultatet blev, att hon 74 i sin frånvaro o utan muntlig examination promoverades till dr i matematik vid univ i Göttingen – en utmärkelse som ingen kvinna nått förut, vare sig i Göttingen eller på annat håll. Det var ett genombrott för kvinnans emancipation, som inte kunde ha ägt rum utan lärarens auktoritet o kraftiga insats.

Trots doktorsgraden o rekommendationsbrev från Weierstrass fick K tills vidare ingen befattning vid något univ. Hon återvände därför till Ryssland o till sin make, som blivit doktor i Jena 72. Deras äktenskap var inte bara formellt, ty 78 föddes deras enda barn, dottern Sophie ("Foufie"). Vladimir K var en framstående paleontolog, o 80–83 bitr prof vid univ i Moskva. Men familjens ekonomi var svag, o V K , som inte begrep affärer, blev lurad in i falska spekulationer, som slutade med hans självmord 83.

Efter återkomsten till Ryssland hade K deltagit i nöjeslivet hos den societet, som hon tillhörde genom sina föräldrar. Dotterns födelse blev en dämpande faktor, o hon började åter tänka mera allvarligt på matematik. Hon skrev till Weierstrass o bad om råd. 80 reste hon till Berlin, o Weierstrass förlät henne gärna de ickematematiska utflykterna. På hans förslag studerade hon vad som skulle bli flera avhandlingar, där ämnet bäst framgår av den 84 på svenska utgivna Om ljusets fortplantning uti ett kristalliniskt medium (dubbelbrytande kristaller). Här gjorde hon ett allvarligt fel, som undgick den under denna tid av annat arbete överlupne Weierstrass, men som senare upptäcktes av italienaren V Volterra (Acta Mathematica 92–93).

Frånsett detta misstag var K:s talang obestridlig. Hon fick officiellt erkännande genom Gösta Mittag-Leffler, som var en av Weierstrass främsta elever o sedan 81 prof vid StH o 82 grundare av tidskriften Acta Mathematica. I dec 83 kom K till Sthlm, o under 84 föreläste hon med stor framgång om teorin för partiella differentialekvationer. Framför allt genom Mittag-Lefflers kraftfulla stöd blev hon fr o m 1 sept 84 o fem år framåt prof i högre matematisk analys vid StH. 89 ändrades denna befattning till en ständig professur.

Den avgörande orsaken till att K:s ställning befästes var säkerligen avhandlingen Om en fast kropps rotation kring en fast punkt, för vilken hon på julafton 88 personligen i Paris mottog franska vetenskapsakademins Bordinpris, där summan på grund av arbetets förtjänster höjdes från 3 000 till 5 000 francs. Hon återkom senare till samma ämne i flera uppsatser o fick 89 VA:s pris. S å blev hon vald till korresp ledamot av ryska vetenskapsakademin.

I de här nämnda verken generaliserade K tidigare resultat av Euler, Lagrange o Poisson. De hade behandlat två symmetriska former för en gyroskopisk snurra, medan K löste problemet för en asymmetrisk kropp. Detta fall är av högsta svårighetsgrad, o hon löste de differentialekvationer som styr rörelsen med hjälp av hyperelliptiska integraler. Lösningen var också så generell att föga eller intet funnits att tillägga i detta ämne. Dessa avhandlingar är hennes främsta insats inom matematiken — o det internationella erkännandet gladde särskilt den åldrande Weierstrass, som av konservativa kolleger fått höra många nedsättande omdömen om sin käraste elev.

Som matematiker tillhör K helt o hållet den av Weierstrass grundade skolan — detsamma kan f ö sägas om Mittag-Leffler. Hennes beroende av Weierstrass är självklart, hennes beroende av Mittag-Leffler — frånsett hjälpen till professuren — framgår bl a av hennes brev. Båda hjälpte henne med uppslag o idéer, som hon sedan kunde utveckla på ett självständigt sätt o som man på den tiden ansåg vara möjligt endast för en manlig person på hans väg till en professur.

Strindberg säger i Svarta Fanor att "Kowalewski kunde lite matematik som hon lärt av Weierstrass". Med kännedom om Strindbergs rabiata inställning till kvinnans emancipation är detta utfall inte förvånansvärt. Men det innehåller ett korn av sanning, o visar dessutom kontakten mellan K o de litterära kretsarna i Sthlm. Där hade hon införts av författarinnan Anne Charlotte Leffler, Gösta Mittag-Lefflers syster, som blev hennes nära vän. K tog nu upp de litterära idéer som hon hade sysslat med i sin barndom. Tillsammans med A C Leffler utgav K "parallelldramerna" Kampen för lyckan (den senare delen, Hur det kunde ha varit, uppfördes 94 i Moskva). 89 utkom K:s roman Ur ryska lifvet med undertiteln Systrarna Rajevski, där hennes o Anjutas liv i den förut antydda miljön på Palibino o i S:t Petersburg skildras. Boken (Walborg Hedberg hade hjälpt till med översättningen av manuskr till svenska) blev en framgång o översattes till flera språk.

K fortsatte sedan sitt litterära arbete parallellt med det matematiska. I Sthlm återknöt hon bekantskapen med Maxim Kovalevsky, på långt håll släkt med hennes make. M K hade varit prof i statsrätt vid univ i Moskva, men blivit avskedad för sina radikala idéer. På Sonjas förslag kallades han 88 som föreläsare till Sthlm — han fick sedan en fast tjänst i Paris. Av deras förbindelse blev aldrig något äktenskap — båda var alltför självständiga naturer. K var en internationell person även i den betydelsen att hon reste mycket mellan olika länder i Europa, även sedan hon fått en fast plats i Sthlm. Under ett besök i Genua, där hon träffade Maxim K, blev hon förkyld, o influensan utvecklade sig efter hemkomsten till en lunginflammation, som ej kunde hejdas med den tidens läkemedel.

K:s litterära kvarlåtenskap var stor men mycket fragmentarisk. En del publicerades 92 under titeln Vera Vorontzoff, berättelser ur ryska lifvet, med företal av Ellen Key. K:s insatser inom litteraturen står inte på samma nivå som hennes insatser inom matematiken — även om båda kan sättas under rubriken kvinnans emancipation. Minnet av denna geniala o oroliga ande lever därför framför allt i matematikens historia. Den ryska vetenskapsakademin utgav 48 samtliga hennes vetenskapliga arbeten i serien Vetenskapens klassiker o högtidlighöll 50 hundraårsminnet av hennes födelse.

Författare

Tord Hall



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Delar av K:s arkiv i Mittag-Lefflerska stiftelsen, Djursholm (bl a brevsviter från G Hermite, G Mittag-Leffler o K Weierstrass), där även hennes talrika brev till G Mittag-Leffler förvaras. Ms till K:s föreläsn:ar om Abelska funktioner i UUB. 61 utgav ryska vet:akad S V Kovalevskaja Vospominanija i pis'ma (579 s; utök uppl av 45 utg bok) med självbiogr material, bl a dagboksanteckn:ar, brev (88 st bl a till K:s make, F M Dostojevskij, T Gyldén, A C Leffler o G Mittag-Leffler) o bibliogr uppgifter (jfr Holmberg nedan a a, s 117 ff). Weierstrass brev till K utnyttjades av G Mittag-Leffler i Acta. Mathematica 1923 jfr nedan, medan K:s brev till Weierstrass brändes av denne efter K:s död. Brev från K bl a till A C Leffler, F Läffler o A Wikström i KB o till G Eneström i VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vetenskapliga arbeten se Liste des publications scientifiques . .. (Acta mathematica, Bd 16, Djursholm (tr Upps) 1892, s 391). — Kampen för lyckan. Två parallelldramer af K. L. Sthlm 1887. 267 s. [Anon; tills med A G Leffler.] Övers Kiev

1892, 158 s. — Ur ryska lifvet. Systrarna Rajevski. Sthlm 1889. 277 s. Övers: Liv i Rusland. Sostrene Rajevski, Khvn 1890, 254 s, [ny uppl jämte Vera Vorontzoff, se nedan] Khvn & Kristiania (tr Khvn) 1910, 347 s, De zusjes Rajevski, Amsterdam (tr Nijmegen) [1894], 237 s, The sisters Rajevsky (A G Leffler, S K, a biography, London 1895, s 177—365), Life in Russia. The sisters Rajevski (S K, Biography and autobiography, London (tr Edinburgh) 1895, s 167—317), Kind-heitserinnerungen, Halle a. d. S. [1896], 136 s ([omsl:] Bibliothek der Gesamtlitteratur des In- und Äuslandes, n:o 935/36), Jugenderin-nerungen, Berlin 1897, 205 s, Kindheits- und Jugenderinnerungen (Aus fremden Zungen, Jahrg 5, 1895, Stuttgart, 4:o, s 726—739, 773—786, 821—834, 869—883), Souvenirs d'enfance, Paris 1895, X, 334 s [s 1—168 biografi av A G Leffler]. Rysk utg Moskva 1893, 315 s. — Vse victis. Inledning till en längre berättelse (Nornan, årg 17, 1890, Sthlm 1889, s 71—85; omtr i Vera Vorontzoff, se nedan). —¦ Familjen Vorontsof. En tidsbild från lifegenskapens upphäfvande i Ryssland. Fragment ur en längre berättelse af Tanja Rajevski [pseud] (NT, N F, årg 4, 1891, Sthlm ..., 4:o, s 14—30; omtr i Vera Vorontzoff, se nedan). —- Ett barndomsminne från polska uppresningen af Tänja Rajevski [pseud] (ibid, s 131—153; omtr i följande). —¦ Vera Vorontzoff. Berättelser ur ryska lifvet. Sthlm 1892. 252 s. 2. uppl tillökad med En efterskörd ur Sonja Kovalevskys papper. Sthlm 1893. 335 s, 1 portr. Övers: Khvn 1893, 178 s, [2. uppl ingår i Liv i Rusland, 1910, s 205—347, jfr ovan], Halle a. d. S. [1902], VIII, 62 s, 1 portr ([omsl:] Bibi der Gesamtlitt des In- und Auslandes, 1554), Vera Barantzova, London (tr Edinburgh) 1895, XVI, 281 s, Die Nihilistin, Wien ... [1896], VI, 142 s. Rysk utg Geneve 1899, 128 s. — Efterskörd ur Sonja Kovalevskys papper, utg och försedd med förord af E Key. Sthlm 1893. 79 s. [Ingår även i 2. uppl av föreg.] — Ryska samlingsutg Moskva 1945, 225 s, [utökade uppl] 1951, 154 s, 1961, 579 s, 1 portr (jfr A Holmberg nedan anf arb, s 117—135). — Bidrag i Stockholms dagblad 1885, 1889, Aftonbladet 1890, bägge Sthlm, o i ryska tidningar o tidskrifter.

Källor och litteratur

Källor o litt: StH:s styr:prot 28 maj 1884 med bil skriv:er av C Hermite, G Mittag-Leffler o K Weierstrass, StU.

E T Bell, Matematikens män (2 uppl 1957); Dictionary of Scientific Biography, 7 (1973); T Hedberg, Minnesgestalter (1927); W Hedberg, nekr över K (Svea 1892, s 236— 245); A Holmberg, Ur litt:en om S K (PHT 1964; redogörelse även för rysk litt om K); E Key, biogr över K (Dagny, 6, 1891); dens, Anne Charlotte Leffler (1893); M Leche-Löfgren, Våra föräldrars värld (1934); A C Leffler, S K, Hvad jag upplefvat med henne o hvad hon berättat mig om sig själf (1892); G Linder, Sällskapsliv i Sthlm på 1880- o 90-talen (1918); dens, S K (OoB 1930); dens, S K:s förf:skap (OoB 1931); A Lundegård, Två posthuma arbeten (OoB 1892); S Lyttkens, Kvinna i matematikens värld (SvD 25 nov 1962); G Mittag-Leffler, S K. Notice biographique (Acta Mathematica, bd 16, 1892—93); dens, Weierstrass et S K (ibid, bd 39, 1923); C-G Thomasson, StH 1878—1887. Matr:biografier (1969).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sonja Kovalevsky, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11736, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tord Hall), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11736
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sonja Kovalevsky, urn:sbl:11736, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tord Hall), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se