Axel A H Jungstedt

Född:1859-03-17 – Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län
Död:1933-03-14 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Målare


Band 20 (1973-1975), sida 477.

Meriter

2 Jungstedt, Axel Adolf Harald, kusin till J 1, f 17 mars 1859 i Norrköping, d 14 mars 1933 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: tullkontrollören Johan Nikolaus J o Mathilda Sundius. Studier vid h a l i Norrköping, elev vid E Perséus målarskola i Sthlm, vid FrKA 28 juni 78—83, vistades som FrKA:s resestipendiat i Frankrike, Italien, Schweiz o Tyskland 84—88, förestod egen målarskola i Sthlm 88—96, extralär vid FrKA 28 sept 89, v prof 26 jan 07, prof i teckn 4 dec 08— 31 maj 24, tf prof i teckn 1 okt 24—31 maj 25, allt vid FrKA. — LFrKA 89, Litt et art 99.

G 27 april 86 i Florens, Italien (enl vb för Lidköping) m lärarinnan Sigrid Nilson-Dag, f 10 maj 62 i Lidköping, d 13 mars 47 i Sthlm, Engelbr, dtr till rektorn Axel Wilhelm Nilson o Hilda Maria Schonberg.

Biografi

Axel J studerade vid läroverket i Norrköping tom 4:e klass och vid E Perséus målarskola, innan han i juni 1878 inskrevs i FrKA:s lägre antikskola, varifrån han följande år flyttades till modellskolan. Han fick under studieåren flera belöningar, bl a för deltagande i 1884 års tävlan över prisämnet Hero finner Leanders lik på stranden. Redan tidigt började han som friluftsmålare och vann sin första framgång med En sommardag i sandgropen (1882; enskild ägo) med motiv från Kalmarsand. Han målade även genre, bl a Brevet 1883.

Som FrKA:s resestipendiat for J 1884 utomlands och fick härvid som förste innehavare av Jenny Linds stipendium 1885 göra sångerskan sin uppvaktning i London. Han studerade då i Paris vid Académie Julian med William Bouguereau som lärare, en inflytelserik motståndare till de unga impressionisterna. 1885 var han i byn Jarnac i departementet Charente, där han under ett halvt år studerade på egen hand, fortsatte till Italien, där han under två år bodde i Rom och Venedig och företog sommarutflykter till Schweiz 1886 och 1887. Han avslutade sin studieresa i Tyskland, där han en tid bodde i München och även besökte Dresden och Berlin. Senare företog han ytterligare resor, bl a en till Spanien 1901.

Under stipendietiden fortsatte J som friluftsmålare, anslutande sig till en från 1870-talet inom sv och fransk konst aktuell realistisk linje med intresse för människors arbetsliv. Så tillkom 1886 i Schweiz, där han bodde i närheten av Luzern, I stenbrottet (NM) och 1887 Stenarbetare (Statens Museum for Kunst, Khvn) samt s å Klippväg, Unterwalden (enskild ägo). I Venedig utförde han bl a en kanalbild Från Venedig 1887 (konsthandeln). Under dessa år fortsatte han också att måla genre, främst Modersglädje i München 1888 med sin fru och äldsta dotter som modeller (enskild ägo).

Konstlivet i Sverige var från 1880-talets mitt inflammerat genom striderna mellan opponenterna och FrKA. J stod närmast på akademins sida och deltog 1885 i dennas utställning med Fiskargossar från Charente. Samtidigt motsatte han sig akademiönskemål att han skulle utföra historiemålningar; i sitt arbete ville han följa "en inre maning". När han 1894 ombads göra ett konst-politiskt uttalande, framhöll han att det "städse legat mig närmast om hjärtat att gå naturen och sanningen så nära inpå livet som möjligt". Han sade sig också glädja sig åt "det faktum att jag hittills till all lycka blivit förskonad från besmittelser av den ultramoderna 'fin de siécle' konsten". 1892 blev han medlem i Sv konstnärernas förening.

Hösten 1888 var J åter i Sthlm och öppnade en egen målarskola, som han förestod till 1896. Denna besöktes av sammanlagt 117 elever, bland dem Emerik Stenberg, Eva Bagge och Elsa Beskow. Den närmaste tiden efter hemkomsten fortsatte J sitt friluftsmåleri samtidigt som han var lärare vid FrKA och nu tillkom 1889 Strömmingsfiske i Stockholms skärgård med motiv från Ornö (Gbgs konstmus) och 1890 Vid Dannemora gruvor (Nasjonalgall, Oslo). Ännu 1897 målade han ett liknande motiv Från Grängesbergs gruvfält (Grängesbergsbolaget). Han fortsatte också sitt genremåleri med bilder ur vardagslivet i till formatet små målningar, som Köksbesvär 1894 (Harpsund). Han sökte sig även nya områden och utförde 1892 altartavlor för N Vings och Sura kyrkor samt 1905 för Vederslövs kyrka och 1925 för Storkyrkoförsamlingens kyrksal i Sthlm. 1892—93 utförde han plafondmålningar i St Olai kyrka i Norrköping (numera nedtagna) och 1897 fem takmålningar med allegoriska motiv i K teaterns vestibul samt 1895 en takmålning i stadsmäklaren Strandbergs hus.

På 1890-talet fick J sina första sv porträttbeställningar och blev sedan en av våra mest anlitade porträttmålare. Hans nu kända arbeten i denna art uppgår till omkr 340. Av stor betydelse blev här beställningar på porträtt av Oscar II 1892 och senare. J fick måla kungens porträtt minst 28 gånger, därav ett för K teatern 1898. I många fall återgav J den porträtterade mot en neutral fond, som i porträttet av sederm generalen Knut Bildt 1901 (arméförvaltningen). Ibland placerade han modellen i miljö eller medtog något för denne typiskt attribut. Kronprinsessan Margareta målade han 1908 stående i en av salongerna i kronprinsparets våning på Sthlms slott (Sthlms slott) och Gunnar Wennerberg återgav han 1901 talande till Uppsala studenter (Uppsala studentkår). När han 1920 målade telefondirektören H T Gedergren, placerade han honom invid en telefon (Gripsholm). Han kunde också välja materialet efter modellen; ett mycket uppmärksammat porträtt av generalpostdirektören Julius Juhlin 1924 var sålunda utfört i en sorts frimärksmosaik (Postmuseum) liksom ett av frimärkssamlaren H Lagerlöf 1926. Hans självporträtt från 1897 överlämnades som receptionsstycke till FrKA.

J var mycket musikalisk och tillhörde på 1890-talet som andre tenor en av Oscar Lejdström ledd kör. I sitt minnestal över J har E Lindberg framhållit, att J "var en känslig och stolt natur, lättrörd och godhjärtad. Det fanns hos honom — även på gamla da'r — mycket älskvärt och muntert spelande tjuvpojkslynne."

Författare

Boo von Malmborg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

J:s meritförteckn hos fru Lisa v Matern, f J, Djursholm. J:s förteckn:ar över sina utförda arbeten 1882—97 o hans uttalande i konstfrågor juli 1894 i FrKA. Brev från J bl a till R Haglund i KB samt några strödda i

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Elevmatr, FrKA; Lisa v Ma-tern, Förteckn över J:s portr, NM:s arkiv.

C v Gegerfelt-Olander, Norrköpingspojken som målade kung Oscar 28 gånger (Norrköpings tidn:ar 25 okt 1952); E Lindberg, nekr över J (Meddel:n från FrKA 1933); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer i nittonde årh, 2 (1928); SKL.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel A H Jungstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12255, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12255
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel A H Jungstedt, urn:sbl:12255, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se