Carl M Juhlin-Dannfelt

Född:1823-04-11 – Nederluleå församling, Norrbottens län
Död:1904-09-02 – Danderyds församling, Stockholms län (i Djursholm)

Diplomat, Lantbrukare, Lanthushållningsförfattare, Tidningsredaktör


Band 20 (1973-1975), sida 451.

Meriter

1 Juhlin-Dannfelt, Carl Mathias, f 11 april 1823 i Nederluleå, Nb, d 2 sept 1904 i Djursholm. Föräldrar: bruksägaren Pehr Juhlin o Charlotta Juliana (Julie) v Dannfelt. Studier vid E Nonnens lantbruksinst på Degeberg, Rackeby, Skar, drev Lilla Hölje bruk i Blekinge 42—49, arrendator av Edeby i Lovö, Sth, 49, grundade lantbruksskola där 52, led av Sthlms läns hushålln:-sällsk:s förvaltn:utsk 52—57 o åter 61—78, sekr i sällsk 55 (tf 53), v ordf där 68—76, anställd hos Gävleborgs läns hushålln:sällsk 57, sekr där 58, intendent vid LA:s experimentalfält 60—80, led av komm för Sveriges deltagande i världsutställn i London 62, sekr i stamholländeristyr 65 (tf 63)—71, organiserade industriutställn i Sthlm 66, kommissarie vid allm lantbruksmötet där 68, bitr kommissarie vid polytekn utställn i Moskva 71, generalkommissarie för Sverige o Norge vid världsutställn i Wien 73, för Sverige i Philadelphia, USA, 76 o i Paris 78, tf sv-norsk generalkonsul i Hfors 3 dec 80, ord 7 juli 81, i London 9 jan 86—99, ordf i centrala nödhjälpskomm för Norrland 14 nov 02—18 juli 03. — LLA 53, Sthlms läns hushålln:sällsk:s mindre GM 78, hedded av sällsk 80, LA:s stora GM 80, HedLLA 84.

G 21 dec 45 i Karlshamn m Hedvig Maria Sofia Schröder, f 29 aug 23 där, d 24 dec 02 i Sthlm, Nik, dtr till handelsmannen Carl Vilhelm S o Dorothea Smith.

Biografi

Carl J beklagade ofta på äldre dagar sin svaga teoretiska utbildning i naturvetenskapliga ämnen. Efter några års undervisning i hemmet kom han vid 14 år till skolan i Karlshamn och därifrån till en junkerskola — Pädagogium Putbus — på Rügen. På anförvanternas önskan avbröt han skolgången vid faderns död 1840 för att i mån av förmåga hjälpa modern med förvaltningen av Lilla Hölje och Olofström. När morfadern dog något år senare, befanns det att han genom sina testamentariska bestämmelser försatt dotter och dotterson i ett besvärligt läge. Först 1847 blev J efter rättstvist och invecklade affärstransaktioner ägare av jordegendomen och bruket. Från 1842 hade han dock — efter ett års utbildning vid Edvard Nonnens lantbruksinstitut på Degeberg — burit ansvaret för jordbruksdriften och kopparhammaren. Potatisodling på de magra sandåkrarna, brännvinsbränning, fabrikation av brännvinspannor för hembrygd, s k lyftpannor, och under ett par år tillverkning av jordbruksredskap var de viktigaste inkomstkällorna. I samband med en ekonomisk kris i slutet av 1840-talet, som bl a förde med sig att priset på brännvin sjönk till 18 skilling per kanna, fann J det lämpligt att sälja egendom och bruk.

Från 1849 arrenderade J kronohemmanet Edeby på Lovön, där han fick tillfälle pröva nya jordbruksmetoder och experimentera med korsning av kreatursraser. Han hade framgångar vid sina försök och uppmärksammades av ledande män inom lantbruket som A Odelberg på Enskede och LA:s sekreterare J Nathhorst. Han invaldes i länets hushållningssällskap och blev 1853 arbetande ledamot av LA, en stor utmärkelse för en trettioårig arrendator. Dessförinnan hade han med ekonomiskt stöd från staten öppnat en lantbruksskola på Edeby, varifrån nyheter som ensilering av grönfoder och odling av foderbetor fick vidare spridning.

I samband med att J 1855 på uppdrag av LA studerade agrikulturella försöksstationer i Tyskland besökte han världsutställningen i Paris och blev där anmodad att ordna utställningen av sv lantbruksredskap, vilket längre fram förde med sig många uppdrag av liknande slag. Efter hemkomsten blev han medredaktör i en av J T Bergelin utgiven tidskrift för jordbrukare och en flitig översättare av tysk och engelsk lantbrukslitteratur. Lockad av goda lönevillkor flyttade han 1857 till Gävleborgs län, där han blev ledare för en nystartad lantbruksskola och sekreterare i länets hushållningssällskap. Efter några år antog han ett erbjudande att bli intendent vid det av LA drivna Experimentalfältet. Lönen var lägre, anläggningen var vanskött, men han fick utlopp för sin intensiva organisations- och verksamhetslust. Nya grödor, jordbearbetnings- och gödslingsmetoder prövades. Verksamheten på Ex-perimentalfältet kom att på ett annat sätt än tidigare få betydelse för det praktiska jordbruket. J var sekreterare i stamholländeristyrelsen, och under en följd av år förmedlade han köp av utländska rasdjur och arbetade ivrigt med att organisera mejerihanteringen. Han bidrog verksamt till att ge innehåll åt LA:s sammanträden genom föredrag, referat av utländsk litteratur och genom att vidmakthålla akademiledamöternas kontakt med verkligheten och Sveriges bönder.

1862 insattes J efter någon tvekan i den kommitté som skulle organisera Sveriges deltagande i världsutställningen i London. Han fullgjorde uppdraget så föredömligt att han under nära två decennier måste ägna lika mycket tid åt utställningar som åt sin ordinarie verksamhet. Närmast kom industriutställningen i Sthlm 1866. Följande år var han prisdomare i Paris, och 1868 organiserade han lantbruksmötet i Humlegården. Så följde utställningar i Moskva, Wien och Philadelphia. 1878 var han generalkommissarie för de sv och norska avdelningarna vid världsutställningen i Paris. Han knöt under denna tid kontakter med affärsvärlden och erhöll fördelaktiga anbud, men han var försiktig till sin läggning och lät sig inte övertalas.

J var frihandelsvänlig men ville ogärna engagera sig politiskt. 1866 valdes han till riksdagsman av Västerbottens läns landsting men avsade sig uppdraget, då han erfor att hans chef, LA:s direktör greve Mörner, skulle bli missnöjd. De långa utlandsvistelserna gjorde, att J under 1870-talet inte själv kunde leda utvecklingen på Experimentalfältet, och 1881 antog han ett erbjudande att bli generalkonsul i Finland. Han tog emellertid illa vid sig av den då livliga fennomanska propagandan och bytte efter fem år ut sin tjänst mot en motsvarande i England. Som generalkonsul i London gjorde han Sverige och Norge stora tjänster. Industriföretag, rederier och enskilda — framförallt vetenskapsmän — hade anledning att tacka honom för hans bemödanden. Då han vid 75 år tog avsked, bosatte han sig i Sthlm, senare i Djursholm. För sin fortsatta verksamhetslust fick han under några år utlopp genom att deltaga i ledningen av Finspongs styckebruk, och 1903 var han träget sysselsatt i den med anledning av 1902 års missväxt tillsatta centrala nödhjälpskommittén för Norrland.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

"I landtbrukets tjänst", ur minnesanteck-n:ar av J 1 o J 2, LA. Brev i KB, LUB, RA (bl a till A Lagerheim), UUB (bl a till P A Bergström o J Johanson) o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några ord om de allmännaste hjelpgödningsämnen. Gefle 1857. 43 s. — Samling af upplysningar och rön uti ämnen hörande till landthushållningen och dess binäringar. På uppdrag af Gefleborgs läns hushållningssällskap utg. H 1*. Gefle 1858. 48 s, 2 tabeller. — Praktiska meddelanden om hofbeslaget. Bearb efter tyska och engelska författare. Gefle 1858. 101 s. — Underdånig berättelse rörande margarinindustrien på nådigt uppdrag afgifven. Sthlm 1888. 54 s. (Kongl. civildep [meddelanden, 1].) — Bi- drag i Tidskrift för svenska landtbruket och dess binäringar, årg 1—3, 1855—1857, 6, 1860, Sthlm.

Utgivit: Landtbrukskalender för år 1856 o 1857. Sthlm 1856. (Tills ml T Bergelin.) — Kungl. landtbruksakademiens handlingar. [N F, årg 1—15,] 1862—1876. Sthlm. (Tills med J Arrhenius.) — Förhandlingarna vid det tolfte allmänna svenska landtbruksmötet. Sthlm 1868. 226 s. [Anon.]

översatt: J von Liebig, Åkerbruks-kemiens grundsatser med hänsyn till de i England utförda undersökningar. Sthlm 1856. 71 s. 2. uppl 1871. 73 s. — H Stephens, Landtbrukets bok. Öfvers från andra engelska . . . uppl, samt med tillägg och noter, afsedda för svenska förhållanden. D 1—2. Sthlm 1858. 1. 18 [56—] 58. XI, 608 s, 8 pl. 2. 1858 [—61]. 588 s, 2 pl. — E Hartstein, Londons boskapsmarknad och dess betydelse för utlandet. Sthlm 1868. 125 s. — A Christensen, Småbrukaren och det egentliga småbruket. Utg på föranstaltande af Skaraborgs läns hushållningssällskap. Sthlm 1902. 64 s. 2. uppl 1903. 3. uppl 1908. (Småbrukarens bibliotek, 1.) 4. uppl 1913. — P Wagner, Konstgödselmedlens användning. Sthlm 1902. 135 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: [M j Crusenstolpe,] Ställningar o förhållanden..., 11 (1862), mars; F v Dardel, Minnen, 4, 1871—1872 (1913); dens, Dagboksanteckn:ar 1873—1876 (1916)

0 1877—1880 (1918); H Juhlin-Dannfelt, LA 1813—1912 (1913); Ny ill tidn 1876, s 179; S E Salje, Med de våra genom sekler (1963); T Söderberg, Olofströms bruk 1735— 1935 (1935). — Art:ar i StD 17 april 1893, 27 dec 1898, 12 juli 1899 o 4 sept 1904 samt

1 Umeåbladet 21 o 28 sept 1866. — SE Bring, Sthlms läns o stads hushålln :sällsk 1847—1947 (1947); O Fyhrvall, Gefleborgs läns k hushålln:sällsk 1814—1914, 1 (1914), s 198.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl M Juhlin-Dannfelt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12231, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12231
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl M Juhlin-Dannfelt, urn:sbl:12231, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se