Ivar C Hallström

Född:1826-06-05 – Maria Magdalena församling, Stockholms län
Död:1901-04-11 – Klara församling, Stockholms län

Kompositör, Bibliotekarie


Band 18 (1969-1971), sida 62.

Meriter

Hallström, Ivar Christian, f 5 juni 1826 i Sthlm (Maria), d 11 april 1901 där (Klara). Föräldrar: bankokommissarien Paul Fredrik H o Anna Maria Casparsson. Inskr vid UU 9 okt 44, hovrättsex 49, bibi hos prins Oscar (Fredrik) (sedermera Oscar II) 53, ledde A F Lindblads musikskola 61—¦ 72, repetitör vid K teatern 81—85, prof:s n h o v 83. — AssMA 53, LMA 61, Litteris et artibus 64, LVVS 81. — Ogift.

Biografi

Ivar H gjorde sina första lärospån som musiker under 1840-talets senare hälft, då han studerade piano för E Passy och för den tyske pianisten Theodor Stein. Sina pianostudier bedrev han vid sidan av juridiska studier vid Uppsala universitet, vilka han avslutade med en hovrättsexamen. I Uppsala kom han i kontakt med prinsarna Gustaf och Carl och medverkade i den s k Prinsarnas kör. Dessutom komponerade han ett stort antal solosånger och virtuosa pianostycken. Huruvida han från början tänkte sig en framtid som musiker är ovisst. Hans egentliga musikutbildning begränsades i varje fall till studierna i pianospelning, och som pianist vann han vid sina relativt fåtaliga offentliga framträdanden erkännande för elegant och säkert spel. Som tonsättare var H självlärd. Denna brist på mera omfattande musikalisk skolning kompenserades dock av hans säkra musikaliska uppfattningsförmåga och hans stora lätthet att tillägna sig ett visst skrivsätt. Han behöll också upp i hög ålder sin stora musikaliska receptivitet.

H anställdes 1853 som bibliotekarie hos prins Oscar, vilkens bibliotek han ordnade och förtecknade i en realkatalog 1874. Hans musikaliska erfarenhet togs även i anspråk vid ordnandet av hovets musikaftnar, som genom hans insatser stod på en hög nivå; tidvis biträddes han i denna organisatoriska verksamhet av sin yngre kollega C Nordqvist. H följde även med vid de kungligas utlandsresor och sammanträffade i samband härmed med Wilhelm v Wied och med den rumänska drottningen Elisabeth (pseudonymen »Carmen Sylva»). Båda dessa återfinns bland textförfattarna i H:s sångproduktion. Samarbetet med »Carmen Sylva» resulterade bl a även i operan Neaga (1885). Vid olika tillfällen kombinerade H hovtjänsten med andra befattningar. Han övertog 1861 A F Lindblads musikskola, som han ledde till 1872, då den nedlades. En kort tid var han även repetitör vid K teatern; bland hans elever från denna tid märks O Lemon, O Bergström, Blenda Nilsson-Lemon och Amalia Riégo. Till hans fåtaliga organisatoriska uppgifter hörde ordnandet av de sv-norska musikinslagen vid världsutställningen i Paris 1878 (brev i UUB och Oslo UB).

Endast ett fåtal musikaliska genrer är företrädda i H:s produktion. Fristående instrumentalmusik i större format (symfonier, kammarmusikverk och sonater) saknas helt; de enda instrumentalkompositionerna är ett par variationsverk och smärre stycken för H:s instrument pianot (alla i huvudsak troligen skrivna under 1840—50-talen). Det stora flertalet verk utgöres av vokalmusik: talrika verk för scenen, flera kantater och andra körkompositioner samt duetter och solosånger med pianoackompanjemang. Endast i en mässa, skriven till moderns minne, samt en kort orgelsats anknyter han till tidens kyrkomusik. Denna begränsning i fråga om verktyper uppvägs dock av en stor stilistisk mångsidighet.

H är i sina tidigaste kompositioner från 1840-talet påfallande »modern» och står relativt oberoende av de starka sekundärklassicistiska strömningarna i sin samtids sv musikliv. Under 1850-talet nådde han en fördjupad kontakt med fransk musik, särskilt i samband med en resa till Frankrike 1852. Denna stilinriktning, som dock ofta avsevärt överbetonats i förhållande till andra stilanknytningar i hans musik, bestyrkes av de många avskrifterna av franska operor, som bevarats i H:s notsamling. Under 1850 —60-talen anknöt han även till samtida tysk musik (Mendelssohn och Schumann). Under 1860- och 70-talen fördjupades hans engagemang i nationalromantiska idékretsar, med inslag av folkton och folkmusikaliska vändningar. De främsta resultaten av dessa tendenser utgör en sångsamling till texter av Topelius (1884) och operan Den berg-tagna (1874), vars dramatisering av ett ålderdomligt folkvisemotiv såväl som musikens stilistiskt relativt enhetliga karaktär gjorde, att den länge kom att betraktas som en nationalopera och blev hans största framgång som tonsättare. Även den moderna musikdramatiska tekniken i Wagners anda sökte han tillägna sig. Härtill bör läggas hans utpräglade begåvning för en snärtig kuplettstil, influerad bl a av Offenbach, som kom till uttryck i hans operetter. Denna sida av H:s kompositionsteknik återfinns även i hans seriösa produktion; i synnerhet i sina till tiden sena verk hemföll han ofta åt ytliga eller patetiskt retoriska vändningar.

Såväl H:s musikhistoriska ställning som kronologiska förhållanden i hans produktion är ännu outredda i flera viktiga hänseenden. Allmänt kan man om hans verksamhet säga, att han inte var någon nydanare men inte heller någon osjälvständig epigon. Genom sin stilistiska mångsidighet är hans produktion en känslig mätare av några av de viktigaste strömningarna i sv musik från 1840-talets slut till början av 1900-talet.

Författare

Axel Helmer



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Huvuddelen av H:s kompositioner i hand-skr i MAB o K teaterns bibi. Brev från H i MAB, KB, UUB, Det k bibi, Khvn, o Oslo UB.

Tryckta arbeten

Kompositioner i tryck eller handskrift (om ej annat anges är uppförande- o tryckort Sthlm): Scenisk musik: En duett i Prins Gustafs Hvita frun på Drottningholm (1847); Hertig Magnus och sjöjungfrun, romantisk operett i 3 a (F Hedberg), komp 1/9—30/11 1865, uppf 1867. Därur: Sånger ... [1867]; Den förtrollade katten, sagospel i 3 a (bearb F Hedberg), uppf 1869. Därur: Sånger . . . [1869]; Mjölnarvargen (äv Qvarnvargen), operett i 1 a (efter Le Diable au moulin av E Corman & M Carré), uppf 1871. Klaverutdr [1871]; Den bergtagna, romantisk opera i 5 a (F Hedberg), uppf 1874. Därur: Sånger . . ., Marsch o Spinnaria, [samtl 1874]; Vikingarne, opera i 3 a (F Hedberg), uppf Sthlm 1877. Därur: »Fosterlandshymn», tr i flera olika arr; Silfverringen, operett i 1 a (J Bar-bier & L Battu; svensk övers M Troilius), komp 1870, uppf 1880. Därur: Arioso, tr i Sv musiktidn 1 (1881), musikbil 1; Rolf Krake, fornnordisk impromptu-operett i 2 a (E Forsberg) [a 2 av V Svedbom], uppf 1880, klaverutdr [1880]; Nero, opera, uppf 1882; Jaguarita ITndienne, opera comique i 3 a (Saint-Georges & Leuven) ej uppf. Därur: Sånger . . . [1883]; Neaga, opera i 3 a (Carmen Sylvia), uppf 1885. Därur: Romans, tr i Saga, Minnesblad från Nordiska museet, 1885; Aristoteles, operett, uppf 1886. Därur: Romans [1886]; Per Svinaherde, sagospel med sång i 3 a (H Christiernson), uppf 1887. Därur: Sånger . . . [1887]; Granadas dotter, romantisk operett i 3 a (H Christiernson), dat Ytterby 17/8 1888, uppf 1892, klaverutdr [1892]. Därur: Sånger [1892]; Liten Karin, opera i 4 a, uppf 1897. Därur: Sånger [1898]; Hin Ondes snaror, sagospel i prolog o 3 a (H Christiernson), uppf Gö- teborg 1900. Därur: Sånger ... [1900]; Fru Kajsa-Rulta och hennes katt, [barnopera], komp 1895, uppf 1900. — Baletter: En dröm, balett-idyll (Théodore; uppf 1871), Ett äfventyr i Skottland (Théodore), uppf 1875 o Melusina, fantastisk balett (T Markhl), uppf 1882. Samtl baletter instru-menterade av C Nordqvist. —¦ Skådespelsmusik: Shakespeares Köpmannen i Venedig (uppf 1854, 1881), F Hedbergs Stolts Elisif (uppf 1870), arr Ett svenskt minne, folkskådespel i 3 a, uppf 1895. — Solosånger: Ca 135 sånger, därav över 60 i hskr (fullst uppgifter i A Helmer, Svensk solosång 1850— 1890, sångfört). Tr saml: Sånger vid piano [1855]; Nya sånger vid piano ; Sång-album, tillägn Fru Helena Petre ; 6 sånger med svensk o tysk text [1864]; Trenne sånger, h 5 [1870], 4 sånger, h 6 [1872]; Drei ernste Lieder [1877]; Minnen från Italien, h 8 [1878]; 4 sånger [1882]; 4 sånger af Zacharias Topelius [1884]; 5 norske viser [1886]; Tvenne sånger 1—2 [1892]; 4 sånger [1899]; flera sånger i sep tr samt i antologier o tidskr. Arr: Ivar H:s sånger, satta för piano af komponisten [1886]. Deklamatorium: Kung Carls Eriksgata (C V A Strandberg), otr. — Duetter med piano: I gungan/In der Schaukel, Junge Schmerzen/Ungdomssorg, båda i Sinaia-Album, otr; Kung Carls minnesruna (F Grafström); Kvällstankar (H Christiernson); Motsatser (Oscar Fredrik) [1898]; »Två vattenliljor i svallet stå» (C Snoilsky), komp 1878, otr; arr »O Charlie is my darling». — Kör a cappella: Der Abendstern/Aftonstjer- nan (H von Fallersleben), tr i Sångalbum ; Gantat afsjungen vid John Lemans 70:de födelsedag 1865, otr; Fjäriln, tr i Hemma, i skog och på sjön, 1858; »O sköna land i höga nord» (J E Brunell) o »Sverige, fosterland, dig egna vi vår sång» (O Bergström), båda tr i Svenska nationalsånger [1901]; Sången, tr i Vårt land [Chicago 1891]; Dryckesvisa (»Vinet fradgar, ögat glimmar») f manskör, tr i flera olika saml; arr av C M Bellman, Fredmans epistel nr 71. — För manskvartett: Segerhymn, Skaldens aftonbön o Hymen, alla otr. — Kör med piano: Der Bachio, Rindia, Im Atelier o Das letzte Quartett, alla i Poesien von Carmen Sylva (Rumänische Erinnerungen vom Sommer 1880), otr; Folkvisor från skilda länder be-arb för soli o kör med ackompanjemang af piano [1871]; arr av Prins Gustafs Psalm 451 (»Mina levnadstimmar stupa») för soli, kör o orgel; utg Harmonia. Sami af flerstämmiga sånger för blandade röster med accompagne-ment af piano, h 1, u å. — Kantater o a verk för soli, kör o orkester el piano: Kantat afsjungen vid S:t Erics hundraåriga fest den 30 nov 1856 (Oscar Fredrik), klaverutdr dat 1860; Blommornas undran, idyll för soli, kör o piano (Oscar Fredrik) [1860]; Herr Hjalmar och Skön Ingrid, ballad (Oscar Fredrik) [1865]; Skaldens hämnd, ballad (efter Des Sängers Fluch av L Uhland, bearb av R Pohl, sv övers av F Arlberg), klaverutdr dat 26/10 1870; Kantat vid Frimurarelogens i Stockholm invigningsfest 20—21/1 1877 (Hjelmstjerna), för kör o piano el orgel, otr; Till O D, Uppsala minne, med manskör, dat 1878; Kantat den 6 juni 1882 för bl kör o orgel, silverbröllopskantat vid Oscar II :s o drottning Sofias silverbröllop (G D af Wir-sén). Därur: Visa, tr i Ny ill tidn 1882, nr 23; Das Sonnenkind, kantat (Elisabeth av Rumänien), dat 1884; Sfinxen/Die Sphinx (Carmen Sylva), dat Ytterby 3/8 1896, otr; Kantat afsjungen i Riddarholmskyrkan vid Konung Oscar II:s 25-åriga regeringsjubileum 17/9 1897 (C Snoilsky), klaverutdr [1897]; Kantat vid Nya Kongl. Operans invigning, 1898 (C R Nyblom); Till min Moders minne, en liten messa (Requiem, Agnus Dei, Sanctus, Benedictus), otr; arr Ett svenskt minne, bellmaniad sammansatt af ' Louise Stjernström (arr av Bellmansmelodier), otr. — För piano solo: C:a 50 stycken för piano, däribl (otr): saml 11 pianostycken (trol komp på 1850-t); 24 stycken för piano i form af etuder [i samtl 24 tonarter], dat juli 1859; En räddad engel, dat 1885; 2 marscher [Ess, F]; Småsaker för mina elever. Tr verk: Largo, tr i Konung Oscars dräpa [1859]; Tre svenska folkvisor lätt varierade för piano [1863]; Scherzo, tr i Album för ungdom [1894]; Gamla minnen, ett litet albumblad [1898]; Variationer over den svenske folkevise »Sven i rosengård», tr i Album, pianomusik af nordiske komponister, u å; Variationer öfver Liten Karin [1907]; Valse mélancolique, komp 1900, [tr 1900]. Utgåvor: Album för ungdom, småstycken för piano [1861]; Album för piano af svenske tonsättare [1892]. — Entrée för orgel, tr i E Anjou, Organistens orgel-album, 1900.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Burman, Minnen (1904); dens, Post skriptum (1905); Å Davidsson, Bibliogr över sv musiklitt 1800—1945 (1948); E Edholm, Från Carl XV:s dagar (1906); J Grönstedt, Mina minnen (1918); F Hedberg, nekr över H (Svea 1902); L Lagerbielke, Sv tonsättare under nittonde årh (1908); Ny ill tidn, 8 (1872), s 105 f; C R Nyblom, En sjuttioårings minnen (1908); Sv musiktidn, 4 (1884), s 113 f, 12 (1892), s 153 f, 21 (1901), s 57 ff; M Tegen, Musiklivet i Sthlm 1890—1910 (1955); dens, Tre sv vikingaoperor (STM 42, 1960); A Wiberg, Den sv musikhandelns hist (1955).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ivar C Hallström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12450, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Helmer), hämtad 2018-12-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12450
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ivar C Hallström, urn:sbl:12450, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Helmer), hämtad 2018-12-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se