J Sigurd Hansson

Född:1870-12-12 – Fleninge församling, Skåne län
Död:1942-12-31 – Västra Frölunda församling, Västra Götalands län

Publicist


Band 18 (1969-1971), sida 266.

Meriter

Hansson, Johannes Sigurd, f 12 (enl fb 15) dec 1870 i Fleninge (Malm), d 31 dec 1942 i V Frölunda (Göt). Föräldrar: lantbrukaren Nils H o Kjersti Nilsdtr. Mogenhetsex vid Hälsingborgs hal 11 juni 88, inskr vid LU 18 sept 88, FK 31 jan 91, FL 14 maj 00, disp 26 maj 00, FD 31 maj 00, allt vid LU, medred i Lunds Dagblad okt— dec 98, medarb i GHT 01—09 o 13—42, i Gbgs-Posten 09—12, led av stadsfullm i Gbg 1 sept 11—26, led av renhålln:styr i Gbg 13—18, av drätselkammarens första avd 15—23, v ordf i kommittén för Gbgs kommunalstatistik 18—31, led av barnavårdsrådet 19—21, medarb i Gbgs-Tidn 22 —32, led av 1926 års sinnessjuksakk febr 26—juni 28, v ordf o sekr i Gbgs stads polisnämnd 26—31, led av kommittén ang statspolisen 31—32, av kommittén ang krigsdomstolarnas avskaffande juni 33—maj 34, av kommittén ang allm handl:ars offentlighet sept 33—jan 35. — Ogift.

Biografi

När Sigurd H efter fullbordade akademiska studier stod inför valet av levnadsbana, hade han närmast i tankarna en framtid som vetenskapsman. Hans gradualavhandling om Den sv kyrkomötesinstitutionen fick vackra vitsord. Till sina meriter kunde han dessutom lägga tre tidigare, väl genomförda undersökningar och en tids medarbetarskap i Statsvetenskaplig tidskrift. Han förordades också till erhållande av docentur i ämnet statskunskap med statistik såväl av sektionen som av fakulteten men förbigicks vid tillsättandet. Han övergick då till publicistisk verksamhet och blev 1901 fast medarbetare i Gbgs handels- och sjöfartstidning, där han mycket snart togs i anspråk för krävande uppdrag. Bl a gjorde han tjänst som tidningens korrespondent vid konsulatsförhandlingarna i Kristiania på hösten 1903 och under Karlstadsförhandlingarna 1905. Samtidigt var han flitigt verksam på ledaravdelningen, som under Henrik Hedlunds bortovaro vid riksdagarna blev hans egentliga verksamhetsfält.

Rivaliserande stridigheter inom redaktionen föranledde honom dock att 1909 övergå till den med Handelstidningen konkurrerande Göteborgs-Posten, men 1913 återvände han till sin gamla arbetsplats, där han efter ett par år fick en mera självständig uppgift som ledarskribent i den med Handelstidningen samhörande Gbgs-Tidningen. Samtidigt fortsatte han att medarbeta i huvudorganet, där hans omfattande beläsenhet i utländska tidskrifter, mestadels medicinska och naturvetenskapliga fackpublikationer, satte spår i talrika artiklar, ofta avhandlande nya rön inom hithörande forskningsområden.

Hans publicistiska verksamhet kännetecknades på cn gång av mångsidighet och kunnighet. Han blev en tidningsvärldens polyhistor. I det politiska meningsskiftet kunde framställningen bli bistert raljerande men merendels utmärktes den av stringent saklighet och analyserande skärpa. Det var han (inte Värner Rydén), som myntade vedernamnet Hungerskjöld, ett slagord, som på ett verkningsfullt sätt kom att spela in i de politiska stridigheterna under första världskriget. Men det var också han, som på ett tidigt stadium uppmärksammade Calmette-vaccinets möjligheter inom tuberkulosvården. Genom ett kommunalt anslag, beviljat på H:s initiativ, sattes bakteriologen på Sahlgrenska sjukhuset dr Andreas Wassén och sedermera professorn Arvid Wallgren i stånd att såsom de första i landet utnyttja den nya metoden, modifierad efter egna, självständigt utarbetade och sedermera allmänt godtagna principer. Hans inlägg rörande den rydénska skolreformen och hans ofta återkommande påminnelser om växtförädlingens nationalekonomiska betydelse vittnade om en liknande vaken framsynthet. Inte heller må förglömmas de personhistoriskt värdefulla helsidesbiografier, som han under en lång följd av år levererade till Hvar 8 Dag.

Samma strävan att omsätta sitt myckna vetande i praktiska åtgärder kommer till synes i hans kommunala verksamhet. Såsom initiativtagare är hans namn knutet framför allt till två ännu blomstrande inrättningar, Sv Mässan (1917) och Botaniska trädgården (1912). I författningsjuridiken rörde han sig med imponerande säkerhet och hans ord vägde tungt i debatterna. Men hans intressen var för mångskiftande och hans ställningstaganden alltför oberäkneliga, för att han skulle nå en ledande ställning.

I de statliga utredningar, till vilka han kallades såsom sakkunnig, gjorde han värdefulla insatser. Ofta införskaffade han på egen hand sådant utredningsmaterial, som förelåg i främmande länder, härvid utnyttjande såväl Handelstidningens korrespondenter som sina talrika vänskapsförbindelser i Danmark och Norge. Såsom särskilt betydelsefullt är att nämna hans bidrag till den reformering av sinnessjukvården, som genomfördes 1929 och för vilken han banade väg genom en ihärdig upplysningsverksamhet i spalterna.

H var en sammansatt personlighet och en betydande men splittrad begåvning. Skånsk godmodighet förenades med ett uppbrusande temperament, mycken lärdom med ett gott handlag i allmänna angelägenheter. Inte sällan tog hans uppslagsrikedom överhanden över hans uthållighet. Han hade ett livligt intresse för modernt måleri. Genom egna, om säker smak vittnande inköp uppmuntrade han de i Gbg verksamma unga revoltörerna, sådana som Sandels, Ryd, Percy m fl. Hans varmhjärtade hjälpsamhet och hans föga regelbundna livsföring återverkade menligt både på den enskilda ekonomin och de inte sällan halvgångna arbetsresultaten. Inom tidningsvärlden var han en robust och tidstypisk, på sitt sätt imponerande gestalt, väl förtjänt att ställas vid sidan av sådana samtida som Erik Thyselius och Verner Söderberg.

Författare

Knut Petersson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s omfattande brevsaml i GUB. Brev från H till V Rydén i RA, till H Hedlund i GUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om ordningen vid val till svenska riksdagens andra kammare. Statsrättslig studie med ledning af Högsta domstolens utslag i hithörande mål. Lund (tr Helsingborg) 1893. 54 s. — Spannmålstullarnes verkningar (1888—1891). Statistiskt utkast. Lund (tr Helsingborg) 1894. 68 s. — Tal vid nordiska festen i Lund den 15 mars 1895. Lund 1895. 8 s. — Om proportionalval i svenska riksdagen (StvT 1897—99, Upps, s 411—427 [1899: 201—217]). — Den svenska kyrkomötesinstitutionen. Af handling. 1. Kyrkomötesinstitutionens genesis. 2. Kyrkomötesinstitutionen enligt gällande rätt. [Akad avh, Lund.] Malmö 1900. 181 s. — Martin Weibull (Nordisk universitetstidskrift, årg 3, 1902—03, Gbg, s 7—26). — Polisinrättningen i England. En öfversikt. Gbg 1907. 30 s. —¦ Juridisk handbok för medborgaren, nya lagar af 1907, red. Gbg 1908. 72 s. [Sep ur GHT, forts där s å.] — Justitieombudsman-naämbetets tillkomst. Några anteckningar. Gbg 1909. 19 s. [Ur GHT.] — Dubbelt flertal vid kommunalbeslut. Några bidrag till tolkningen av kommunalförordningarnas hithörande stadganden. [Rubr.] Sthlm 1910. 4:o. 21 s. [Ur Sv stadsförbundets tidskr så.] — Det tusende lokomotivet, Nydqvist & Holm, Trollhättan, minnesskrift. Gbg 1912. Fol. 224 s. [Föret.] — Göteborgs stadsfullmäktige 1863 —1912. Gbg 1913. 4:o. 173 s. [Föret.] — Stadsfullmäktige i Göteborg 1863. Gbg 1913. 4:o. 32 s. [Anon; ur föreg.] — Antenor Nydqvist. Vid hundraårsdagen af hans födelse. [Rubr.] Sthlm 1917. 16 s, 1 portr. [Ur TT.] — Göteborg som storhamn. Något om dess sjöfart, handel och industri (STFÅ 1917, s 42—66; även i Nautisk tidskrift 1917, Gbg, s 244—257). — Aktiebolaget Åbjörn Andersson, Svedala, 1867—1917. Minnesskrift. Gbg 1918. 4:o. 214 s. [Föret.] — Kommunala handlingars offentlighet (Sveriges landstings tidskrift, årg 22, 1935, Sthlm, s 63—80). — Valsättets rationalisering (En bok tillägnad Torgny Segerstedt. . ., Gbg 1936, s 43—47). — Ett par ej återfunna skrifter nämns i Inbjudning.. ., Lund 1900, enligt vilken H även medv med art i Helsingborgs dagblad o SDS. ¦— Sv red för Norden, Medlemsblad for Nordisk Förening, 1—2, Khvn 1900—01.

Källor och litteratur

Källor o litt: Gbgs stadsfullm :s handhar o prot, Gbg.

Inbjudn till fil drsprom . . . [Lund] den 31 maj 1900 (1900); M Fahl, Biogr matr (Gbgs stadsfullm 1863—1962, 2, 1963); PK:s por-trättmatr 1936 (1935).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Sigurd Hansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12599, Svenskt biografiskt lexikon (art av Knut Petersson), hämtad 2019-10-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12599
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Sigurd Hansson, urn:sbl:12599, Svenskt biografiskt lexikon (art av Knut Petersson), hämtad 2019-10-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se