Meriter

Karlsson, Karl Gustaf, f 5 april 1856 i Gbg, Domk, d 31 okt 1924 där, Gamlestaden. Föräldrar: exekutor Gustaf Adolf Carlsson o Olena Skog. Handelsanställning i Gbg 72— 90, delägare i firma Park & Co 3 febr 90— 10, led av folkskolestyr 94—06, av stadsfullm 95—22 (ordf april 19—22), allt i Gbg, led av AK 97—11, av FK 12—17 (led av tillf utsk 01—02, av bevilln:utsk 03—17, v ordf där 08—11, ordf 12—17, statsrevisor 07— 09), led av sockerbeskattn:komm 31 okt 02 —17 maj 04, av Liberala samlingspartiets förtroenderåd 03—17, av handelskammaren i Gbg från 06, statens förlikningsman i v distr 07—19, led av komm ang effektivitet åt beslutade tullhöjmar sept 09—febr 10, VD för Trävaruab Ernst Esping, Gbg, från 10, led av styr för Sv lifränteförsäkringsbol Framtidens förlagsab febr 11, av styr för Sv lifränteförs:bol Framtiden — ömsesidigt mars 11, av nykterhetskomm nov 11—aug 20, av komm ang åtgärder till uppmuntran av sockerproduktionen 16, av styr för Vester- götland—Gbgs jernvägsab 20, av styr för Porterbryggeriab D Carnegie & Co o Bergslagernas jernvägsab 21.

G 14 dec 84 i Gbg, Haga, m Hildegard Josefina Hellgren, f 5 aug 59 där, Domk, d 29 okt 29 där, Karl Johan, dtr till maskinisten Carl Johan Olsson H o Dorothea Mathilda Nimmerhult.

Biografi

Redan vid fem års ålder förlorade Karl K sin far, o de efterlevande, änkan o fyra barn, råkade i stort armod. Tre år senare intogs K på Gbgs stads barnhus, som han lämnade först då han fyllt 16 år. Vistelsen där gav honom outplånliga intryck av både religiöst o socialt tvång: kristendomsundervisningen stod på sträng schartauansk grund, han själv o hans kamrater var i sin fattigdom tvingade till förödmjukelser. Efter barnhusåren tog han tjänst hos olika köpmän, bedrev flitiga självstudier o avancerade genom alla grader från springpojke till affärsföreståndare. 1890 grundade han tillsammans med Gustaf Park maskinvarufir-man Park & Co i Gbg.

K:s självstudier hade inte enbart varit inriktade på hans yrkesutbildning; de hade gällt även livsåskådnings- o samhällsfrågor o han hade tagit särskilt djupa intryck av Viktor Rydbergs religiösa liberalism o K P Arnoldsons unitariska förkunnelse. Han blev en av de mest aktiva styrelsemedlemmarna i den av Arnoldson grundade Sanningsökar-nes förening — från 84 benämnd De förnuftstroendes samfund i Gbg — där han i flera föredrag verkade för förtröstan på Gud som alltings fader o för förnuftstro, religionsfrihet o ansvar mot nästan. Han medarbetade i Sanningsökaren, månadsskrift för förnuftstro o praktisk kristendom, där en del av hans föredrag publicerades. K var även inflytelserik i andra gbgsföreningar för religionsfrihet o radikala reformer o var 92 med om att stifta Liberala valmansföreningen i Gbg, vars ordf han blev efter några år. Han var då allmänt aktad som "selfmade man" o kunde 95 ta plats i Gbgs stadsfullmäktige o 97 i riksdagen.

Som anhängare av frihandel o utvidgad rösträtt anslöt sig K i riksdagen först till Folkpartiet o 00 till det s å bildade Liberala samlingspartiet. Hans första motion (98) var ett uttryck för hans ivrande för tros- o tankefrihet o gällde rätt att utträda ur sv stats- kyrkan utan att behöva övergå till annat trossamfund. Motionen avslogs såsom alltför radikal. Med samma motivering fälldes K:s motion 04 om lagstadgad butiksstängningstid; efter hans förnyade motionerande de två närmaste åren kom lagstiftningen dock till stånd. K uppfattades allmänt som tillhörande liberalismens radikala falang — han anslöt sig t ex även till Karl Starbäcks motion 09 om borttagande av straffet för hädelse ur strafflagens 7 kapitel — men han var ingen dogmatiker utan betydde i själva verket genom sin saklighet o förmedlande inställning åtskilligt för sammanhållningen i partiet, då splittringstendenser hotade. Han spelade en framträdande roll i partiets förtroenderåd 03—17, o Staaff, som värderade honom som en av sina "liktänkande", hade honom i tankarna för en statsrådspost, närmast som finansminister.

Det var också framför allt genom sitt grundliga inträngande i tull- o beskattningsfrågorna som K blev en auktoritet i riksdagen. Hans motionerande o hans ledamotskap i 1902 års kommitté angående beskattning av vitbetssockertillverkningen ledde till 1906 års riksdagsbeslut om konsumtionsskatt i stället för råvaruskatt o gav honom själv det ökade inflytande som en plats i bevillningsutskottet innebar. Sockerfrågan hörde f ö till hans huvudintressen. Som ledamot av 1916 års kommitté för åtgärder till uppmuntran av sockerproduktionen medverkade han till det system av statsgarantier för sockerpriset som blev rådande till 21.

K reagerade 02 i riksdagen mot att "nästan allting blivit genom tullar fördyrat" o att de oupphörligt stigande livsmedelspriserna drog med sig farliga konsekvenser särskilt för konkurrensförmågan med utlandet. Två år senare sade han sig ha en "frihandelsvänlig läggning" men kunna gå med på höjda tullar, då han fann skäl därtill, o med åren manade han alltmera till "försiktighet" o "varsamhet", när det gällde att ändra på det rådande tullsystemet. Ett avskaffande av vissa jordbrukstullar skulle t ex påverka industritullarna o därmed vålla arbetslöshet. Han ansåg också, att det i tullstridema var riktigare att ställa emot varandra producent- o konsumentintressena i stället för lantmanna- o köpmannaintressena.

Till K:s mera uppmärksammade insatser hörde även hans motioner 00 om förbättrad pensionering av sjöfolk, om tillgodogörande av bränsletillgången i landets torvmossar samt om absolut majoritet vid riksdagsval. I rösträttsdebatterna yttrade han bl a 06, att det efter införande av proportionella val "blir vida svårare att bilda en regeringsdug-lig majoritet", o 07, att frågan om majoritetsval eller proportionella val borde ha fått avgöras av folket genom nya val. Under hela sin riksdagstid följde han noga nykterhetsfrågan, som han ansåg måste lösas under särskilt hänsynstagande till den fattigare delen av befolkningen. Han blev ledamot av 1911 års nykterhetskommitté, där han tillhörde den minoritet som inte var förbudsvänlig. Han reserverade sig mot majoritetens enligt hans åsikt alltför restriktiva åtgärder o stod på många punkter nära Ivan Bratts uppfattning.

K lämnade riksdagen 17. Trots att han väsentligt hade bidragit till den kompromiss i nykterhetsfrågan som kom till stånd, var han då ganska besviken, efter att sedan 14 energiskt ha talat för sammanjämkningsförslaget, då "det verkligen bär emot att stå här o idissla dessa skäl åter o åter år efter år, alltid desamma". Hans många engagemang i Gbg krävde också, att han inte så ofta som dittills lämnade hemstaden. Han hade visserligen 10 utträtt ur sin firma, men s å hade han i stället blivit VD i Trävaruab Ernst Esping. Sedan 07 var han dessutom statens förlikningsman i arbetstvister för västra distriktet, i vilken egenskap han gjort viktiga insatser bl a under kommunalarbe-tarstrejken i Gbg våren 07 o i förlikningskommissionen för 1909 års stora arbetskonflikter.

Bland K:s initiativ i Gbgs stadsfullmäktige — som han tillhörde även under sin riksdagstid — förtjänar nämnas den motion som ledde till inrättandet av Gbgs arbetsförmedlingsanstalt 02, den andra i ordningen i landet. Hans många praktiska insatser för Gbgs stad, bl a som ledamot av handelskammaren sedan 06 o som framsynt aktiv i ett stort antal kommunala o privata styrelser o beredningar, i förening med hans allmänt erkända förhandlingsförmåga ledde 19 till att han utsågs till stadsfullmäktiges ordf. I samband därmed avsade han sig uppdraget som statens förlikningsman.

Författare

Ragnar Amenius

Arkivuppgifter

K:s arkiv i UUB. Brev från K i GUB o KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Artiklar, delvis sign, i Sanningsökaren. Nordisk månadsskrift för förnuftstro och praktisk kristendom, årg 8— 12, 1884—1888, Upsala & Göteborg.

Källor och litteratur

Källor o litt: Frisinnade landsfören:s arkiv, KB.

G Andrén, Tvåkammarsystemets tillkomst o utveckl (Sveriges riksdag, 9, 1937); S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953) ; M Fahl, Biogr matr (Gbgs stadsfullm 1863—1962, 2, 1963); O Gellerman, Staten o jordbruket 1867—1918 (1958); [V Mill-qvist,] AK:s män 1897—1899 ... af Spectator (1899); dens, AK:s män 1900—1902 ... af Spectator (1902); Ny ill tidn 1896; O Nyman, Högern o kungamakten 1911—1914 (1957); S U Palme, På Karl Staaffs tid (1964); E Palmstierna, Ett brytningsskede (195l); J Pettersson, En återblick (1950); Riksdagens prot med bih 1897—1917; E Rodhe, Sv kyrkan omkr sekelskiftet (1930); Sanningsökaren. Nord månadsskr för förnuftstro o praktisk kristendom 1877—93; V Spångberg, Polit fysionomier tecknade för valmännen (1902); L Svärd, Väckelserörelsernas folk i AK 1867—1911 (1954); A Wåhlstrand, 1905 års ministärkriser (1941). — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl G Karlsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12387, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12387
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl G Karlsson, urn:sbl:12387, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-19.