Herman J B Juhlin Dannfelt

Född:1852-02-02 – Lovö församling, Stockholms län (på Edeby)
Död:1937-07-25 – Danderyds församling, Stockholms län

Lantbrukslärare, Geolog, Botanist


Band 20 (1973-1975), sida 453.

Meriter

2 Juhlin Dannfelt, Herman Julius Brorson, son till J 1, f 2 febr 1852 på Edeby, Lovö, Sth, d 25 juli 1937 i Danderyd, Sth. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm vt 71, inskr vid UU ht 71, lär vid elementarlärov för flickor i Uppsala 73—77, vid Uppsala lyceum 75—77, FK vid UU 27 jan 76, FL där 28 maj 81, ord elev vid Ultuna lantbruksinst 1 nov 81, disp vid UU 27 maj 82, FD där 31 maj 82, avgångsex från Ultuna 22 okt 82, extra lär vid Oregårds lantbruksskola, Malm, 82—83, vik lär i geologi o organisk, teknisk o agrikulturkemi vid Ultuna 1 april 83—31 okt 85, ord lär i mejerikemi vid h mejeriskolan där 1 nov 83—31 okt 85, lär o förest vid Vassbo lantbruksskola, Kopp, 1 nov 85—92, sekr i Kopparbergs läns hushålln:sällsk 1 april 88— 92, led av Sv utsädesfören:s större styr 88— 04, av dess mindre styr 14—25, frökontrollant i Kopparbergs län 1 nov 90, lektor i jordbrukslära vid Ultuna 27 maj 92—02, rektor vid inst o led av dess styr 27 maj (tilltr 1 nov) 92—02, led av Uppsala läns hushålln:sällsk:s förvaltniutsk 95—02, ordf i redskapsprovn:anstalten vid Ultuna 97—02, sekr i styr för Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet 07—19, led av folkhushålln:kommissionen 07—-20 (ordf i jordbruksavd 17—19), av internat lantbruks-inst:s i Rom generalförs 07—20 o 29—30, av dess permanenta komm 29, av FK 08—09 (led av tillf utsk 09), av lantbrukshögskole-sakk febr 11—april 13, av lantbruksrådet 18 --27. — LLA 95 (sekr 02—19, tf sekr 26— 28), prof:s n h o v 8 okt 97, HedLLA 19, LA:s stora GM 19.

G 3 nov 92 i Falun m Signe Maria Nordin, f 28 okt 70 där, d 13 jan 35 i Danderyd, dtr till bokhandlaren Carl Leopold N o Augusta Beata Gellerstedt.

Biografi

Herman J hade redan som gymnasist föresatt sig att ägna sin framtid åt lantbruk och arbetade flera år under ferierna på Ex-perimentalfältet. Efter mogenhetsexamen ville han direkt ut i praktiskt arbete men förmåddes av sin far att först rusta sig med en grundlig teoretisk utbildning. Sina studier i Uppsala bekostade han själv genom att ge privatlektioner i kemi och tjänstgöra som lärare vid två skolor. Under tre somrar var han extra geolog vid Sveriges geologiska undersökning och under två assisterade han sin far vid världsutställningarna i Wien och Philadelphia. Hans huvudämnen i fil kand var kemi, geologi och botanik, och i sin doktorsavhandling ledde han i bevis, att man genom att artbestämma kiselalger kan få viktiga upplysningar om de yttre omständigheter under vilka ett jordlager har bildats. Redan läsåret 1872—73 hade han varit laboratorieassistent åt Hampus von Post på Ultuna, och senare genomgick han på ett år institutets tvååriga kurs och avlade agronom-ex s å som han blev fil dr. Följande läsår tjänstgjorde han vid en lantbruksskola i Skåne, men 1883 återvände han till Ultuna för att under två år uppehålla von Posts undervisning i kemi och geologi. 1884 företog han med statligt stipendium en studieresa till kontinenten och vid hemkomsten kallades han till föreståndare för Vassbo lantbruksskola i Dalarna, där han under sju år verkade med stor kraft och framgång. Skolan fick gott anseende och Kopparbergs läns hushållningssällskap, som utsett J till sekreterare, ökade tack vare hans agitation under föreläsningsturnéer och lantbrukskurser sitt medlemsantal från 500 till närmare 3 000.

I ett långt brev till dåvarande ledamoten i styrelsen för Ultuna prof Th Fries hade J 1882 lagt fram sin syn på institutet och föreslagit reformer i dess organisation och undervisningsplaner. Till väsentlig del genomfördes dessa, sedan J 1892 blivit lektor i jordbrukslära vid Ultuna och utsedd till rektor där. Han var en skicklig pedagog och administratör och kom i hög grad att sätta sin prägel på undervisning, lärare och elever. Under hans år som rektor ökades snabbt institutets anseende och antalet utexaminerade agronomer.

1902 kallades J till sekreterare i Lantbruksakademin och fick under de följande åren fullt utlopp för sin verksamhetslust. Han organiserade och styrde den från 1907 till LA knutna Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, och vid utländska lantbrukskongresser utsågs han merendels till akademins representant. Han ivrade för nordiskt samarbete på jordbruksområdet, var Sveriges ombud vid det internationella lantbruksinstitutet i Rom och anlitades ofta som prisdomare vid utställningar.

J:s insatser som vetenskaplig forskare var blygsamma, men han läste flitigt och hade förmåga att klart och kritiskt referera tidens vetande på lantbrukets område. Hans författarverksamhet bidrog till att hans namn under nära 50 år var ett av den sv lanthushållningens mest kända. Under sin tid i Vassbo gav han ut en jordbrukstidning och det vitt spridda Jordbrukarens hand-lexikon. Den 1894—1901 av honom och W Flach redigerade tidskriften Landtmannen blev mellersta Sveriges i sitt slag främsta. Under samma tid planerade J Landtbrukets bok, som kom att omfatta tio band, av vilka han själv författade tre. I sin egenskap av sekreterare ledde han utgivningen av LA:s handlingar och var själv en trägen medarbetare i skilda ämnen. Han skriver om yngelröta hos bin, odling av sojabönor, användning av kaninskinn och om hur hagelväder kan avvärjas genom skjutning. Under sekreterarti-den forskade han också i LA:s arkiv och resultatet blev bl a LA:s historia 1813—1912, som kom ut till hundraårsjubileet, och längre fram en matrikel över medlemmarna från 1813 (otryckt). Till detta kan läggas medarbetarskap i samlingsverk av skilda slag samt i NF och Bonniers konversationslexikon.

I febr 1908 valdes J som ersättare för den avlidne F Bremberg med stor majoritet till representant för Västerbotten i FK. Valmännen hade inte närmare tagit reda på hans politiska åsikter och trodde att han var frihandlare. Då han visade sig vara en moderat protektionist, blev de besvikna, och han blev inte omvald. 1909 lade han tillsammans med Th Odelberg fram en motion angående centralisering av den högre lantbruksundervisningen till Sthlm. Den bifölls, men motionärernas planer omintetgjordes så småningom av den kommitté, som skulle utreda frågan. Även i andra sammanhang var J politiskt verksam och anlitades som ledamot i utredningar och kommittéer. Under första världskriget innehade han den otacksamma uppgiften att vara ordf i folkhushåll-ningskommissionens jordbruksavdelning och i dennas priskommitté.

J behöll sin arbetsförmåga in i hög ålder. Han kunde vara kärv och kantig och segt envis men hade förmåga att entusiasmera ach var allmänt uppskattad för energi, kunskaper och pålitlighet. Vid sin avgång från sekreterarämbetet belönades han med LA:s guldmedalj. Han skänkte sin stora samling av lantbrukslitteratur till akademin.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

"I landtbrukets tjänst", ur minnesanteckn:r av J 1 o J 2, i LA, o "Ur en åttioårings minnen", ms hos fru I Juhlin Dannfelt, Linköping (mikrofilmat för RA). Brev från J i GUB, KB, RA, SSA, UUB (bl a till O Are-nander) o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om inverkan af fosfor-pentaklorid på /jnaftol (Öfversigt af Kongl. svenska vetenskapsakademiens förhandlingar, årg 33, 1876, Sthlm, n:o 2/3, s 83 f; tills med P T Cleve). — On the diatoms of the Baltic sea. Sthlm 1882. 52 s, 4 pl. (Bihang till VAH, bd 6, n:o 21.) — En brännande fråga för mejerihushållningen. Sthlm 1885. 16 s. [Sign; ur Nya dagligt allehanda s å.] — Om foderinläggning (ensilage). Sthlm 1885. 85 s, 5 pl. (Småskrifter i landtbruk, 2.) — Jordbrukarens hand-lexikon. Sthlm (tr Norrköping) 18 [85—] 86. 433 s. (Samling af fack-lexika under red af B Meijer, 5.) Godtköpsuppl 1889. 478 s. ¦— Redogörelse för den i samband med sextonde allm. svenska landtbruks-mötet anställda redskapspröfning [jämte: Redogörelse för undersökning af spanmåls- och fröprofver . . .]. Sthlm 1886. 89, 19 s. — Om användning af kraftfoder. Anvisningar. Söderhamn 1890. 12 s. [Ny uppl] 1894. — Handbok i jordbrukslära under medverkan af flere fackmän. 1—2. Sthlm 1901 [1899— 1902]. 493, 613 s, 44 pl. (Landtbrukets bok, d 1—2.) 1. 2. omarb uppl 1915. VIII, 487 s, 18 pl. 2. 2. omarb uppl 1916. IV, 592 s, 31 pl. — Om kalk och kalkning. Falun 1901. 9 s. [Ur Landtmannens månads-bilaga s å.] — Några synpunkter att beakta vid användning af konstgödselmedel. Linköping 1902. 24 s. — Förord (P Wagner, Konstgödselmedlens användning, Sthlm 1902, s III—V). — Reseberättelse afgifven till den af Kungl. maj:t den 31 oktober 1902 tillsatta komittén för utredning och afgifvande af förslag rörande beskattningen af hvitbetssockertillverk-ningen. Sthlm 1903. 4:o. 80 s. (Tills med A G. Ekstrand.) — Om spritindustrien i Tyskland. Berättelse. Sthlm 1903. 66 s. (Kungl. jordbruksdepartementet, 7; tills med G Dill- ner.) — Undersökningar af i Sverige odlade rotfrukter. Meddelande. [1]—4. Sthlm 1904—07. (Meddelanden från K. landtbruks-akademiens experimentalfält, n:o 80, 86, 89, 98; tills med H G Söderbaum.) [1.] 1904. 56 s. 2. 1905. 24 s. 3. 1906. 33 s. 4. 1907. 26 s. — Några bilder från Sveriges jordbruk i äldre tider. [Rubr.] Sthlm 1905. 23 s. (Folkbildningsförbundet. Föreläsningsbyrån. Text till ljus-bildserier ... i jordbruksfrågor, n:r 1.) — Sjukdomar och skador på åkerbruksväxterna. [Rubr.] Sthlm 1905. 20 s. (Ibid, 3.) — Bakterier, landtmannens minsta hjälpare och fiender. [Rubr.] Sthlm 1906. 21 s. [Anon.] (Ibid, 6.) — Tidsenliga landt-bruksredskap. [Rubr.] Sthlm 1906. 17 s. (Ibid, 8.) — Svenskt jordbruk. Uppsala 1906. 28 s. (Svensk politik. [Föreningen Heimdals politiska småskrifter, bd 1: 11.]) — Kortfattade anvisningar rörande användning och inköp af konstgödsel. Nyköping 1906. 16 s. — Hvarför jag odlar rotfrukter / Hur jag skall odla rotfrukter. Helsingborg 1906. (3) s. [Sign; ur Handtverks- och landtmannabladet så.] Ny uppl 1907. — Lärdomar af potatisodlingsförsök. [Rubr.] Sthlm 1906. 3 s. (LA. Flygblad n:r 3.) [Ny uppl] Helsingborg 1907. ¦—¦ Förutsättningarne för det mindre jordbrukets ekonomiska framgång. Sthlm 1907. 17 s. (Centralförbundet för socialt arbete, 6.) 2. uppl så. — Jordens bearbetning och därför nödiga redskap. [Rubr.] Sthlm 1907. 4 s. (Folkbildningsförbundets föreläsningsbyrå. Grundlinjer. N:o 8.) — Bakteriernas verksamhet i jord och gödsel (Tidning för Stockholms läns hushållningssällskap, 1908, Sthlm, s 125—130, 141—151). — Sveriges jordbruk vid 1900-talets början. Statistiskt kartverk. Göteborg 1909. Fol. 262 s, 89 kartor. (Tills med W Flach o G Sundbärg.) — Odling af tidig potatis. Sthlm 1910. 2 s. (LA. Flygblad n:r 6; ur Svenska landtmannens föreningsblad så.) — Handbok i jordbruksekonomi. Sthlm 19[06—]11. IX, 814 s. (Landtbrukets bok, 70; tills med A Sjöström.) —¦ Kungl. Landtbruks-akademien 1813—1912 samt svenska lanthushållningen under nittonde århundradet. Sthlm 1913. 376, 263, GCIII s, 20 portr. — Förteckning öfver 1800-talets landtbrukslitte-ratur uppgjord hufvudsakligen efter Landt-bruksakademiens och Kungl. bibliotekets samlingar. Sthlm 1913. 75 s. [Sep ur föreg.] — Redogörelse för andra internationella kongressen för motokultur samt utställningen af motokulturmaskiner i Soissons 1913. Sthlm (tr Upps) 1913. 20 s. (Meddelanden från Svenska motokulturföreningen, 33.) — Sveriges landtbruk. Kortfattad öfversikt. Sthlm 1914. VIII, 142 s. — Hembygdslära. 1. Grundlinjer för kurs i svensk lanthushållning. Sthlm 1914. 28 s. — Erfarenheter om motorplogars användbarhet i Sverige. Sthlm (tr Upps) 1915. 16 s. (Medd från Sv motokul-turfören, 50.) — Jordens grundförbättring och bearbetning. Sthlm 1915. 36 s. (Den mindre jordbrukarens handbok, 2.) — Kalk- ning som jordförbättringsmedel. Malmö 1915. 16 s. [Ny uppl] Sthlm 1929. — Der gegen-wärtige Stånd der Landwirtschaft in Schweden (Internationale agrartechnische Rundschau, Jahrg 7, 1916, Berlin, s 545—557). — Föreningsväsendet bland de mindre jordbrukarna. Sthlm 1917. 49 s. (Den mindre jordbrukarens handbok, 29/30.) — Övergödsling å höstsäd. [Rubr.] Sthlm 1917. 4 s. [Undert.] (LA. Flygblad n:r 7.) —¦ Potatisodling. Sthlm 1917. 4 s. (Ibid, 8; tills med S Rhodin.) — Potatistorkning. Reseberättelse. Sthlm 1917. 4:o. 63 s. (Tills med K G Mårtensson.) — Vinterförvaring av potatis. [Rubr.] Helsingborg 1917. 5 s. (Cirkulär n:r 9 från Livsmedelsstyrelsen i Hälsingborg den 10 oktober 1917.) — Mot foderbristen. Erinringar om hjälpfoder och utfodringens anordnande. Sthlm 1917. 22 s. (Folkhushållningskommis-sionens upplysningsavdelning.) [Annan uppl] så. 24 s. 2., omarb uppl 1918. — Sädesbärg-ning. Sthlm 1918. 8 s. (Ibid.) [Annan uppl s å.] — Profning af motorplogar vid Shrawar-dine i Shropshire, England den 20—24 september 1921. Uppsala 1922. 36 s. (Medd från Sv motokulturfören, 87; tills med G Bergström.) — Lantbrukets historia. Världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling. Sthlm 1925. 4:o. XI, 875 s. — Sveriges lantbruk 1875—1925 (Lantbruket i Norden under senaste halvseklet 1875—1925, Göteborg 1926, 4:o, s 1—142; även sep, 141 s). — Skifte och delning av jorden ur ekonomisk synpunkt (Svenska lantmä-teriet 1628—1928, d 2, Sthlm 1928, 4:o, s 71—162; även sep, 96 s). — Dalarnes lantbruk. Redogörelse utarb på uppdrag av Kungl. landtbruksakademien. Sthlm 1929. 269 s. — Lanthushållningen och dess binäringar (Uppfinningarnas bok. Ny . . . uppl under red S Lindstedt, 9: Lanthushållning m. m., Sthlm 1929, 4:o, s 1—155). — Med lantbruket samhörande industrier (ibid, s 199—270). — Förädling av åkerväxter i Sverige (OoB, årg 38, 1929, Sthlm, 4:o, s 683— 691). — Bidrag i bl a LAH o tidskrift, årg 23—24, 1884—1885, 36, 1897, 41—60. 1902—1921, 63, 1924, 65—73, 1926—1934 Sthlm (även i särtr); Landtmannen, årg 1, 1890, 4—6, 1893—1895, 8—24, 1897—1913. 28, 1917, [N F,] 2, 1919, 6, 1923, 8—9, 1925—1926, 14, 1931, 16, 1933 (även i särtr), Linköping o Sthlm, 4:o; SBL, bd 2—3, 5—6, Sthlm 1920—26, 4:o; NF; Bonniers konversationslexikon.

Redigerat (utgivit): Matrikel öfver Ultuna landtbruksinstituts lärare och elever 1849—¦ 86. Upsala 1886. 141, VIII s. [Föret; tills med R Hennings o M Åkerhjelm.] [Rev utg:] Matrikel öfver styrelsemedlemmar, lärare och elever .. . 1849—99. Utarb. Ultuna (tr Linköping) 1899. 262 s. — Landtbruks-tidskrift (på uppdrag af Gefleborgs och Kopparbergs läns hushållningssällskap) utg. Årg 1—6, 1888—1893. Falun. — Uppsatser i landt- bruk. Med särskildt afseende på norrländska förhållanden. 1894—1904. Linköping. 4:o. (Tills med W Flach.) — Landtmannen. Årg 5—12, 1894—1901. Linköping. 4:o, (D:o.) — Landtmannens månadsblad [1899—1901, månads-bilaga]. 1897—1901. Linköping. (D:o.) — Landtbrukets bok. Under medverkan af flere fackmän. D 1—7 o suppl. Sthlm (delvis tr Upps) 1901—15. (Tills med H Winberg, N Engström o A Sjöström.) — Apercu sur les institutions agricoles de la Suéde, ä la demande du comité exécutif de PAcademie royale d'agriculture rédigé. Sthlm 1910. 78 s. 2. éd: . . . Suéde. Sthlm 1925. 111 s. — Lantmannens uppslagsbok. Under medverkan av talrika fackmän red. Sthlm 1923. 1232 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: L De Geer, Strödda minnen från åren 1854—1924 (1926); H Hamilton, Dagböcker 1911—1916 (1955); N Hansson, H J (LAH 1937); Kongl Maj:ts befallnings-hafvandes femårsberättelser, N F, 7, Åren 1886—1890, Kopparbergs län (1892); Krok; E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951); Riksdagens prot vid lagtima riksmötet 1908. FK, 1 (1908), nr 25, 2 (1908), nr 42, 48 o 50; d:o 1909. FK, 3 (1909), nr 37; Ultuna. Hundra år (1949); Västerbottens-Kuriren 28 febr 1908, 18 o 25 sept 1909.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Herman J B Juhlin Dannfelt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12233, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12233
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Herman J B Juhlin Dannfelt, urn:sbl:12233, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se