Vera A S Kræmer-Lindblad, von

Född:1878-02-22 – Visby stadsförsamling, Gotlands län
Död:1940-10-22 – Bromma församling (AB-län), Stockholms län

Författare, Journalist


Band 21 (1975-1977), sida 513.

Meriter

4 von Kræmer-Lindblad, Vera Adelaide Sofia, f 22 febr 1878 i Visby, d 22 okt 1940 i Sthlm, Bromma. Föräldrar: löjtn Gustaf Wilhelm v Kraemer o Anna Mathilda Charlotta Jäderin. Elev i Whitlockska o Wallinska skolorna i Sthlm, medarb i SvD 00–05, i Soc-Dem 05–13, red för Mitt hem 05–09, för Vi och vårt 10–12, medarb i S-T 13–18, red för Rösträtt för kvinnor aug 18–april 19, textförf vid Sv filmindustri 19–28. –Journalist, förf.

G 1) 27 maj 99 i Sthlm (Ad Fredr), m ing Boo Gustaf Hjärne, f 4 febr 71 i Gbg, Karl Johan, d 6 juni 06 i Sthlm, Klara, son till sjökaptenen Gustaf Hjalmar Mortimer H o Charlotta Amalia Larsen samt förut g m Emy Elisabet Henrietta Carlström; 2) 14 maj 24 (samvetsäktenskap från 05) i Sthlm, Matt, m red Hugo Tiodolf Lindblad, f 30 april 71 på Olsäter, Nor, Värml, d 8 mars 35 i Sthlm, Bromma, son till kronolänsman Johan Hugo L o Anna Dahlgren.

Biografi

Bilden av Vera v K vill gärna domineras av de spänningsförhållanden som präglade hennes uppväxt. Modern, sedermera känd som den spirituella kåsören o teaterkritikern René i Stockholms-Tidningen, gifte efter ett kort första äktenskap 1884 om sig med den några år yngre Hjalmar Branting, då ännu ett tämligen obekant politiskt namn. I boet medfördes Vera o hennes yngre bror Henry. Familjen utökades senare med ytterligare två barn. I det Brantingska hemmet ingick borgerlighet, bohemisk livsföring o vänsterintellektualism en förening som K öppet o ibland med kritisk distans skildrat i Brantings på Norrtullsgatan (39).

Den blandning av rastlös målmedvetenhet o osäkerhet, som var utmärkande för K ännu under hennes tidiga vuxna liv, beskrivs av ungdomsvännen Mia Leche-Löfgren. Vera Branting – som hon då kallade sig, innan hon som vuxen återtog namnet v Kræmer – synes ha upplevt åren i Whitlockska o Wallinska skolorna som en svår plåga, troligen inte minst genom den politiska ovilja mot familjen Branting som isolerade henne. Trots "en karolins själ" lämnade hon Wallinska skolan efter två ringar. "Så begåvad att hon kunde ha klarat vilket yrke som helst" är väninnans omdöme. Politiska slitningar även inom den närmaste släktkretsen framkallades emellertid ännu av storstrejken 09; bl a skedde en brytning mellan Hjalmar Branting o svågern högerpolitikern o sekreteraren i Allmänna valmansförbundet Axel Jäderin (bd 20).

Redan under sista skolåret hade K börjat lämna översättningar till följetongsavdelningen i Soc-Dem. Efter en period av sporadiska arbetstillfällen erbjöds hon 00 fast engagemang i SvD för ett veckokåseri. Som en av de första kvinnliga yrkesjournalisterna vann hon kort därpå inträde i publicistklubben.

En känsla av personlig stagnation framställs av K själv som huvudorsak till att hon 05 återgick till Soc-Dem som allmänreporter o teaterrecensent. Hjalmar Branting hade tidigt satsat anmärkningsvärt hårt på teaterkritik i tidningen o medverkade fram till 04 själv flitigt med recensioner. 05 efterträddes han som teaterkritiker av bl a K o den unge Fredrik Ström. En svår personlig kris vållade K:s skilsmässa s å. De i äktenskapet tidigt uppträdande ekonomiska problemen har sannolikt medverkat till hennes snabba övergång till yrkesverksamhet. På hösten 13 värvades hon av Erik Rinman till S-T, där hon fick ägna sig åt allmänjournalistik men särskilt svara för tidningens söndagsnummer.

Under pseudonymen Cecilia Wendel hade K 11 utgivit sin första roman. Världskriget medförde en gradvis förskjutning av hennes intresse bort från den löpande journalistiken o mot författarskap. Redan på Soc-Dem hade K varit en av de första att skriva om film. 18 lämnade hon S-T för Sv biografteatern för att året därpå övergå till det nystartade Sv filmindustri som textförfattare. Utan att ha skrivit texten till någon av de realiserade filmerna lämnade hon SF i slutet på 20-talet.

Som författare kommer K:s skarpa iakttagelseförmåga bäst till sin rätt i beskrivningen av det självupplevda. Detta gäller framför allt böckerna Brantings på Norrtullsgatan o Gud som haver barnen kär, samt i reseskildringen. En särställning intar de tre temaböckerna om äktenskapet (I nöd och lust), föräldraskapet (Oss anförtrodda) o åldrandet (Vägen går vidare), även dessa i viss mening självbespeglande. Svagare o mer konventionella är romanerna samt vad som närmast kan betecknas som barn- o ungdomsböcker.

K hade tidigt intresserat sig för de praktiska hembestyren, hushåll o handarbete o redigerade vid sidan av sitt arbete i Soc-Dem de båda tidskrifterna Mitt Hem o Vi och Vårt. Även i hennes författarskap utgör praktiska handböcker av denna karaktär ett alltmer framträdande tema. För K var steget kort mellan livsfilosofi o vardag, o hon lyckades utan synbar svårighet förena sin syn på yrkesarbete o hemarbete. Hennes utåtriktade o optimistiska livshållning fann ett gensvar i den franske psykoterapeuten Emile Coués delvis på självsuggestion byggda behandlingsmetoder, som hon genom en bok bidrog till att introducera i Sverige.

Sin senare journalistiska verksamhet ägnade K huvudsakligen åt medarbetarskap i veckotidningarna Idun o Husmodern. Artiklar i praktiska frågor, kåserier o krönikor dominerar denna period. Några av hennes romaner gick också som följetonger. K:s intresse för rådgivning i moral- och samlevnadsfrågor togs från 38 i anspråk i Husmoderns avdelning Svar omgående. Ännu under 30-talet uppehöll hon en viss kontakt med dagspressen, bl a som redaktör för Soc-Dem:s följetongsavdelning o som flitig litteraturanmälare. Hon var även verksam som översättare bl a från danska (Andersen Nexø), norska (den första översättningen av Undset 13) o engelska (Thomas Hardy). Från 29 översatte hon texter för radioteatern.

I det organiserade kvinnoarbetet deltog K blott marginellt. Sommaren 18 efterträdde hon Gurli Hertzman-Ericson som redaktör för Rösträtt för kvinnor, en fjortondagarstidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Emellertid lämnade hon tidningen efter den Edénska rösträttspropositionen 19. Orsaken var troligen, att K principiellt motsatte sig permanenta kvinnotidningar o i stället förordade ökat kvinnoinflytande inom pressen i stort. I Rösträtt för kvinnor synes K ha anlitats snarast som yrkesjournalist. Hennes politiska profil är även i övrigt vag o präglas inte av utblickar eller aktiva ställningstaganden till de stora världshändelserna.

Åren närmast före och efter första världskriget gjorde K ett flertal längre resor, bl a till Frankrike, Tyskland o Tjeckoslovakien. Ett kort besök i Japan 13, varifrån återfärden skedde på transsibiriska järnvägen, resulterade i såväl en reseskildring som ett förblivande intresse för japansk kultur.

K använde vid olika tillfällen signaturerna VvK, Cecilia, Cecilia Wendel, Cecilia med nålen, Jane Eyre, Det osynliga vittnet, Fru Grobelaar, Maudlin, Ingrid Sletten o Trente-Deux.

Författare

Leif Gidlöf



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s klippsaml med egna art:ar 1907—11, KB. Brev från K i KB (bl a 70 st till Mia Leche-Löfgren).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Spetssörn. En kort lärokurs .. . Sthlm 1910. 127 s. (Siléns praktiska bibliotek, 9.) 2. uppl Sthlm (tr Upps) 1913. 126 s. — Advokatens umgänge. Hvardagsbe-rättelse af Cecilia Wendel. Sthlm 1911. 240 s. [Pseud.] — En resa. [D 1—3] Sthlm 1913. 1. Sensationer från östern. 96 s. 2. I Japan. 96 s. 3. Hem öfver Sibirien. 96 s. — Gud som haver barnen kär . . . En tidsbild. Sthlm 1915. 142 s. — Goué och vårt dagliga liv. En vallfart till kliniken i Nancy. Sthlm 1923. 121 s. — Husliga erfarenheter samlade av Jane Eyre. Sthlm 1923. 124 s. [Pseud.] ([W & W:s handböcker,] 23.) —Amatörsömmerskan. Råd och rön samlade efter moderna erfarenheter av Jane Eyre. Sthlm 1924. 64 s. [Pseud.] — Dockans kläder. Illustrerade anvisningar av Jane Eyre. Sthlm 1925. 46 s. — Båda barna Boman. En berättelse om Gun och Stig. Sthlm 1925. 145 s. — Barna Boman och en till. Berättelse för barn. Sthlm 1926. 171 s. — De nya döttrarna. Sthlm 1929. 192 s. (Iduns romanbibliotek, 87.) [Annan uppl] Sthlm (tr Upps) s å. 217 s. 2. uppl 1930. — Julgransplundring. Ett hur och varför kring julens slutfest. Sthlm 1929. 64 s. — Läder. En handbok i remsnörda, sydda och broderade läderarbeten av Cecilia med nålen. Sthlm 1930. 64 s. [Pseud.] — Modern stickbok av Cecilia med nålen. Sthlm 1931. 116 s. [Pseud.] — Oss anförtrodda. Vi och våra döttrar. Sthlm 1931. 114 s. 2 uppl s å. 3. uppl 1932. Övers Khvn & Oslo (tr Khvn) 1932. 120 s. — Vem är mitt hjärtas dam i år? En idyll om kärleken. Sthlm (tr Upps) 1931. 167 s. — I nöd och lust, alla experiment till trots. Sthlm 1932. 119 s. 2. uppl så. 3. uppl 1933. •— Vägen till min vän. Sthlm (tr Upps) 1932. 231 s. 2. uppl så. — Elfenbensasken. En bok för unga flickor. Sthlm 1933. 189 s. — Den dumma Jolanda. Sthlm (tr Upps) 1933. 223 s. — Vi reder oss själva. Sthlm 1933. 155 s. ([Pärm:] Wahlströms ungdomsböcker, 186 [omsl: flickböcker].) 2. uppl 1939. — Lia vänder om. Sthlm 1934. 152 s. (Ibid, 200.) — Hon och hennes svägerskor. Sthlm (tr Upps) 1934, 235 s. 2. uppl si-— Vägen går vidare. Ett ord om oss som åldras. Sthlm 1934. 127 s. 2. uppl så. — Barnen från Snigelgatan. Sthlm 1935. 156 s. ([Pärm:] Wahlströms ungdomsböcker, 211 [omsl: flickböcker].) — Husmor och hembiträde. Vad ha de rätt att fordra av varandra? Sthlm 1938. 142 s. — Onsdagsklubben. Berättelse för flickor. Sthlm 1939. 156 s. ([Pärm:] Wahlströms ungdomsböcker, 276 [omsl: flickböcker].) — Brantings på Norrtullsgatan. Sthlm 1939. 354 s, 22 pl-bl, 1 facsimil. — Bidrag i bl a Husmodern, Sthlm, 4:o, Idun, Sthlm, fol, samt i dagspressen. .

Redigerat: Mitt hem, årg 1—5, 1905— 1909, [forts:] Vi och vårt, 6—8, 1910—1912, Sthlm, 4:o (tills med Axel Jonsson o blom); Rösträtt för kvinnor, årg 7, 1 13 — årg 8, 1919, n:r 15, Sthlm, fol.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biogr klippsaml o signaturreg, Sveriges pressarkiv, RA; Förteckn över K:s övers :ar, SBL.

I Anderson, SvD:s hist 1, 1884—1940 (1960); Arbetets söner, 2—3 (1956); Husmodern 1940, nr 45; Idun 1940, nr 45, o 1948, nr 39; M Leche-Löfgren, Upplevt (1959); T Nerman, Hjalmar Branting, kulturpublicisten (1958); PK:s porträttmatnar 1924 o 1936; Sv filmindustri tjugufem år (1944); Sv förf:-lex 1900—1940 (1942).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Vera A S Kræmer-Lindblad, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11742, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2018-10-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11742
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Vera A S Kræmer-Lindblad, von, urn:sbl:11742, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2018-10-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se