E Alfred Jansson

Född:1878-11-11 – Katarina församling, Stockholms län
Död:1970-09-11 – Västerleds församling, Stockholms län

Hembygdsforskare


Band 20 (1973-1975), sida 116.

Meriter

Jansson, Edvard Alfred, f 11 nov 1878 i Sthlm, Kat, d H sept 1970 där, Västerled. Föräldrar: sjökaptenen Edvard J o Amanda Hallonstén. Genomgick Schartaus handelsinst 93–95, bokhållare vid Strömma bomullsspinneri 95–07, korrespondent vid ab de Lavals ångturbin 07–14, startade egen agenturfirma i Sthlm 14, repr i Sthlm för Sandvikens järnverk 15–33, burskap som grosshandlare 16, tillhörde KFUM från 96, led i KFUM:s nationalförb o i dess världsförb i Genève, led av Sthlms stadsmissions styr 16–60. Hist skriftställare. — Korresp LVHAA 52, fil hedersdr vid StH 29 maj 53.

G 1) 24 sept 05 i Trelleborg m Gertrud Hallonstén, f 29 aug 78 där, d 29 juli 34 i Nacka, dtr till fanjunkaren Carl H o Christina Köhlberg; 2) 5 jan[1] 36 i Sthlm, S:t Göran, m Bertha Linnea Servin, f 31 maj 98 i Laholm, dtr till stationsförman Nils Teodor S o Elsa Persdtr, d 30 nov 95 i Sthlm, Västerled[2].

Biografi

Alfred J var sedan ungdomen religiöst intresserad. En tid tänkte han gå ut som missionär till Kina men försörjningsplikter lade hinder i vägen och han kom i stället att med framgång ägna sig åt affärsverksamhet. Sin största insats på det religiösa området gjorde han inom Sthlms stadsmission, vars styrelse han tillhörde i över 40 år. Han var också mycket verksam inom KFUM, tyckte om att predika och fick 1932 venia av ärkebiskop Eidem.

Mest känd har J blivit genom sitt lokalhistoriska författarskap. Som forskningsområden valde han de miljöer som han genom familjetradition, affärsförbindelser och livsinställning var förtrogen med: den sthlmska skärgården, de mellansvenska järnbruken och den kristligt-sociala verksamheten. Han blev med tiden en rutinerad arkivforskare. Då han besökte orter och bruk, vilkas historia han åtagit sig att skildra, gjorde han ofta värdefulla arkivfynd.

J:s uppmärksamhet var främst riktad på strukturförvandlingarna i samhället. Han beskrev hur skärgårdsöarna avfolkades och erövrades av sommarstuguägare och hur de små järnbruken övertogs av industrikoncerner. Men han uppmärksammade också det person- och kulturhistoriskt intressanta. Lotsar och tullmän, bönder och fiskare, präster och skollärare, brukspatroner och smeder förekommer rikligt i hans persongalleri som också rymmer omsorgsfullt gjorda monografier, t ex över Jacob Tersmeden, Gornelius Rahmn och prins Oscar Bernadotte. Den säkra förankringen i ett pålitligt, allsidigt och omsorgsfullt samlat källmaterial är utmärkande för det mesta av J:s produktion. Stort intresse och arbete ägnade han åt att utreda och skildra ryssarnas härjningar längs östersjökusten sommaren 1719. I J:s skärgårdsmonografier framträder den osmyckade bakgrunden till de miljöer som möter hos t ex August Strindberg, Albert Engström och Maj-Britt Eriksson. Som hembygdsforskare står han på ett högt plan och många av hans böcker har blivit eftertraktade. Till sin karaktär var J synnerligen impulsiv men samtidigt uthållig och outtröttligt verksam in i sena ålderdomen.

Författare

Gunnar Wallin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Släkten Hallonstén. [Dl.] [Trelleborg 1928.] 43 s. [Föret.] — Djurö. Tidsbilder från en märklig ö i Stockholms skärgård samlade och upptecknade. Sthlm 1930. 159 s, 3 kartor. — Det forna Djurhamn. Wasakonungarnas flottstation (Värmdö skeppslags fornminnesförenings årsbok 1930, Sthlm, s 8—18). — Skytteholm. En herrgårds historia sammanskriven efter gamla papper. Sthlm 1931. 30 s. — Ribbingebäck. En historia om sätesgården som blev konvalescenthem. Sthlm 1933. 23 s. — Skärgårdsliv i forna tider. D 1—2. Sthlm 1934—35. 1. Fiskeskären, Runmarö, Nämdö. 1934. 211 s, 1 karta. 2. Sandhamn, Harö, Rysshärjningarna, Möja, Vindö. 1935. 228 s. [Ny uppl] 1964—65. [1.] 1964. 235 s. [2.] 1965. 281 s. — Dalarö. Historisk återblick till hugfästande av 300-års-minnet. Sthlm 1936. 190 s, 1 karta. [Ny uppl:] Dalarö. Sthlm 1966. 216 s. — Med mantalsskrivaren på rundtur i Bromma för 120 år sedan (Bromma hembygdsförenings årsskrift, årg 9 [omsl], 1938, [Bromma, tr] Sthlm, s 43—48). — När ryssarna brände Södertälje och Trosa (Sörmlandsbygden. Södermanlands hembygdsförbunds årsbok, årg 8, 1939, Nyköping, s 103—126; även sep, 24 s). — En grosshandlare i biblar. Minnesteckning över Gustaf Theodor Keyser, f. 8/12 1785, d. 8/6 1853 (Stockholms julbok. Utg av Stockholms stadsmission, 1941, Sthlm, s 33—-64). — Den första Tersmeden och hans verksamhet vid Öllösa, Björndams och Stål-bogai järnbruk. Ett 30Ö-års minne samlat och upptecknat. Sthlm 194[1]. 85 s. — Den Beskowska tiden (Vårdkasen på Blasieholmen. Blasieholmskyrkan 75 år, Sthlm 1942, s 11— 53). — Prins Bernadotte och Albert Lunde (ibid, s 78—86). — Tersmederna på Larsbo. Ett järnbruks historia utforskad och berättad. Sthlm 1943. 120 s. — Sommarresa i Österled (Sthlms julbok, 1943, s 174—194). — Vira bruk. Vår äldsta och förnämligaste vapen- smedja (Blad för bergshandteringens vänner inom Örebro län, bd 26, 1943, [Sthlm, tr] Uppsala 1944 [1943—45], s 1—61). — Attio-åringens ungdomsminnen (Livssyn och social vård. En vänbok till Joh. W. Johnsson på 50-årsdagen den 19 september 1944. Utg av Stockholms stadsmissions styrelse under red av ... A Norbäck o K-E Kejne, Sthlm 1944, s 136—157; omtr i Hundra år bland pojkar. Stadsmissionens barnhem 1863—1963, Sthlm 1963, s 7—22: Begynnelsen). — Baron Axel Sparre och missionsmötena på Vedevåg (Varde ljus! - Frideborg. Illustrerad missionskalender för 1945, Sthlm 1944, s 90—111; även sep, 23 s). -— Skansen "Svarta örn" utanför Sandhamn. Ett bidrag till Stockholms sjöförsvars historia (Skrifter utg av Sjöhistoriska samfundet, 6, Uppsala 1945, s 110—119). — Boo sockens historia. Sthlm 1946. 335 s. — Om segelsjöfarten i Bjäre härad (Forum na-vale. Skrifter utg av Sjöhist samf, 8, 1947, s 98—114). — Johannelund som stadsmajor Keysers lantställe (Bromma hembygdsfören årsskr, 18 [omsl], 1947, s 69—85). — Prins Oscar Bernadotte. Sthlm 1948. 317 s. [Norsk övers] Oslo 1949. 207 s. — Ortala bruk (MHoF. Årsbok utg av Sancte örjens gille, årg 16, 1947, Sthlm 1948, s 45—113; även sep, 73 s). — Andersson — Meijerhelm, ett par pionjärer inom kristligt-socialt arbete (Stockholms stifts julbok. Utg av Stockholms stiftsråd, [årg 6,] 1949, Sthlm, s 117—139). — Jubelåret. Södertäljekonferenserna 1898— 1948 (Södertäljekonferenserna. Minnesskrift med anledning av 50-årsjubileet, Sthlm 1948, s 11—29). ¦— Hovjunkaren på Lejondal [J Gripenstedt]. En kyrkohistorisk tidsbild från mitten av 1700-talet. [Utg av Stockholms stadsmission.] [Jämte:] J W Johnsson, Efter-skrift. Sthlm 1949. 37 s. 2. uppl Sthlm (tr Lidköping) 1960. — Djurö för 130 år sedan (Värmdö skeppslags fornminnesfören årsbok 1948/49, tr 1949, s 5—14). — Om allmänna fiskeskär och kapell (ibid, 1950, s 5—19). — Missionen vid Vita bergen. Elsa Borgs och Louise Ulffs livsgärning i barmhärtighetens tjänst. Sthlm 1950. 27 s. — Bergsbruken i det forna Gripsholms län (Blad för bergs-handteringens vänner . . ., bd 29, 1950—1951, tr 1951 [1950—52], s 341—418; även sep, 1952, 78 s). — En bok om Ramnäs bruk. Ramnäs (tr Sthlm) 1951. 250 s, 4 pl, 1 tab. — Cornelius Rahmn, 1800-talets förste svenske missionär. Sthlm 1951. 4:o. 219 s. — Hallsta-hammars bruks historia. Utg av Hallstaham-mars aktiebolag. Hallstahammar (tr Sthlm) 1953. 4:o. 257 s, 3 pl, 1 karta. — Begynnelseskedet (I heligt uppdrag. [Omsl:] Stockholms stadsmission 100 år, Sthlm 1953, s 9— 94). — En minnesbild (ibid, s 95—104). — Den siste friherren till Jälund [G Fleetwood]. [Malmö] 1953. 19 s. — Överums bruk 300 år (Blad för bergshandteringens vänner. . ., bd 31, 1954—1955, tr 19[54—]55, s 435—457). ¦—¦ Överums bruk tre hundra år 1654—1954. Utg av Aktiebolaget överums bruk. [Västervik, tr] Sthlm 1955. 4:o. 319 s, 9 pl, 1 kartbl. ¦— När odjuren härjade på Nämndö vintern 1898 [släkten Elsen] (Värmdö skeppslags fornminnesfören årsbok 1955/56, tr 1956, s 23—31). — Ljusnedals bruks krönika. [Sthlm, tr] Klippan 1958. 172 s. — Släkten von Malmborgs stamfader (PHT, årg 56, 1958, Sthlm 1958—59, s 137—144). — Nacka. Kring Nacka ström 1557—1887. Nacka (tr Bandhagen) 1960. 266 s. (Även = Sörmländska handlingar, 20.) — Ljusterö under gångna tider. [Bromma, tr] Klippan 1960. 57 s. — Bidrag till det borgerliga Vaxholms äldre historia (Uppland. Årsbok för medlemmarna i Upplands fornminnesförening, 1960, Uppsala, s 45—86). — Två brev från en svensk sjöofficer som klarade sitt fartyg genom Viborgska gatloppet den 3 juli 1790 (Forum navale . . ., 16, tr 1960, s 43—57). — Rams-hytte bruk genom tiderna (Blad för bergshandteringens vänner . . ., bd 34, 1960—1961, s 429—519; även sep, 93 s). — Karolinen på Högbo bruk [Hans Hierta] (Från Gästrikland. Gästriklands kulturhistoriska förenings meddelanden, 1961, Gävle, s 5—30). — När Lidingö kyrka saknade präst. [Rubr.] [Omsl:] Lidingöbilder. [Utg av] Lidingö hembygdsförening. Lidingö (tr Sthlm) 1961. 22 s. — Singö. En Roslagssockens krönika. [Bromma, tr] Klippan 1962. 234 s. (Även = UFT, 48: 2/3.) — Prinsessan Eugenies blindhem. 75 år. [Sthlm, tr] Lidköping 1963. 77 s. (Tills med Joh. W. Johnsson.) — v. Kantzow. En adlig köpmanssläkt (Forum navale..., 19—20, 1964, s 43—59). — [Karl Fries] (SBL, bd 16, Sthlm 1964—66, s 534—537). — Till Nyckelvikens äldre historia (Nackaboken. Årsbok för Nacka stad, årg 2, 1964, Nacka (tr Sthlm), s 21—45). — Kattunstryckeriet vid Stora Sickla (ibid, 3, 1965, s 18—55). — Ur Sicklaös historia (ibid, 4, 1966, s 43—69). — [Fredrik Göransson] (SBL, 17, 1967—69, s 670—672). — Bidrag i Segel och motor, årg 2—5, 1936—1939, Sthlm, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: [G Bolin,] Hedersdoktorat belöning för köpmans forskarnit (SvD 15 april 1953); [B Grandien,] Forskande grosshandlare (DN 19 maj 1968); J W Johnsson, In memoriam (Brevet från Stadsmissionen, 1970, nr 4); nekr i SvD 15 sept 1970.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Tidigare felaktigt vigseldatum korrigerat, 2017-11-24
2. Dödsdatum tillagt, 2017-11-24


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Alfred Jansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12043, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2019-10-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12043
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Alfred Jansson, urn:sbl:12043, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2019-10-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se