Meriter

Jönsson, Bengt, f 4 okt 1849 i Kattarp, Malm, d 8 mars 1911 i Lund. Föräldrar: lantbrukaren Jöns Johnsson o Hanna Nilsdtr. Mogenhetsex vid Helsingborgs h elementarlärov vt 70, inskr vid LU 12 sept 70, FK där 31 jan 74, FL där 31 maj 78, förest för Malmöhus läns frökontrollanstalt i Lund 22 dec 79—99, disp vid LU 14 febr 80, doc i botanik där 8 mars 80, lär i botanik vid Alnarps lantbruksinst 23 mars 80—31 okt 97, FD vid LU 31 maj 80, en av stiftarna av Allm sv utsädesfören i Svalöv o led av dess styr 86—09, led av komm ang en för de tre skandinaviska länderna gemensam fröanalysmetod 90, av komm ang bestämmande av sv växtnamn 92, assistent vid botan institutionens vid LU växtfysiolog laboratorium 97—98, tf eo prof i botanik vid LU 1 sept 98, eo prof 3 febr 99, prof där från 24 okt 02, led av styr för Alnarps lantbruks- o mejeriinst från 02, LU:s rektor från 1 juni 09. — LFS 83, LLA 99, LVA 05, LVS 09. — Ogift.

Biografi

Efter att några år i hemmet ha undervisats av en lundensisk överliggare fick J gå igenom Kattarps högre folkskola och gymnasiet i Helsingborg. Vid de fortsatta studierna i Lund valde han en naturvetenskaplig kombination med botanik som huvudämne. J:s handledare var adjunkten senare prof Fritz Areschoug, och hans doktorsavhandling var den första i en lång rad tämligen torra och schematiska växtanatomiska undersökningar, som framlades av Areschougs lärjungar. Före disputationen vistades J ett år som stipendiat i Tyskland. Sitt längsta uppehåll gjorde han vid skogsskolan i Tharandt, där han under Friedrich Nobbes ledning satte sig in i de moderna metoderna för rationell frökontroll. På Areschougs inrådan for han sedan till Jena för att av E Strasburger lära sig tekniken vid undersökningar av celldelning och befruktning. Efter hemkomsten slutförde han en i Jena påbörjad studie över embryosäckens utveckling hos angiospermerna och inrättade i Lund med ekonomiskt stöd från hushållningssällskapet i Malmö en av Sveriges första frökontrollanstalter. J:s undersökning av embryosäckarna hör till det värdefullaste i hans vetenskapliga produktion (Bengt Lidforss), och frökontrollanstalten fick snabbt gott anseende och efter några år statsbidrag.

J hade blivit kallad till docent i botanik, men sin fasta inkomst fick han från kontrollanstalten och en lärartjänst vid Alnarps lantbruksinstitut. 1883 företog han med statligt stipendium en ny studieresa till Tyskland. I Strassburg studerade han under H A de Bary svampar, framför allt myxomyceter, men betydelsefullast blev hans vistelse på Bernhard Franks växtfysiologiska laboratorium vid lantbrukshögskolan i Berlin. Han undersökte där rinnande vattens riktande inflytande på växter — reotropismen — och kom så in på ett nytt område inom botaniken, nämligen växtfysiologin, vars förste representant i Sverige han blev. En stor del av J:s experimentella undersökningar och författarskap ägnades i fortsättningen åt växternas livsverksamhet. Han iakttog ljusets betydelse för fröets groning, vattenväxters assimilation på olika djup, han undersökte mossornas fetthalt och fanerogamernas tillväxtriktning, andning och assimilation.

De flesta somrarna under sin docenttid reste J utomlands som stipendiat eller på egen bekostnad. Han stod i livlig förbindelse med utländska botanister och höll sig väl underrättad om botanikens framsteg. Under många år biträdde han Areschoug vid de växtanatomiska övningar som denne infört men gav också privatkurser i botanik för medicinare och i frökontroll för affärsmän. När laboratorielokaler 1892 ställdes till hans förfogande i den nybyggda botaniska institutionen, ordnade han uppskattade kurser i växtfysiologi, och när en assistenttjänst i ämnet inrättades 1897, blev han dess förste innehavare.

Uppgifter inom den på lantbruket praktiskt tillämpade botaniken tog en stor del av J:s tid, kanske till något men för de teoretiska undersökningarna. Frökontrollanstalten i Lund fick gott anseende och J togs i anspråk som bestyrare och juryman vid allmänna lantbruksmöten och internationella utställningar av lantbruksprodukter både i Sverige och utomlands. Han var aktiv ledamot i den kommitté som av lantbruksstyrelsen fick i uppdrag att utarbeta en normalförteckning över sv växtnamn liksom i styrelsen för utsädesföreningen i Svalöv. Under professorstiden föreläste han under flera terminer över kulturväxter. På dessa föreläsningar lade han ned ett omsorgsfullt arbete, skaffade fram illustrationer och åskådningsmateriel i form av preparat, råvaror och halvfabrikat. Föreläsningarna blev grunden för den populärt skrivna handboken Gagnväxter, som under flera decennier förblev den enda i sitt slag på svenska.

Som lärare var J informell och kamratlig men krävde grundliga kunskaper. Då han med stor majoritet valdes till universitetets rektor, var hans rätlinjighet och avsky mot intriger hans främsta meriter. Under några år var han ledamot av Lunds drätselkammare och arbetade då ivrigt och med framgång för anläggning av ett koloniområde öster om staden. Han förvärvade själv en kolonilott, som han inrättade på ett föredömligt sätt. Han hörde till de lundabotanister, som på initiativ av hans vän prof Otto Nordstedt under ett par decennier i ur och skur företog en timslång morgonpromenad och var kända under namnet Nordstedt & Söner.

J led under flera år av hjärtbesvär. Hans död kom hastigt och utan vittnen, men påståenden om att han skulle ha begått självmord vilar på mycket svaga grunder.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Självbiogr anteckn:ar, VA. J:s brevarkiv i LUB. Brev från J i GUB, LUB (bl a till C M Furst), UUB (bl a till T M Fries) o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Förteckning över skrifter utgivna av Bengt Jönsson (VAÅ, 1930, Sthlm (trUpps), s 335—337).

Källor och litteratur

Källor o litt: N Beyer, Bengt Lidforss (1968); biogr över J i VAÅ 1930; O Gertz, Otto Nordstedt o de botan sällsk i Lund (Botan notiser 1938); Krok; B Lidforss, BJ (Be-richte der Deutschen botanischen Gesellschaft, bd 29, 1911); E Ljungström, Lunds botan fören för omkr 50 år sedan (Botan notiser 1933); nekr:er över J i LU:s årsber 1910— 1911 (1911) o i Lunds dagbl 9 mars 1911; NH Nilsson, B J (Sv utsädesfören:s tidskr 1911); HG Simmons, B J 1849—1911 (Botan notiser 1911); C Sjöström, Alnarps matr 1862—1912 (1912); C Sprinchorn, Malmöhus läns hushålln:sällsk:s hist (1922); C A Wetterling, Koloniomr "Öster 1" 50 år (1955); T W[ulff], B J (Trädgården 1911, nr 13).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bengt Jönsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12291, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12291
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bengt Jönsson, urn:sbl:12291, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-24.