Bengt I J Jonzon

Född:1888-02-19 – Bollnäs församling, Gävleborgs län
Död:1967-08-27 – Arvika östra församling, Värmlands län

Präst, Biskop, Poet


Band 20 (1973-1975), sida 403.

Meriter

3 Jonzon, Bengt Ivar Johannes, bror till J 2, f 19 febr 1888 i Bollnäs, d 27 aug 1967 i Arvika. Mogenhetsex vid hal i Uppsala vt 06, inskr vid UU 28 mars 07, teol fil ex 29 maj 08, TK 13 sept 12, teol prakt prov 11 dec 13, folkskollärarex 17 dec 13, prästex 17 dec 15, prästv 19 dec 15, pastorsadj i Sthlm, Jak, 1 maj 16—30 sept 18, ungdomssekr hos Diakonistyr 1 okt 18—30 sept 24, TL vid UU 31 jan 20, komminister i Gävle, Heliga Trefaldighet, 1 juni 24, predikant vid Selggrens sanatorium, Gävle, 26—32, led av allm kyrkomötena 26—56, ordf i Gävle kyrkofullm 32—37, eo hovpredikant 23 maj 34—43, kh i Gävle, Heliga Trefaldighet, 1 maj 35, disp 24 maj 35, TD 31 maj 35, led av Sv missionssällsk:s dir från 37 (ordf 40—60), biskop i Luleå stift 17 dec 37—56, ordf i Sveriges kyrkosångs-förb 40—58.

G 1) 12 febr 17 i Sthlm, Jak (enl vb för Danderyd, Sth) m Rut Maria Cecilia Montgomery, f 17 jan 93 i Orkesta, Sth, d 5 mars 26 i Gävle, dtr till brukspatronen William Cecil M o Hedvig Maria Amalia Mörner af Morlanda; 2) 25 jan 39 i Uppsala m FL Rosalie Eva Maria Olivecrona, f 12 jan 94 i Sthlm, Hedv El, d 8 april 57 i Uppsala, dtr till häradsh Knut Axel Gustaf O o Ebba Christina Mörner af Morlanda.

Biografi

Till Bengt J:s personlighet hörde som grundton en från hemmiljön ärvd kyrklig pietism, senare aktualiserad genom verksamhet i Luleå stift och genom kontakten med Finlands kyrka och väckelse. Studentåren i Uppsala och mötet där med ungkyrkligheten och med Nathan Söderblom utgjorde en andra avgörande dominant i hans liv. Det var över huvud taget karaktäristiskt för J, att när han en gång funnit ett ideal att följa, så gjorde han det med besked och med obrottslig trofasthet.

Som sekreterare i Diakonistyrelsen fick han tidigt en central position i uppbyggandet av sv kyrkans frivilliga arbete. Prästtjänsten i Gävle genom ett och ett halvt årtionde gav honom tillfälle att praktisera ungkyrklighetens sociala program. Chefredaktören N S Norling säger om hans insats: "Han var en man med förmåga att utjämna missförstånd och vinna olika meningsriktningars förtroende." Norling anger som karakteristiskt för J:s kontaktskapande förmåga, att dennes sista offentliga framträdande i Gävle ägde rum i Folkets hus, där han talade på inbjudan av socialdemokraterna över ett religiöst ämne.

Mot 1920-talets slut nåddes också Gävle av högkyrklighetens tidiga förebud. J reagerade mot vad han tyckte var bara "liturgiska finesser och petitesser". Han gav en personlig deklaration i ett brev (17 nov 1928) till Söderblom: "Jag känner mig då personligen mera hemma bland pingstvänner eller på det tarvligaste bönemöte. Där gäller det dock bättring och tro, och intet får där komma i jämbredd med detta enkla evighetsallvar."

Att han som präst i en krävande industriförsamling också hann med att lära sig finska vittnar om stor arbetsförmåga. Orienteringen mot Finland skedde på inrådan av Söderblom, otvivelaktigt ett uttryck för dennes långsiktiga nordiska strategi. Det var under dessa språkstudier som han fann ämnet för sin doktorsavhandling i kyrkohistoria, avseende Paavo Ruotsalainens fromhet.

Väl förberedd tillträdde J 1938 biskopstjänsten i Luleå som han sedan innehade i nära två årtionden. Till hans personliga insatser hör att stiftet nu fick ett flertal nya prästtjänster, ett utbyggt ungdomsarbete och kyrkliga folkhögskolor. Han ägnade mycken tid åt den själavårdande verksamheten, framför allt bland prästerna i stiftet. Liksom sin företrädare O Bergqvist ägde han särskilda förutsättningar att nå stiftets finsktalande befolkning. Stort personligt intresse kom han att ägna samerna. Med moralisk skärpa krävde han rätt åt dessa: "Att samerna utgör en i förhållande till folkflertalet ringa grupp, som har svårt att med tillräcklig kraft hävda sina intressen, gör det ur Kristi synpunkt så mycket angelägnare att dessa intressen tillvaratagas" (Kyrkom 1953).

Genom J:s och Luleå domkapitels initiativ tillkom ny psalmbok på lapska, handbok på lule- och nordlapska och en särskild tjänst, "kyrkoherde för samer". J:s namn är knutet till inrättandet av Samernas folkhögskola i Jokkmokk och grundandet av Sällskapet Same-ätnam, Lapska odlingens framtid. J var detta sällskaps förste ordf och kvarstod som sådan 1945—60. Han följde med stort intresse sällskapets arbete i olika utskott för slöjd, skriftspridning, naturvård o dyl.

J var mycket musikalisk och god sångare samt inte utan poetisk ådra. Han var i många år Sv kyrkosångsförbundets ordf. I kyrkomötet ägnade han stort intresse åt psalmboks- och handboksfrågor. Redan vid 1938 års kyrkomöte stödde han motionen om ny kvinnlig tjänst inom sv kyrkan, på samma linje som Manfred Björkquist och Ester Lutteman. Han yttrade sig ofta och gärna i kyrkomötet, huvudsakligen i norrlandsfrågor, men även om han skickligt kunde föra kyrkopolitik, låg nog detta slags aktivitet egentligen inte för honom. Kyrka och religion var för honom något annat och mer än att bara utgöra ett exercisfält för kyrkopolitiker. När man vid 1948 års kyrkomöte debatterade en ny arbetsordning för kyrkomötet, framställde J en karaktäristisk "liten framtidsfantasi", ett tankeexperiment som inte så lite påminner om Birger Sjöbergs Konferensman: Vid en eventuellt upprörd kyrkodebatt borde mötets ordf "med stöd av arbetsordningens § 26" anbefalla en kort stunds stillhet. "För några ögonblick äro ledamöterna lämnade att vara ensamma med sig själva och med den Osynlige vars namn svårligen kan nämnas i en svensk parlamentarisk debatt utan att det bryter stilen." Det var riksdagsprosten Harald Hallen som återförde mötet till den parlamentariska ordningen och verkligheten, och J:s framtidsvision om en stilla stund i kyrkomötet fick förbli en vision.

Den "stilla stunden" var för övrigt ett uttryck för det tredje dominerande idéinflytandet hos J. Med oxfordgrupprörelsens budskap fick han kontakt vid 1930-talets mitt. För honom kom denna rörelses arvtagare, MRA ("Moralisk upprustning"), att i en högre enhet kombinera de två dominanter som format hans gärning: pietismens omsorg om den enskilde och ungkyrkorörel-sens resp den söderblomska ekumenikens inriktning på folket och folken. Som biskop kände han sig stå "helt i kyrkan — helt i Moralisk upprustning" (så en föredragstitel). Åtskilligt av skärpan i hans same-ideologi kom nog från det internationella perspektiv som MRA förmedlade.

Såsom emeritus kunde J ge sitt sista årtiondes alla dagar och krafter åt MRA. Han blev nu stor internationell resepredikant. Främst gällde det Finland, som han besökte 60 gånger. Han reste i MRA:s ärenden till Amerika och Kanada, Nya Zeeland och Australien, Indien och Mellanöstern. I generationen efter Söderblom blev han en av de internationellt mest engagerade sv biskoparna.

Rak och spänstig, renlevnadsman och idrottsman, vandrade han gärna i sina lappländska fjäll, hemma i tält eller kåta, obekymrad av mygg eller av kyla och regn. I dikten Tillvarons lag skriver han: "Den är fri, som förgäter sig själv för sitt kall, men den tröge gör sig själv till slav." Det fanns hos J en oerhörd inre styrka, en helhjärtenhet och uthållighet som präglade både hans gärning i den sv kyrkans tjänst och hans under senare år intensiva engagemang på ett inernationellt plan.

Författare

Bengt Sundkler



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till J i UUB. Brev från honom bl a i KB, UUB o N Söderbloms saml, Uppsala.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Fenixbålet. Upps 1913. 16 s. — "Trohet" (Strängnäsboken. Föredrag vid studentmötet i Strängnäs 28 juli—3 augusti 1913, Upps 1913, s 114—132). — Den tysta kampen för Sverige. Ett föredrag och några dikter. Upps 1915. 20 s. ([Omsl:] Sveriges kristliga studentrörelses folkskrifter, 26.) — Den nya människan (Den nya människan. Sju föredrag . . ., Göteborg 1915, s 5— 12). — Sommarnatt i klockstapeln [sign dikt] (Ljusdals kyrka. Minnesskrift med anledning av kyrkans restaurering år 1914, Ljusdal 1914, s 61 f; omtr (ej anon) i revid form i Vår hembygd Hälsingland och Härjedalen, [årg 2,] 1925, Ljusdal, s 31). — Ljuset [sign] (Julhälsning till Jakobs församling, Sthlm 1917, s 6—8). — Verket och själen. Sthlm (tr Upps) 1918. 40 s. (Sv kristliga studentrör skriftserie, 82.) — Konfirmandboken. Sthlm (tr Upps) 1920. 163 s. (Tills med O Nystedt.) 2.—8. uppl okända. 9. omarb uppl 1926. 172 s. 10.—11. uppl så. Omarb uppl 1938, 1944. 175 s. — Bönsöndagen (Nukyrk- liga kasualtal. 1: Skriftetal av prästmän inom svenska kyrkan. Saml o utg av A Adell, Sthlm 1920, s 102—107). — Hur blir man en kristen? Sthlm (tr Upps) 1922. 91 s. 2. uppl Sthlm (tr Uddevalla) 1924. 79 s. 3. uppl Sthlm (tr Norrtelje) 1925. 4. uppl Sthlm 1941. 79 s. [Finsk övers] Hfors 1945. 87 s. — Svenska kyrkans diakonistyrelse (Vår kyrka. Från början av tjugonde århundradet periodvis skildrad, d 3; Tiden 1916—1920, Sthlm 1922, s 281—304). — Kyrkan i väckelsens tjänst (För tanke och tro. Skrifter tillägnade Oscar Ekman på 50-årsdagen 1923, Upps 1923, s 137—147). — Roms metoder (I andliga tidsfrågor. Urval ur Svenska Dagbladets serie, Sthlm (tr Upps) 1923, s 254—262). — Gudstjänst för barn. Ordningar för de skilda kyrkohögtiderna. Sthlm 1924. 26 s. — I julens heliga natt (Julhälsning till församlingarna i ärkestiftet, 1925, Upps, s 3—6). — Ivar Hultin. Drag ur hans levnad och personlighet, under fleras medverkan sammanställda (ibid, s 171— 189). — Kristendomens huvudstycken. Med ledning av och till ledning in i kyrkans böcker. [Gefle 1926.] 127 s. [Ny uppl] Sthlm (tr Gefle) 1934. 128 s. — Predikan på 1 söndagen i advent den 27 november 1927 i Heliga trefaldighets kyrka i Gefle . . . Gefle u å. 8 s. — Paavo Ruotsalainens ungdom. En gudsmans väg till sitt kall (Julhälsning till för-saml i ärkestiftet, 1929, s 36—63). — Kristlig undervisning om bönen. Efter äldre psalmboksupplagor ånyo utg. Sthlm (tr Upps) 1930. 14 s. ([Omsl:] Småskrifter om kristendomen, 5.) — Kyrkans förkunnelse. Sthlm (tr Upps) 1930. 16 s. (Ibid, 6.) — Psalmboken som andaktsbok jämte ett ord om gemensam bön. Sthlm (tr Upps) 1930. 14 s. (Ibid, 7.) 2.-3. uppl 1935, 1944. — Guds bekännare. Till elvahundraårsminnet av evan-gelii första förkunnelse i vårt land och fyrahundraårsminnet av dess bekännelse i Augs-burg. Sthlm (tr Gefle) 1930. 20 s. — Ärkebiskop Söderblom i församlingarna (Nathan Söderblom in memoriam . . . Under red av N Karlström, Sthlm (tr Upps) 1931, s 139— 196; 2. uppl så). — Den stora tiden. Läst i Heliga trefaldighets kyrka i Gefle den 6 november 1932. Tierp 1932. 7 s. — En vanlig kristen. Sthlm (tr Upps) 1933. 18 s. (Småskr om kristendomen, 31.) 2.—3. uppl 1940, 1943. — Ett credo i fastan. [Rubr.] Upps 1933. (4) s. — Förkunnelse och förkunna-ren. Sthlm (tr Upps) 1934. 47 s. (Tills med T Ysander.) — Vägvisarna och vägen (Gåva och krav. Skrifter tillägnade Manfred Björk-quist på hans femtioårsdag den 22 juni 1934, Sthlm (tr Upps) 1934, 4:o, s 178—204; även sep, 30 s). — Studier i Paavo Ruotsalainens fromhet med särskild hänsyn till frälsningsvissheten. Akad avh [Upps]. Sthlm (tr Upps) 1935. 4:o. 254 s. [Finsk övers] Porvoo & Helsinki (tr Porvoo) 1937. — "Icke nu — men framdeles" (A Malmberg, Vår Herres Jesu Kristi lidande. Passionspredikningar utg, Sthlm (tr Upps) 1935, s 49—55; 2. uppl s å). — Förord (G. Thorsell, Crucifix-snidaren. Dikter, Sthlm (tr Upps) 1935, s 5 f). — Avsikter och biavsikter (Kristus kallar. En bok för konfirmander red av P Hasselrot, Sthlm (tr Upps) 1937, s 76—88). — Mänsklig vishet och kristen tro inför döden (Aftonsångs-postilla . . . utg av A Malmberg, Lund (tr Malmö) 1937, s 198—205). — Nådens tjänst och tjänstens nåd (Svensk missionstidskrift, årg 25, 1937, Upps, s 1—8). — Herdabrev till Luleå stift. Sthlm (tr Upps) 1938. 244 s. 2. uppl så. — Varför just bibeln? (Hälsning till medlemmarna i Luleå stifts ungdomsförbund, årg 6, 1938, Luleå, s 1—6). — Ett folks inre styrka. [Radioföredrag 14.3. 1940.] Sthlm 1940. 8 s. [Ny uppl] s å. — Konfirmationsundervisningen. Grundplan utarbetad på uppdrag av biskopsmötet. Sthlm 1942. 40 s. (Tills med Y Brilioth o Tysander.) — Trohetsplikten mot arbetet och kärleksplikten mot bröderna (Kyrklig samling. Tal, föredrag och predikningar vid tjugonde allmänna kyrkliga mötet i Stockholm den 11— 14 maj 1941 . . ., Sthlm 1941, s 79—95). — Ungdomsförbundets gåva (Kyrkan och ungdomen. Luleå stifts kyrkliga ungdomsförbund 1932—1942 [omsl], Luleå 1942, s 1 f). — [Min väg till kallelsegärningen] (Min väg. . . Självbiografiska uttalanden, saml 3, Sthlm 1942, s 71—81). — En rätt kristen är en morgonrodnadens människa (Epistelpostilla. Predikningar över episteltexterna utg av A Malmberg, Sthlm (tr Upps) 1942, s 5—11). — Tidens allvar — ett bättringsrop. Predikan vid de svenska kyrkodagarna i Pedersöre den 8—10 juni 1943. Hfors (tr Borgå) 1943. 12 s. (Förbundet för svenskt församlingsarbete i Finland. Ser 4:5.) — Kyrkan inför sin Herres uppdrag. [Föredrag vid allmänna kyrkliga mötet i Stockholm 1944.] Sthlm (tr Upps) 1944. 36 s. — Kristen gudsförtröstan. Föredrag (Handlingar rörande prästmötet i Luleå 12—14 augusti 1941, Luleå 1944, s 57 —62). — När skall man gå till prästen? [Radioföredrag 11.1.1945.] Sthlm 1945. 16 s. ([Omsl:] Småskrifter om kristendom och kyrka, [NF,] 8.) [Ny uppl] 1946. — Vart går vårt folks väg? Ett ord till Luleå stift och dem som där vilja vara kristna. Luleå 1946. 6 s. (Kyrkhelg. Tidning för Luleå stift, årg 3, 1946, Luleå, nr 1 B.) — Högtidstal vid Svenska bibelsällskapets årshögtid i Storkyrkan sönd. den 17 mars 1946 (Berättelse och redovisning av Svenska bibelsällskapets styrelse för år 1945, Sthlm 1946, s 11—23). — Vid Gästrike-Hälsinge nations grav den 1 maj 1946 [dikt] (Gästrike-Hälsinge nation 1646— 1946. Minnesskrift med anledning av nationens trehundraårsjubileum, Upps 1946, s 26 —29). — Robert Sundelin. Fragment ur en själs historia (Robert Sundelin. En minnesbok red av S-Å Rosenberg, Sthlm 1947, s 11—70). — "Där vilja är, där är väg" (Min mor. Ny saml . . . under red av I Oljelund, Upps 1947, s 127—131). — Förord (O Wair-nér, Fjällbjörkar och storfuror. Lappmarksprofiler, Sthlm (delvis tr Eksjö) 1948, s 7 f). — Synd och sjukdom i evangelii ljus (Djursholms kapell femtio år, Sthlm 1948, s 139— 147). — Bröllopsmusik. Några synpunkter och förslag. Sthlm 1949. 7 s. [Undert tills med G Aulén o D Åhlén.] — Begravningsmusik. Några synpunkter och förslag. Sthlm 1949. 7 s. — Vägen till livet. Kristendomens huvudstycken, till församlingarnas tjänst framställda enligt Luthers lilla katekes. Sthlm 1950. 122 s. (Tills m T Ysander.) 2.—3. uppl 1951. 4. uppl 1953 5. uppl 1957. 114 s. — Förord (R Sundelin, Vid Guds hand, Sthlm (tr Malung) 1950, s 5 f; 2. uppl så; 3. uppl 1952). — Kyrkan och Moralisk upprustning. Sthlm 1951. 64 s. [Ny uppl] Sthlm (tr Eksjö) 1952. 63 s. — "Jag är inte religiös, men . . ." Tre radioföredrag. Sthlm 1951. 39 s. 2. uppl så. 3. uppl 1958. — Kyrkan och Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Några dokument. Sthlm 1953. 32 s. (Tills med N Dahlberg.) [Ny uppl] 1954. 31 s. — Motsatsernas land (Luleå stift i ord och bild, Sthlm 1953, 4:o, s 13—40). — An answer for men and nations. A Sermon preached in St. John's church, Allentown, Pennsylvania, the nine-teenth Sunday after Trinity, 24th October 1954. London u å. 15 s. — Tillvarons lag [sign dikt] (Bland Sveriges samer, 1953— 1954, Sthlm 1954, s 28 f). — Nathan Söderblom såsom personlighet. Iakttagelser och minnen (Uppsala ärkestift i ord och bild, Sthlm 1954, 4:o, s 331—342). — Till församlingarna i Luleå stift inför år 1956. U o [1956]. (3) s. — Till ämbetsbröderna i Luleå stift inför år 1956. U o o å. (3) s. — [Förord:] Västerbotten och Norrbotten (Natur i Västerbotten och Norrbotten . . ., [Sthlm, tr] Upps 1956, s 9—12). — Der Kampf der Kirche im ideologischen Zeitalter (Die Moralische Aufriistung und die historische Auf-gabe der Christenheit, Bonn [1957], s 10—16. — Kyrkan i den ideologiska kampen. Föredrag vid prästmötet i Luleå 1953. [Omsl.] Luleå 1959. 15 s. — Öppet brev till hela svenska kyrkan (MRA information, årg 7, 1959, Sthlm, 4:o, s 55 f). — För konfirmander. [Omsl.] [Upps] 1960. 30 s. [Anon.] — Vid . . . Bror Jonzons jordfästning i Stockholm den 19 mars 1960. [Rubr.] Sthlm u å. (4) s. — Protestanter och katoliker i gemensam ideologisk aktion. [Sthlm 1961.] 4:o. (2) s. — MRA — ett sätt att leva (Stockholms stiftsbok 1962—1963, Sthlm 1962, s 147— 162; även sep, 15 s). — Det oundvikliga valet. Högmässopredikan i Djursholms kapell fjärde söndagen efter trettondedagen den 28 januari 1962 (B J o J Dickson, Sverige vid skiljevägen, [Sthlm 1962,] s 7—15). — Sveriges folk ett Guds folk. Högmässopredikan i Stockholms storkyrka sexagesima den 17 februari 1963. Sthlm 1963. 14 s. — Elemään vallankumous. Pääsiäipäiväna 14.4.1963 Por-voon tuomiokirkossa pidetty saarna. Helsinki 1963. 12 s. — Ett folk styrt av Gud. Tio predikningar. Sthlm 1964. 107 s. — Skall vi förbli ett kristet folk? En predikan om bättring och tro hållen vid högmässa i Lunds domkyrka andra söndagen i advent den 6 december 1964. Lund 1964. 8 s. — Den rike mannen och friheten. Sthlm (tr Södertälje) 1967. 152 s. — Pensionärssång [dikt] (Bland Sveriges samer, 1967—1968, tr 1968, s 12 f). — Radikaalein ratkaisu. Ydinajatuksia vii-meisistä puheista. Pieksämäki 1970. 135 s. — Bidrag (delvis sign) i bl a: Uppåt. . . utg av Sveriges kristliga studentrörelse, årg 9—12, 1912/1913—1915/1916, Linköping; Vår lösen, årg 5—6, 1914—1915, Upps, 4:o; Från bygd och vildmark i Lappland och Västerbotten. Luleå stifts julbok, 1938—1941, 1943, 1945—1946, 1948—1949, 1951—1954, 1956 —1957, Luleå (tr Skellefteå); Kyrkosångar-förbundet, årg 29—30, 1954—1955, 33, 1958, Upps, 4:o; NF, 2. uppl, bd 36, 1924, 38, 1926. Psalmer tr i bl a Kyrklig sång för ungdom i församling, skola och hem, Sthlm 1916, Unga psalmer, Sthlm (tr Upps) 1919, Nya psalmer, Sthlm 1921, Sjungom, Sthlm (tr Upps) 1937, Svenska psalmboken, 1937 års utg, (de flesta med flera senare uppl).

Redigerat: Sveriges ungdom. Organ för den kyrkliga ungdomsverksamheten, årg 16—17, 1919—1920, Sthlm. (Tills med O Nystedt.) — Vår kyrka från början av århundradet periodvis skildrad. Utg genom Svenska kyrkans diakonistyrelse. D 3. Tiden 1916— 1920. Sthlm 1922. 491 s. (Tills m A Ahlberg o E Rodhe.)

Källor och litteratur

Källor o litt: H Elliot, Ur en domares liv (1958), s 268; I Hylander, B J in memoriam (Från bygd o vildmark . . . Luleå stifts julbok, i967); L Sjfögren], B J kristen revolutionär (Ny värld i bild, Nord tidskr för moralisk upprustn 1967, nr 9); E Strömqvist, nekr över J (Julhälsn till förs:arna i ärkestiftet 1968, s 170 f); G Thimon, Gästrike-Hälsinge nation 1811—1961 (1963); O Waernér, Luleå stift i mitt hjärta (Från bygd o vildmark .. . 1972). — Nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bengt I J Jonzon, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12206, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Sundkler), hämtad 2019-06-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12206
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bengt I J Jonzon, urn:sbl:12206, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Sundkler), hämtad 2019-06-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se