Jeppe djäkn

Död:1406/12

Fogde, Lagman


Band 20 (1973-1975), sida 168.

Meriter

Jeppe djäkn (ibland kallad Jakob Abrahamsson), d något av åren 1406–12. Fogde i Åbo åtminstone från 1377, lagman i Finland sannolikt redan 86, säkert 95, bosatt i Lübeck från omkr 97, blev riddare något av åren 98–01, bosatt i Reval åtminstone från 05.

G 1) m Katarina Haraldsdtr, d senast 86, dtr till underhäradshövdingen Harald Laurensson (fisk) i Sörby, Landeryd, Ög; 2) senast 01 m Helena, d tidigast 14.

Biografi

J:s tillnamn djäkn brukade tilläggas skrivkunniga personer (bd 11), vilket lett till flera obevisade identifikationer. Om J:s släkt är säkert endast känt, att han hade en bror vid namn Martin Abrahamsson, som var fogde i Satakunda och i äktenskap med en syster till åbobiskopen Magnus Olofsson (Tavast) blev far till den från 1430-talet som riksråd och lagman i Söderfinne lagsaga förekommande Mats Martinsson.

Den politiskt viktiga perioden i J:s liv började med drotsen Bo Jonssons (Grip) död 20 aug 1386. Redan nio dagar senare skrev Finlands "frälsemän, bönder, brytar och landbor" till konung Albrekt och bad att få den med landet förtrogne J till lagman efter den avlidne. Denna anhållan upprepades efter sex veckor i ett brev till konungen från biskopen och domkapitlet i Åbo och torde ha beviljats. Dokumentariskt kan J dock inte beläggas som lagman förrän 1395.

J var sedan länge fogde på Åbo, ett av Bo Jonssons många pantlän. Han nämnes bland Bo Jonssons fogdar i konung Albrekts lejdebrev för dennes testamentsexekutörer och fogdar, som skulle infinna sig hos konungen senast 2 febr 1387. Detta brev synes ej ha fått något omedelbart resultat. Sedan drotsens änka Margareta Dume (bd 11) gjort Albrekt till sin och barnens förmyndare, tillkom 21 juni 1387 ett brev, genom vilket konungen lät J behålla Åbo slott för hennes räkning. Genom brev av 23 juni fick han ansvarsfrihet för den gångna tiden och rätt att behålla förvaltningen av Åbo, Satakunda och Borgå fögderier, tills Bo Jonssons barn nått myndig ålder.

Sedan Albrekt besegrats av drottning Margareta, deltog J hösten 1389 i mötet i Söderköping (A 1, f 10 v, RA). Därifrån skrev Bo Jonssons testamentsexekutörer ett brev till fogden Magnus Kase med befallning att överlämna Tavastehus och dess fögderi till Tord Bonde och J på drottningens vägnar. 15 aug 1395 upplät J emellertid till drotsens son Knut Bosson Åbo och Kastelholm med fögderier samt flera smärre slott i Nyland och Satakunda. Därvid namnes, att han även innehade Östhammars slott och län, som Knut Bosson lovade hjälpa honom att försvara mot drottningen. J:s innehav av detta slottslän kan dock ej beläggas senare, och redan före Knut Bossons förlikning med drottningen 1399 lämnade J landet.

J:s ättlingar på manssidan fortlevde i Estland ända till mitten av 1500-talet med släktnamnet Deken.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: E Anthoni, Djäkn, Jakob Abrahamssons ätt (ÄSF 1:2, 1965); dens, Finlands medeltida frälse o 1500-talsadel (1970); BSH 1, inl, s 77, 81, 83; G Carlsson, Senare medeltiden, 1 (Sveriges hist till våra dagar, 3: 1, 1941); dens, Till Margareta Dumes biografi (HT 1947), s 160, 166; FMU 1—2 (1910—15); R Hausen, Finlands medeltidssigill (1900); dens, Djäkn, Jakob (Jeppe) Abrahamsson (FBH); V A Nordman, Albrecht, Herzog von Mecklenburg, König von Schweden (1938); dens, Margareta Dume som konung Albrekts politiska partigängare på 1390-talet (HT 1946); Ramsay; H Rosman, Bjärka-Säby o dess ägare, 1 (1923); J W Ruuth, Åbo stads hist under medeltiden o 1500-talet, 2 (1912), s 32—37; dens, Djäkn, Jaakko Abrahaminpoika (Kansallinen elämä-kerrasto, 1, 1927); M v Taube, Der Stammvater des Geschlechts v Deken in Estland (Jahrbuch fur Genealogie, Heraldik und Sphragistik 1903); ÅboSvB. — H Schück, Ecclesia Lincopensis (1959), s 334.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jeppe djäkn, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12076, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12076
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jeppe djäkn, urn:sbl:12076, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se