Kagg (Kagge), släkt



Band 20 (1973-1975), sida 561.

Biografi

Kagg (Kagge), släkt, härstammande från Mats Kagge, vilken namnes redan 1375 o levde ännu 1425. Hans son Erland Kagge (d mellan 1471 o 1475 enl perg:brev resp B 19 c) var häradshövding i Övre Tör (nu Svartlösa hd), Sth, åtminstone 1437–65. Dennes son Mats Kagge (d 1472 eller 1473 enl Sjögren resp Liedgren) på Rossvik i Husby-Rekarne, Söd, var häradshövding i Oppunda hd, Söd, åtminstone 1453–69. I febr 1470 intygade bönderna där o i Österrekarne hd, att de förmått honom att fara till upprorsledaren Erik Karlsson (Vasa) för underhandlingar, men att han var utan skuld till att de måst hylla denne. Skyddsbrev för honom av Sten Sture d ä föreligger från 22 jan o 10 mars s å. Hans hustru var halvsyster till biskop Bengt Knutsson i Västerås, systerdtr till ärkebiskop Nicolaus Ragvaldi o kusin till biskop Erik Birgersson (bd 14) i Strängnäs. Mats Kagges son Erland Kagge (levde 1493) blev senast 1485 en av Ivar Axelssons (Tott) högst avlönade svenner på Gotland o var 1487 dennes hövitsman på Stegeborg, som han då måste uppge till Sten Sture d ä. Brodern Erik Kagge (d 1516) blev kanik i Strängnäs senast 1480 o domprost där 1501. Brodern Nils Kagge (levde 1511) hade som sätesgård Fjellskäfte i Floda, Söd, som han ärvt efter modern, o som kom att ärvas av hans ättlingar under halvtannat sekel. I äktenskap med en dtr till riksrådet Peder Eriksson (Örnflycht) var han far till Mats Kagge (levde 1568). Denne kom genom äktenskap med en dtr till riksrådet Lindorm Brunsson (Forstenasläkten; bd 16) i besittning av sätesgården Bronäs i Härene, Skar. Han var häradshövding i Skånings hd, Skar, 1529–senast 1534 o nämnes bland de personer som var i slottsloven på Läckö 1534, 1543, 1558 o 1567. Hans son Erik Kagge (d 1592) till Hålltorp i Lindärva, Skar, var häradshövding i Skånings hd 1559–tidigast 1563 o blev sistnämnda år tf befallningsman på Älvsborg, som han s å av besättningen tvangs uppge till danskarna efter kort belägring. Dennes bror Nils Kagge (d 1601) till Källstorp i Örslösa, Skar, var i äktenskap med en dtr till översten Lasse Pedersson (Hård; bd 19) far till riksmarsken Lars K (se nedan), som blev friherre 1651 o greve 1653 men dog barnlös.

Lars K:s bror Nils K (1598–1653) till Källstorp blev 1612 kammarpage hos hertig Johan av Östergötland o 1614 hos pfalzgreven Johan Kasimir, som då ännu residerade i Neukastel i Pfalz. Han vistades därefter i Frankrike 1616–18 o tjänstgjorde 1618–19 under Moritz av Oranien. Efter hemkomsten deltog han i Gustav II Adolfs polska krig, befordrades 1627 till major, blev 1628 kommendant i Neuenburg vid Weichsel men överrumplades under ett provianteringståg av polackerna, sårades o tillfångatogs. Efter en tvåårig fångenskap blev han 1631 överste för ett tyskt regemente, med vilket han deltog i Trettioåriga kriget, o 1632 för ett västgötskt infanteriregemente, med vilket han 1635 sändes till Ostpreussen. Därefter var han kommendant i Wollin 1636–38, överkommendant i Stettin 1638–50 o guvernör i Halland från 1651. Sistnämnda år blev han friherre. Hans hustru var dtr till riksrådet o landshövdingen Carl Bonde o systerdtr till Axel Oxenstierna. Deras sonson Carl K (1667–1730) kom genom sitt äktenskap i besittning av säteriet Ravnäs i Konungsund, Ög. Han var med vid Holowczyn, Poltava o Bender o vid försvaret av Strömstad 1717 samt fick överstes avsked 1719.

Carl K:s brorson löjtnant Lars K (1722–72) till Tumleberg i Essunga, Skar, gjorde sig känd som rojalist vid flera av frihetstidens riksdagar. 1751 talade han för konungens medverkan vid besättandet av kanslipresidentämbetet o uttalade sig skarpt mot rådets försök att få medbestämmanderätt beträffande dennes resor. 1752 sökte han förgäves få kungaparets anhängare att föreslå regentskap för drottningen i konungens frånvaro. Mest bekant är hans initiativ 1769 till kallelsen till de i Sthlm kvarblivna riksråden att infinna sig hos riksdagen i Norrköping för att stå till svars. Memorialet härom tillkom i samarbete med rikshistoriografen Anders Schönberg, vilken uppger sig ha författat ett par s å i K:s namn publicerade broschyrer mot C F Pechlin. S å föreslog K upphävande av 1767 års förordning om valutakursens fixering. Han var också en av dem som talade mot pensioner till de licentierade riksråden o mot förslaget om kungaförsäkran. Med honom utdog släkten K:s friherrliga gren.

Lars o Nils K:s äldste bror, Matthias K (1590–1629) till bl a Ekön i Risinge, Ög, som efterlämnat anteckningar i Sjöholmssaml, sårades vid belägringen av Gdov 1614, deltog i erövringen av Mitau 1621, blev överste för det värmländska infanteriregementet 1629 o stupade s å i Ostpreussen kort tid efter den yngste brodern, ryttmästaren Jöran K (1600–29). Matthias K:s son Nils K (1624–73), vilken genom sitt första äktenskap kom i besittning av säterierna Fyllingarum i Ringarum o Viggeby (nu Viggebyholm) i Grebo, båda Ög, deltog i Trettioåriga kriget, 1655–56 i Karl X Gustavs polska krig o 1657 i striden vid Genevadsbro, var 1658–59 kommendant i Helsingborg o blev senast 1663 (X 257 d 4, p 80, UUB) överste. Dennes bror Matthias K (1627–64 eller 65) blev 1661 kommendant i Kristianstad o överste.

Matthias, Lars, Nils o Jöran K:s bror Lennart K (1592–1657) gjorde Fors i Floda, Söd, till sin sätesgård. Den ägdes senare av hans sonson Leonard K (1682–1760), som gifte sig till Abbotnäs i samma sn. Denne deltog i Karl XII:s polska o ryska fälttåg, blev fången vid Perevolotjna 1709 o fick vid hemkomsten 1722 majors karaktär. Han har efterlämnat släkt- o dagboksanteckningar 1592–1752 i Sjöholmssaml, varav det omfångsrika, ofta citerade o särskilt personhistoriskt värdefulla avsnittet 1698–1722 utgivits i HH 24 (1912). Med en av hans söner utdog släkten 1790.

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: RR juni—dec 1614, p 1075, perg:brev 26 maj 1465 o 21 dec 1471, brev från Erik o Nils Kagge till Svante Nilsson i Sturearkivet, B 19 c: avskr:er från 1500-talets senare hälft, nr 239, Köpegodskontorets arkiv F VI: 536, Sv donationskontorets arkiv F I a: 140, Skoklostersaml I Fol vol 57, f 35, 244v, 245, 284v, 404, 412, S Ljungs kartotek över medeltida präster, RA; SBL:s xeroxkopior av KH Karlssons biogr ant:ar för medeltiden i RHA o av X 58 d (C Annerstedts Sv medeltidens frälsesläkter, 4), p 9—16, i UUB; J Liedgrens PM om B 14 (J 5-) o avskr:er därav o av den utvidgade texten i D 323 b, VHAA:s dipl:komm:s arkiv; Rålambska saml Fol vol 12, f 35, 243v, 244, 283v, 374, 382, KB; adl bouppt i772, nr 27, Göta hovrätts arkiv, Jönköping. 

J E Almquist, Väpnaren Tore Bytings sv avkomhar i fem led (SoH 1958); dens, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); dens, Västergötlands säterier år 1622 jämte deras innehavare (SoH 1961); AOSB 1: 4, 2: 9 (1909 o 1898); E Bensow, K Skaraborgs reg:s hist, 2 (1944); Biskop Hans Brasks släktbok (1970); A Braunerhjelm, K Lifreg:s till häst hist, 5:1 (1917); SE Bring, Sv bok-lex 1700—1829. Riksdagshandhar (1961); B Broomé, Ätten Posses hist 1500—1625 (1960); BSH3—4 (1870—75); J L Garlbom, Tre dagars slaget vid Warschau (1906), s 92 f; dens, Karl X Gustav (1910); A Cronholm, Sveriges hist under Gustaf II Adolphs regering, 2 (1857), s 396; F de Brun, Ägarelängderna för kvarteret Rådstugan under 1400- o 1500-talen (SSEÅ 1914), s 10; dens, Anf.ar rör medeltida gillen i Sthlm (SSEÅ 1917), s 66; DN 16:1—2 (1901—03); Frälseg 1—3 (1931—47), 4 (korr, RA); E Fischer, Kyrkor iKållands hd (Sveriges kyrkor. Västergötland, 1, 1922); S Gagnerus, Anmärkn:ar rörande riks-föreståndaren Sten Sture den äldre o några bref ifrån honom (Sv magazinet 1766), s 566 f, 735; dens, Bref från riksföreståndaren Sten Sture den äldre (ibid 1767), s 132 f; H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952—53); dens, Medeltidsbreven i Sävstaholmssaml (Archi-vistica et medhevistica Ernesto Nygren oblata, 1956), s 159 f; dens, Björnram från Västergötland (ÄSF 1:1, 1957), s 22; GIR 9, 15, 28 (1885—1914); J Hadorph, Twå gambla Swenske Rijm-Krönikor, 2 (1676), s 339; K Hagnell, Sturekrönikan 1452—96 (1941); B Hildebrand, Esbjörn Blåpanna o hans arvingar (PHT 1934); I Hoppe, Geschichte des ersten schwedisch-polnischen Krieges in Preussen (1887); Hälsingborgs hist, 4:1—2 (1969); G Kjellin, Rikshistoriografen Anders Schönberg (1952); GA Klingspor, Sveriges adel under 1600—1700-talen. Samtida min-nesteckn:ar, 2 (1877); Lags o doms; K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands reg:s hist 1771—1915, 3^ (1919); Lewenhaupt; L Lin-narsson, Riksrådens licentiering (1943); S Ljung, "Prelatskolan" på Fjällskäfte gård (PHT 1963); Malmström; J Nordberg, S Clara: minne (1727), s 57 f, 94; A Noreen, Ant:ar om K Hallands reg ... (1911); Odhner, 1 (1885), s 67, 74, 82; G Olsson, Hattar o mössor (1963); RPB 1, 3 (1866— 72); SD 3 (1885—1902); G Setterkrans, Några medeltida adelsnamn (Anthroponymi-ca suecana 2, 1957), s 108; L Sjödin, Handhar till Nordens hist, 1 (HH 39, 1967—69), s 360 f; P Sjögren, Ätten Posses hist intill år 1500 (1950); W Sjöstrand, Grunddragen av den militära undervisningens uppkomst- o utvecklingshist i Sverige till år 1792 (1941); SMR; B Steckzén, Västerbottens reg:s officerskår till år 1841 (1955); W Stenhammar, Östgöta kavallerireg i Karl XH:s krig (1918); dens o R Stenbock, K Andra livgrenadjärreg (1941); STb 2, 4 (1931—44); Sthlms stads jordebok 1420—74 (1876), s 243, 320; A A v Stiernman, Swea o Götha Höfdinga-Minne, 2 (1835); CG Styffe, Skandinavien under unionstiden (3 uppl, 1911); Sveriges krig 1611—32, 2 (1936); O Sylwan, Sv pressens hist till statshvälfningen 1772 (1896); P Sörenssons rec av Leonhard K:s dagbok (HT 1913); L G T Tidander, Ant:ar rörande K Jönköpings reg:s hist (2 uppl, 1910), s 76 f, 81, 84, 86; L Trulsson, Tiden 1645—1850 (Halmstads hist, 2, 1968); G T Westin, Dagböcker som källor för Karl XII :s ryska fälttåg (KFÅ 1953), s 32, 35, 37 f, 42—45, 48, 50, 52; GOF Westling, Det nord sjuårskrigets hist (HB 6, 1879), s 451 f; E Zeeh, K Värmlands reg:s hist (1951), s 21, 24, 503; E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 1 (2 uppl, 1930), s 396, 520 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kagg (Kagge), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12301, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-10-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12301
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kagg (Kagge), släkt, urn:sbl:12301, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-10-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se