Jacob E Hamilton

Född:1797-09-12 – Skatelövs församling, Kronobergs län (på Huseby)
Död:1864-05-03 – Frankrike (i Paris)

Riksdagsledamot, Arméofficer, Överståthållare


Band 18 (1969-1971), sida 104.

Meriter

7 Hamilton, Jacob Essen, sonson till H 3, f 12 sept 1797 på Huseby, Skatelöv (Kron), d 3 maj 1864 i Paris. Föräldrar: ryttmästaren greve Axel H o Beata Elisabet v Essen af Zellie. Inskr vid LU 26 okt 12, vid UU 3 febr 13, teol ex april 13, officersex 1 juni 14, löjtn vid livreg:brigadens husarkår 2 maj 20, deltog i riksdagarna 23—63 (ordf i bevilln:utsk 40—41), ryttmästare 1 juni 24, avsked med majors n h o v 1 nov 26, avsked ur krigstjänsten 29 okt 28, major 23 jan 30, överstelöjtn:s avsked 21 sept 38, ordf i Jönköpings läns hushålln:sällsk 45— 47, initiativtagare till hypoteksfören mellan jordägare i Småland o Halland 46, ordf i dess direktion 47—51, överståth i Sthlm 15 dec 48—7 mars 62, generalmajor i armén 22 dec 48, ordf i dir över konungens hospital 9 febr 58, led av stadsfullm i Sthlm 63. — LLA 42, HedLLA 50, RoKKMO 58, HedL av Jönköpings läns hushålln:sällsk 63.

G 1) 2 aug 34 i Sthlm (Jak) m frih Augusta Maria Liljencrantz, f 25 mars 15 där (Klara), d 8 juli 40 på Lyckas, Skärstad (Jönk), dtr till landsh o hovmarskalken greve Johan Wilhelm L o Helena Jakobina Sofia Meldercreutz; 2) 12 aug 51 i Sthlm (Ty) m Stephanie Fredrika Giesecke, f 1 okt 19 där (Jak), d 25 maj 94 där (ibid), dtr till konsuln August G o Fredrika Theodora Wohlgenau.

Biografi

Jacob H, som med tiden skulle bli en av Sveriges största jordägare, förvärvade 1819 tillsammans med brodern John H de småländska egendomarna Hörle, Karlsfors och Taberg med därtill hörande järnverk. Vid Hörle bruk, som han 1839 blev ensam ägare av, gjorde han sig känd inte bara som en driftig affärsman utan även som en befrämjare av folkbildningen. Han stiftade där 1828 en växelundervisningsskola för 65 barn. Tillsammans med brodern John gjorde han betydande donationer till olika småländska skolor, vilket föranledde Esaias Tegnér att uttrycka sin tacksamhet i ett brev 16 juli 1828: »Det är glädjefullt att se landets ädlingar sörja för de lägre klassernas bildning, under det att folkets okunnighet annorstädes påräknas såsom det säkraste stödet för tron och riddarhus.» H förvärvade 1840 det stora godset Lyckas i Skärstad (Jönk), som blev hans huvudresidens. Godsets nuvarande huvudbyggnad lät han uppföra 1863. Hörle sålde han 1857 till firma J G Grönwall & Co, Gbg.

H, som tidigt var politiskt medveten, inträdde på riddarhuset vid 1823 års riksdag och anslöt sig där till det liberala oppositionspartiet kring Anckarsvärd, till vars intimaste meningsfränder han tycks ha hört. Redan under sin första riksdag visade han stor aktivitet och motionerade t ex om införande av municipalstyrelser, lindring av smålandsböndernas roteringsbördor och slopande av kyrkoplikt i ömmande fall. Stor uppmärksamhet väckte hans motion om vissa helgdagars indragning eller förflyttning till söndagar för att inte så många arbetsdagar skulle gå förlorade. Bl a ville han ha bort långfredagen. Motionen avstyrktes av besvärs- och ekonomiutskottet, vars utlåtande författats av Esaias Tegnér och sedan trycktes i en särskild upplaga och föranledde en lång och hetsig riksdagsdebatt 1829. Den liberala oppositionens kritik av utlåtandet gav därefter Tegnér anledning att skriva den kvicka satiriska dikten Oppositions-talare, som i sin tur inspirerade H:s sympatisörer till några stridsskrifter.

Sin oppositionella politik fullföljde H under den stormiga riksdagen 1840—41. Han ivrade då bl a för utvidgad och förbättrad folkundervisning och tillhörde den s k koalitionen mot Karl XIV Johan. Att han senare, då de konservativa fått majoritet, blev ordförande i konstitutionsutskottet, vittnar om att han med åren blev mindre radikal men också om att han i Oscar I funnit ett stöd. Vid 1844—45 års riksdag gav han i representationsfrågan sin röst åt de moderata reformvännernas förslag, motionerade om upphävande av arrendeauktioner och var en av de ivrigaste förkämparna för en rikshypoteksförening.

En viss kritik framkom, då Oscar I:s sympati för H ledde till att denne 1848 utnämndes till överståthållare i Sthlm. Hans ämbetstid kom dock att präglas av stor livaktighet och utmynnade i det omfattande arbete som ledde till 1862 års förordning om kommunalstyrelse i Sthlm. Ett av hans första initiativ var att 1849 tillsätta en kommitté för renhållningens ordnande i staden — Sthlm torde just då ha haft sämre renhållning än andra europeiska städer av samma storlek — och ett av hans sista att han 1856 förmådde konungen att under vissa villkor skänka Helgeandsholmen till Sthlms stad. Han utarbetade förslag till bättre sjukvård och bevakade, att slussbyggnaden fullbordades, att vattenledning och gasbelysning infördes samt att den sedan länge planerade omorganisationen av polisväsendet kunde verkställas 1850. Poliskåren ökades därigenom betydligt till numerären, och staden indelades i 80 bevakningsdistrikt med fyra konstaplar i varje. I sitt uppmärksammade tal till polismännen 31 aug s å framhöll H bl a, att »den som skall vaka över ordningens vidmakthållande måste själv vara ett föredöme av ordentlighet» och att en polisman måste avhålla sig från »all kitslighet, alla skällsord och svordomar».

Ordentlighet sökte H sprida bl a genom skärpt kontroll över nöjestillställningar och stränga förbud mot utskänkningslokalers öppethållande under gudstjänsttid. Genom dessa åtgärder utsattes han för en del kritik, men annars blev han mycket omtyckt, särskilt genom sina insatser på de religiösa och humanitära områdena. Han ivrade för en förbättrad själavård och ingrep ofta till stöd åt den fattiga befolkningen, bl a som en av initiativtagarna till arbetarebostadsfonden av 1853. Han verkade också som ordförande i direktionen för Prins Carls uppfostringsinrättning och för Konungens hospital.

Av den fräne ärkebiskopen Henrik Reuterdahl har H karakteriserats som »en rättskaffens, men obetydlig och föga stark man, som gärna ville göra alla till viljes». Det är sant, att den religiöst frisinnade H med åren blev allt mera tolerant mot oliktänkande. Därför tog han också avstånd från konventikelplakatet, som Reuterdahl var en av de hårdaste anhängarna av, och bidrog därmed till att detta upphävdes 1858. Han hade en positiv inställning till väckelserörelsernas arbete i staden och följde liksom konungen och kronprinsen med intresse diskussionen 1849—50 om en inre mission i Sthlm och planerna på att knyta Peter Fjellstedt och Peter Wieselgren till evangelisatorisk verksamhet bland befolkningen. H invaldes 1862 i direktionen för Sv missionssällskapet.

Författare

Ragnar Amenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Delar av H:s arkiv i Barsebäcksarkivet, dep i UUB, o i Wernerska saml i SSA. Brev från H till A v Hartmansdorff o L Manderström i RA, strödda brev i KB o UUB.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: B Borell, De sv liberalerna o representationsfrågan på 1840-talet (1948); I Böhn, Hörle bruk 1659—1959 (1959); F Böök, Esaias Tegnér, 2 (1946); N v D[ardel], Sthlms öfverståthållare (PHT 1901); E Eke-gård, Smålands med flere provinsers hypoteks-fören 1847—1947 (1947); T Höjer, Sthlms stads drätselkommission (1953); Oscar II, Mina memoarer, ed N F Holm, 1 (1960); Ärkebiskop Henrik Reuterdahls memoarer, ed L Weibull (1920); N Staf, Polisväsendet i Sthlm 1776—1850 (1950); C Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstadslifvet, 2—-3 (1903); B Sundkler, Sv missionssällsk 1835 —1876 (1937); Överståthållarämb 1634 16/10 1934 (1934).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob E Hamilton, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12499, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12499
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob E Hamilton, urn:sbl:12499, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se