M Johanna (Ninni) Kronberg

Född:1874-09-28 – Gävle församling, Gävleborgs län
Död:1949-10-01 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Uppfinnare


Band 21 (1975-1977), sida 595.

Meriter

Kronberg, Maria Johanna (Ninni), f 28 sept 1874 i Gävle, d 1 okt 1949 i Lund. Föräldrar: lotskaptenen Anders Wictor Berggren o Caroline Louise Stuart. Näringsfysiologisk forskn på Rydsgårds säteri, Villie, Malm, 22—46, led av styr för ab Practic comp ltd, Rydsgård, 3 april 23, VD där 19 juni 36— 25 okt 47, en av grundarna av Sv mjölkprodukter ab (SMP), Sthlm, 38, verksam där 38—40, VD i ab Skånskt bindmedel, Lund, 29 nov 39—7 sept 44.

G 4 sept 96 i Gävle m grosshandl Erik Gustaf Kronberg, f 25 maj 70 där, d 20 jan 30 där, son till grosshandl Bengt Gustaf K o Sara Elisabeth Augusta Lindh.

Biografi

Efter sitt giftermål kom Ninni K att intressera sig för makens rörelse, en maltfabrik, vars tillverkningsprocesser hon tog del av. 1915 övertogs emellertid denna av ett aktiebolag med flera sthlmsbryggerier som intressenter, o makarna ägnade sig därefter åt egen näringsämnesagentur, från 22 under ab Erik Kronberg, o förvärvade bl a 19 o 20 patent på A J M Jensens jästframställningssätt.

22 kom K som gäst till konsul Wilhelm Westrup på Rydsgårds säteri i Skåne, där bl a mjölkkonservering försökts men utan framgång. Under besöket greps K av intresse för den näringsfysiologiska forskning, som där bedrevs. Westrup skaffade henne litteratur o lät inrätta ett enkelt laboratorium åt henne i ett gammalt gårdsmejeri. Hon bearbetade först Jensens metod o kom så småningom fram till ett slags torra jästtabletter, "jästmedlet Practic". Westrup organiserade snabbt ett bolag, ab Practic comp ltd, konstituerat 3 april 1923 med honom själv som VD o K o hans fru som styrelseledamöter. Aktiekapitalet var 135 000 kr men nedsattes efter ombildning i dec 24 till 5 000 kr, varefter bolaget förde en tynande tillvaro. På somrarna fortsatte K sina experiment på Rydsgård, o sept 27 erhöll hon patent (69730) på ett mjölkserumpreparat som degförbättringsmedel, det s k Practicmjölet.

K hade varit ekonomiskt oberoende men efter makens död 30 blev situationen en annan. Westrup upplät då bostad åt henne i huvudbyggnaden på Rydsgård, o hon började arbeta på utveckling av ett torrmjölkspatent, som maken ägt, men som enbart haft teoretiskt värde. Långvariga, noggranna o tålmodiga experiment ledde till en förbättrad o hållbarare torrmjölksmetod, som hon fick patent på i maj 34 (85916).

Trots att hjälp med exploateringen inte kunde erhållas, fortsatte K träget sin forskning. Torrmjölk kunde också användas som bindmedel i charkuterivaror, o maj 35 fick hon patent på ett sådant förfaringssätt (87636). En biprodukt var bindmedel vid kexframställning. Prof Herman Nilsson-Ehle inspirerade o understödde hennes fortsatta arbete. 37 var hon färdig med en ny typ av lagringsbart torrmjölkspulver, som i motsats till andra fabrikat stod den naturliga mjölken nära i smak o kvalitet. I aug s å anbefallde arméförvaltningen försök med detta vid Svea ingenjörkårs matinrättning o under fältmässiga övningar med mycket goda resultat. Lyckade prov utfördes också i Indien. 16 aug 37 patentsökte K "Practic"-metoden, att tillsättamjölksyraalstrande bakterier (96765).

38 erhöll K på jordbruksdepartementets förord statsanslag på 25 000 kr för fullföljande av sin "ur folkhälso- o försörjningssynpunkt utomordentliga vacuumtorkade mjölk". I samband därmed blev hon mycket uppmärksammad i pressen, o lovord strömmade till henne från när o fjärran. På Rydsgård var dagsproduktionen endast 50 liter o det gällde att få till stånd en torrmjölksindustri med exportkapacitet. När K ej lyckats intressera mejerikooperationen, vände hon sig till bankir C Bert Lilja, vilken tog kontakt med dir Axel Wenner-Gren. Denne insåg fördelen av att landets överproduktion av mjölk tillvaratogs i pulverform, som kunde få bättre exportvärde än smör. Dir Rolf Forshell från ab Sveriges förenade konservfabriker i Gbg sändes utomlands för marknadsundersökning. På hans positiva rapport inbjöd Wenner-Gren mejerirörelsen till samarbete, men då även han fick avslag, satsade han själv 250 000 kr till aktiekapital o bildade 38 Sv mjölkprodukter ab, SMP, med Lilja som styrelseordf o Forshell som VD. Med K, som ej ingick i styrelsen, tecknades 14 juni s å avtal, som tillförsäkrade henne royalty o vinstandel för produkter enl hennes patent 85916 o 96765. Bolaget uttog patent i många länder, o intresset från utlandet var mycket stort, särskilt från England o Frankrike, eftersom preparatet lämpade sig för trupper i kolonierna.

Kontor o försäljning förlades till Sthlm, där pulvret redan 38 demonstrerades i en del affärer. En fabrik byggdes i Kimstad, 16 km söder om Norrköping, nära Mjölkcentralens mejeri, varifrån rör leddes till fabriken. K skulle anpassa sitt system till en dagsproduktion av 30 000 liter (ca 8,5 1 oskummad mjölk gav 1 kg SMP-pulver). Hon medverkade tidvis i Kimstad (till 40) jämte sin medhjälpare Sture Blom, som blev verkmästare, o bolagets platschef, civiling Bror Hällqvist. Samtidigt förbättrade K sitt på bakteriologisk grund skapade bindmedel för kött, varpå tilläggspatent uttogs i april 39 (100810), o ett särskilt litet bolag, ab Skånskt bindmedel, med K som VD bildades s å. I Kimstad kom fabrikationen i gång i sept 39, o de första mjölkpulverlådorna låg i Gbgs hamn, då andra världskriget bröt ut o export omöjliggjordes. I stället fick fabriken stor betydelse för Sveriges beredskap, o bl a hade Frivilligkåren till Finland pulvret som enda mjölkkälla.

Nov 40 erhöll K på nytt statsunderstöd för "fortsatta undersökningar o forskningar på mejeri-, bageri- o charkuterirörelsernas områden". 41—42 utexperimenterade hon ett inhemskt kraftfoder för nötkreatur som ersättning för utländska foderkakor, vilket hade stor betydelse under krigsavspärrningen. SMP grundade 42 en fabrik även i Götene. 43 avgick de första gåvofartygen med bl a mjölkpulver till krigshärjade länder, o de följande åren var exporten dit stor. SMP:s produktionsvärde steg till 10 miljoner kr per år.

Produktutvecklingen vid SMP gjorde med tiden K:s patenterade metod obehövlig, o 3:e kvartalet 46 fick hon sin sista andel av vinsten. Ab Skånskt bindmedel hade upphört 44, o 47 trädde ab Practic comp ltd i likvidation. 49, när K avled, var även SMP nära att upphöra. Utländsk mjölkpulverproduktion hade kommit igång, efterfrågan minskade o priserna sjönk. En rekonstruktion under 50-talet o särskilt Semper barnmat gav dock nytt uppsving åt företaget, som under namnet Semper ab numera är ett storföretag.

K skildras som en nobel personlighet, besjälad av gudstro, entusiastisk över att kunna vara mänskligheten till gagn. Hon levde anspråkslöst o offrade utan betänkande alla inkomster på sina experiment. Hon avled helt utan anhöriga.

Författare

Rune Kiellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Akt nr T 50, 1948, avd 17: Kronberg/SMP, Sthlms tingsrätts arkiv; Ab-register o paténthandl:ar, K Patent- o registreringsverket, Sthlm; L Hellving, föredrag om Semper ab:s hist 1964 (ms./i Semper ab:s arkiv, Sthlm).

Armén prövar Rydsgårds torrmjölkspulver (Aurora 30 aug 1937); A L[ennin]g, art K (Sv uppslagsbok, 2 uppl, 16, 1950); G Melin, Kvinnan som skapade en världsprodukt (Sv damtidn 23 nov 1940, nr 47); M Santesson, Skånskan, som nyss gjort en uppfinning för hela världen, berättar (Husmodern 14 aug 1938, nr 32); SMP-mjölken — en ny lovande sv industri (Köpmannen 11 maj 1940); Sv ab; Sv industrikal; Sv mjölk-konserv har hunnit längst i världen (S-T 14 april 1943); Sv torrmjölk blir stor exportartikel (DN 6 aug 1939); Sveriges handelskal. — Nekr i DN 4 okt 1949.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
M Johanna (Ninni) Kronberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11784, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kiellander), hämtad 2019-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11784
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
M Johanna (Ninni) Kronberg, urn:sbl:11784, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kiellander), hämtad 2019-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se