Meriter

5 Hasselrot, Bror Carl, son till H 2 i hans tredje g, f 8 nov 1882 i Växjö, d 21 jan 1951 i Stocksund (Danderyd). Mogenhetsex vid h a l i Växjö 14 juni 01, inskr vid LU 14 sept 01, jur fil preliminärex där 31 jan 02, hovrättsex 31 maj 05, eo notarie i hovrätten över Skåne o Blekinge 8 juni 05, i Göta hovrätt 28 aug 06, tjänstg i domsaga 07—09, i tjänst i hovrätten över Skåne o Blekinge 1 sept 09, eo assessor 21 febr 11, assessor 1 okt 15, fiskal 22 mars 17, expeditionschef i jordbruksdep 1 jan 18—31 dec 20, hovrättsråd i hovrätten över Skåne o Blekinge 14 febr 19, MO:s suppleant febr 19— febr 20, revisionssekr 19 dec 19—17 mars 25, ordf i dir för allm barnhuset 20—41, statssekr i jordbruksdep 1 jan 21—31 okt 24, konsultativt statsråd 19 april 23—18 okt 24, sakkunnig i jordbruksdep 1 nov 24—17 mars 25, ordf i kommittén ang vissa frågor rör Norr Mälarstrand nov 24—jan 26, regeringsråd 13 mars 25—31 dec 28, ordf i dir för skogssällsk:s skogsfond 25, landsh i Örebro län o ståthållare på Örebro slott 28 dec 28—47, led av kyrkomötet 29, ordf i mellankommunala prövningsnämnden 29—47, i kommittén ang ändrade bestämmelser vid tillsättande av prästerliga tjänster maj 30—dec 32, i Örebro läns hushålln:sällsk 32—46, i kommittén ang omorganisation av väg- o vattenbyggnads:styr okt 31—dec 32, i ab Volvo 35, i länsstyrelseutredn juni 35—juni 37, i 1942 års poliskommission aug 42—febr 43.

G 16 april 11 i Sthlm (Osc) m Emma Carolina (Aline) Nyström, f 19 febr 80 i Motala landsförs, d 9 mars 58 i Danderyd, dtr till maskinarb Axel Wilhelm Westerberg o Emma Karolina Svensson samt fosterdtr till civilingenjören Otto Gabriel N o Louise Elisabet Georgine Gaudard.

Biografi

Bror H var den yngste i en talrik och namnkunnig brödrakrets och så mycket yngre än sina bröder att han under sin uppväxttid i Växjö — efter faderns död i knappa ekonomiska omständigheter — inte hade någon närmare gemenskap med dem. Efter avslutade juridiska studier och fullbordad tingstjänstgöring inträdde H 1909 i skånska hovrätten, där han gjorde sin domarkarriär, avslutad med utnämning till hovrättsråd 1919. Under tidsperioden 1916—23 var H knuten till jordbruksdepartementet, först som expeditionschef, därefter som statssekreterare. Fastän utpräglat liberal till sin politiska åskådning ingick H 1923 som konsultativt statsråd i E Tryggers ministär, vilken visserligen huvudsakligen bestod av högerpolitiker men också inrymde opolitiska ämbetsmän av skilda åsiktsriktningar och hade till uppgift att föra en samlande politik för försvarsfrågans lösning. Sedan proposition i denna fråga förelagts 1924 års riksdag utan att vinna framgång, avgick regeringen senare s å, därtill föranledd också av en allmänpolitiskt försvagad ställning. H blev 1925 regeringsråd och tillträdde 1929 posten som landshövding i Örebro län.

Under en mer än adertonårig länschefstid nedlade H ett högt skattat arbete på sitt läns förkovran. Hans tidigare på administrativ väg förvärvade förtrogenhet med jordbrukets angelägenheter blev nu till stor nytta. För vägväsendets förbättring verkade H livligt. Den sociala barnavården låg honom särskilt om hjärtat. Hans energiska och framgångsrika insats för dess höjande i länet låg i linje med hans mångåriga behjärtade verksamhet i ledningen av Allmänna barnhuset. H verkade också för ålderdomshemmens förbättring och modernisering. Turismen hade i H en intresserad främjare liksom också hembygdsrörelsen. Med ställningen som landshövding följde ett flertal ordförandeuppdrag inom länet, bl a i hushållningssällskapet från 1932, i mödrahjälpsnämnden från 1937 och i länsarbetsnämnden från 1945. H:s stora intresse för skogsvården i riket, dokumenterad bl a genom hans aktiva deltagande i Skogssällskapets verksamhet, kom också länet till godo.

Vid sidan av tjänsten hade H att fullgöra och leda flera viktiga sakkunniguppdrag. Resultatet av detta arbete kom att ligga till grund för bl a 1934 års lagstiftning om prästval och 1937 års omorganisation av länsstyrelserna. Det ömtåliga uppdraget som ordförande i 1942 års poliskommission sammanhängde med H:s fasta, klart avvisande hållning mot viss främmande politisk infiltration under denna tid.

Författare

Einar Sprinchom

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Närke, dess natur och huvudnäringar (Risebergaboken, Sthlm 1931, 4:o, s 12—18, 2 pl-bl). — Närke och Skansen. Tal . . . vid Skogaholms invigning den 4 oktober 1931 (A Lindblom m fl, Skogaholm, Sthlm 1932, s 169—172). — P. M. angående Kungl. gyttjebad- och brunnsanstalten Loka. Örebro 1942. 19 s, 1 karta. — Carl Hasselrot, född 1812. En karaktäristik och minnesteckning av hans yngste son . . . Örebro 1942. 47 s, 2 portr. (Hasselrotska släktföreningens publikationer, 5.) — Högtidstal vid sällskapet Concordias årssammankomst den 18 februari 1943. Örebro 1943. 7 s. — Närke (Natur i Närke. Under red av E Rosenberg o K Curry-Lindahl, Sthlm (tr Gbg) 1947, s 7 f).

Källor och litteratur

G Gerdner, Parlamentarismens kris i Sverige vid 1920-talets början (1954); Justitiematr (1914); SvJT; B Waldén, nekr över H i Från bergslag o bondebygd 1951. — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bror C Hasselrot, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12652, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchom), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12652
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bror C Hasselrot, urn:sbl:12652, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchom), hämtad 2024-04-24.