Meriter

7 Hammarskiöld, Per Adolf Ludvig Regnell, brorsons son till H 2, f 26 juni 1869 på Sippersta, Dingtuna (Vm), d 4 juli 1958 i Sthlm (Engelbr). Föräldrar: majoren Per Theodor H o Sofia Gustafva Regnell. Mogenhetsex vid Västerås h a l 24 maj 87, underlöjtn vid Svea art:reg 8 nov 89, löjtn där 13 sept 94, genomgick artilleri- o ingenjörshögskolans högre kurs 93—95, repetitör där 1 nov 95, art:stabsoff 24 maj 98, kapten 4 dec 03, chef för art:staben 14 jan 09, major i armén 5 febr 09, major vid reg 3 febr 11, överstelöjtn vid Boden-Karlsborgs art:reg 31 jan 13, överste o chef för Smålands art:reg 10 april 15, chef för art:skjutskolan 19—20, överste o chef för Svea art: reg 16 sept 22, generalmajor o chef för 2:a arméfördeln 22 jan 26, chef för östra arméfördeln 1 jan 28, generalfälttygmäst o inspektör för artilleriet 1 juli 29, generallöjtn 20 jan 33, övergick i generalitetets reserv 34. — Sekr i art:komm 00—02, deltog i Bodenkommitténs arbeten 05, ordf i art: komm 14—15 o 22—23, led av flera statliga kommittéer rör försvarsväsendet, armé-fullm 23 o 25—26. — LSkS 03, LKrVA 07 (styresman 35—37).

G 22 juli 96 i Sthlm (Hedv El) m Gerda Cecilia Neijber, f 6 aug 74 där (Jak), d 22 nov 65 i Danderyd, dtr till stadsmäklaren Magnus Julius N o Augusta Henriette Moll.

Biografi

I sin egenskap av artilleristabsofficer deltog Ludvig H i utarbetandet av reglementen, skjutinstruktioner m m för artilleriet. Hans gedigna kunskaper och rika erfarenhet på det artilleristiska området blev även flitigt utnyttjade i olika utredningar och kommittéer, bl a som ordförande i artillerikommittén 1914—15 och 1922—23, och på en lång rad krävande poster inom försvaret såsom chefskapet för artilleriskjutskolan 1919—20 och slutligen som generalfälttygmästare 1929—34. Under det första världskriget var han medlem av en studiekommission till ryska armén och östfronten.

I sitt 1894 påbörjade och med tiden omfattande militära författarskap sökte H belysa utvecklingen inom artilleriet i främmande arméer särskilt rörande materielen. Han behandlade även mera speciella frågor, som t ex Franska artilleriets skjutregler (1894) och Ammunitionsersättningen vid ryska fältartilleriet (1896). I en artikel om skjutolyckan vid Marma pläderade han för bibehållandet av artilleriets dåvarande säkerhetsföreskrifter.

H hade starka krigshistoriska intressen. Efter inträdet i pensionsåldern ägnade han sig åt grundliga forskningar rörande det sv artilleriet i äldre tid. Han behandlade därvid bl a ämnen som De äldre Vasakungarnas artilleri (1942), Artilleriet under Gustaf II Adolfs krig (1943) och Artilleriet i slaget vid Jankow den 24 febr 1645 (1945).

Under sin framgångsrika militära bana gjorde sig H känd som en rakryggad, spänstig och fordrande chef, som alltid var rättvis, personligt välvillig och varmt intresserad för sina underlydande. Han var ytterst mån om sitt vapen och dess anseende, och hans ständiga strävan var att hålla det sv artilleriet på ett så högt plan som tekniken och ekonomiska förhållanden medgav.

Författare

Erik Wikland

Arkivuppgifter

Papper i KrA.

Tryckta arbeten

Årsberättelse av föredraganden i artillerivetenskap (KrVAH 1912, s 81—108; ibid 1913, s 87—111). — Årsberättelse av föredraganden i krigskonst (ibid 1914, s 52—78). — Om krigföring och krigsledning nu och förr. Föredrag vid Humanistiska förbundets i Jönköping sammanträde den 27 nov. 1920. Jönköping 1920. 28 s. — Studie över artilleriets samverkan med infanteriet. Uppsala 1922. 50 s. — Artilleriöverstarna von Siegroth (PHT 1935, s 6— 18). — Anförande . . . vid nedläggandet den 12 november 1937 av ämbetet såsom . . . sty- resman (KrVAH 1937, s 301—306). — Svensk krigsindustri på Gustav II Adolfs tid (KrVA:s tidskrift 1938, s 263—272). — Om artilleriregementenas härkomst (ibid 1940, s 84—102). — Om svenskt artilleri i äldre tider. En överblick (HT 1941, s 38—54). — En gammal smålandssläkt [släkten H] (En bok om Småland, Sthlm 1943, 4:o, s 398— 411). — Gilius Packet. En märklig artilleriexpert på 1500-talet (Svenska vapenhistoriska sällskapets årsskrift 1942—1943, Sthlm 1943, s 5—16). — Artilleri-personal i Sverige under äldre tider (Svenska artilleriet förr och nu, en överblick . . . Red: I Thorson, Sthlm (tr Upps) 1944, 4.-o, s 13—42). — När man gjorde kanoner och krut vid Tyresö (Fataburen, Nordiska museets och Skansens årsbok 1944, Sthlm, s 85—96). — Ersättningar av »artilleri-saker» under 30-åriga krigets sista skede (KrVA:s tidskr 1949, s 1—22). — Lennart Torstensons personliga krigsbyte från slaget vid Leipzig 1642 (Krigshistoriska studier tillägnade Olof Ribbing . . ., Sthlm 1950, 4:o, s 58 f). — Kopparkanoner i Sverige och deras tillverkning (MHoF 18, 1949 —1950, Sthlm 1951, s 25—64). — Artiklar i Artilleri-tidskrift 1894—1945, Sthlm; titlar jfr HT 1959, s 50 f.

Översatt: [A Z Myschlajevski,] Den ryska fälttågsplanen 1708 [sammandrag] (HT 1902, s 75—98).

Källor och litteratur

K arméförvaltmens art:dep:s handhar 1899—1934, H:s tjänsteförteckn 31 dec 30, Kr A.

Anteckn:ar om K Svea art:reg 1794— 1894 (1898); Från Tre Kronor till Rissne (1965); K Smålands art:reg. Minnesskr (1929); A Lagerfelt, Minnesskr med anledn av art:stabens 100-årsdag den 4 maj 1907 (1911); Rullor för armén; P G Sjövall, Sv officersmatr, 1 (1936). — Minnesteckn:ar i Art-tidskr 1958, i HT 1959 o i KrVAH 1958 samt nekr:er i dagspressen 5 juli 1958.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P A Ludvig R Hammarskiöld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12539, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12539
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P A Ludvig R Hammarskiöld, urn:sbl:12539, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-16.