Meriter

Hedin, Einar, f 29 maj 1889 i Gävle, d 22 juli 1959 i Sthlm (Osc). Föräldrar: stadsarkitekten Erik Alfred H o Edit Wilhelmina Wahlström. Mogenhetsex i Gävle 29 maj 07, inskr vid UU 13 sept 07, FM där 9 april 13, folkskollänex 17 dec 13, eo tjänsteman vid UD:s pressavd 10 juli 16, 2:e arkivarie där 26 sept 19, FL vid UU 28 maj 27, tf 1:e arkivarie vid UD 8 juni 28, 1:e arkivarie 12 juni 31, tf chef för UD:s arkiv mars 49—april 50, kansliråds namn 9 jan 53.

G 16 okt 37 i Sthlm (Osc) m Evy Edith Palm, f 31 okt 02 i Sthlm (Hedv El), dtr till grosshandl Hjalmar Alfred Wilhelm P o Edith Klara Johanna Thomson.

Biografi

H:s licentiatavhandling (för Stavenow) behandlade Konung och råd enligt frihetstidens grundlagstiftning (ex i KB). Han hade ursprungligen tänkt skriva om den skandinaviska alliansfrågan under 1860-talets förra hälft, men avstod enär Sam Clason hade prioritet till manuskriptsamlingarna efter de två nyckelpersonerna Henning Hamilton och Ludvig Manderström. Efter Clasons bortgång 1925 återupptog H sina tidigare studier, vars första resultat redovisats i några tidskriftsuppsatser. Efter mycket omfattande forskningar i sv och utländska arkiv förelåg i mitten på 30-talet ett till stora delar färdigt manuskript till en avhandling, som säkerligen skulle blivit banbrytande på sitt område. Olika omständigheter hindrade en publicering enligt H:s planer, och först långt senare, när flera andra forskare hunnit lägga fram olika undersökningar inom samma ämnessfär, redovisade han i splittrad form sina resultat. H:s produktion, främst skriften Den skandinaviska alliansfrågan 1857—1863 intill Ulriksdalskonferensen med sin heltigenom balanserade och måttfulla skildring av händelser, i vilka ej blott samtida deltagare utan även flera senare forskare rätt hårt engagerat sig, motiverar likafullt omdömena, att han var "vår väl främste kännare av den sv utrikespolitiken under årtiondena efter Krimkriget" (Torvald Höjer) och att han — även om han aldrig kom fram till den tänkta stora och sammanfattande skildringen — nog givit den "mognaste och finast nyanserade bilden av skandinavismens kris och dess förgrundsfigurer" (Allan Jansson).

H publicerade även flera tidskrifts- och tidningsartiklar i diplomatisk-historiska frågor ävensom en del bidrag till födelsestaden Gävles historia och utgav (tillsammans med Aage Friis) Henning Hamiltons Anteckningar rörande förhållandet mellan Sverige och Danmark 1863—1864. Själv skicklig amatörviolinist och medlem i Mazerska kvartettsällskapet tecknade han också detta sällskaps historia.

H gjorde en högt skattad och värderad insats i utrikesdepartementet. Att departementets explosionsartat ökade korrespondens under andra världskrigets år kunde distributions- och arkivtekniskt tillfredsställande bemästras (så hade knappast varit fallet under första världskriget) var till ej ringa del hans förtjänst. Han var en utomordentligt kunnig och hjälpsam arkivman och personligen ytterst älskvärd och försynt.

Författare

Wilhelm M Carlgren

Arkivuppgifter

H:s brev, konc, ms o excerpter i RA o (en mindre del) i UD.

Tryckta arbeten

Gefle i kristid för 200 år sedan (Meddelanden av Gestriklands fornminnesförening 1918, Gefle, s 19—29). — Dansk—tyska krisen 1863—64. En öfversikt öfver den nyaste litteraturen (HT 1918, Sthlm, s 149—178). — Lave Gustaf Beck-Friis (SBL, 3, Sthlm 1922, s 8—10). — Sveriges ställning i förhållande till Ryssland och västmakterna år 1863 (HT 1922, s 1—35). — Pietisten Petter Schaefer. En fånge på Gävle slott (PHT 1928, Sthlm, s 216—246). — En chifferinskrift på Gefle slott (Från Gästrikland 1939. Gästriklands kulturhistoriska förenings meddelanden, Gävle 1940, s 5—10). — Sverige-Norges utrikespolitik i början av Oskar II:s regering (HT 1946, s 229—260). — Mazerska kvartettsällskapet 1849—1949. Minnesskrift på uppdrag av Sällskapets styrelse utarbetad. Sthlm 1949. 128 s, 1 portr. — Skandinaviskt samarbete på sjöförsvarets område 1861—63 (HT 1951, s 145—178). — Sverige-Norge och Preussen 1860—1863. Projekt till Danmarks delning (VHAAH, 80: Historiska studier, 1, Sthlm (tr Lund) 1952, s 149—208). — Den skandinaviska alliansfrågan 1857—1863 intill Ul-riksdalskonferensen. Sthlm (tr Norrköping) 1953. 208 s. (Ibid, 81.) — Diplomaten Carl Fleetwoods karakteristik av Oskar II (HT 1956, s 416 f). — Diplomaten Carl Fleet-wood och hans dagbok. 1—3 (PHT 1956, s 97—127, 1957, s 1—31, 1958, s 1—14). — Fleetwood, Carl Reinhold . . . (SBL, 16, 1964 —66, s 108 f). — Biografier i SMoK över bl a Henning Hamilton, Alfred Lagerheim, Ludvig Manderström. Rec o medd i HT 1918, 1923—25, 1928, 1930, 1939, 1941, 1943, 1945—47, 1949.

Utgivit: Henning Hamilton, Anteckningar rörande förhållandet mellan Sverige och Danmark 1863—1864, utg på Carlsbergfondets bekostnad, Sthlm & Khvn (tr i Danmark) 1936. XXXIV, 300 s, 7 portr-bl. (Tills med A Friis.)

Källor och litteratur

H:s persondossier, UD.

Torvald Höjer, nekr över H i HT 1959; A Jansson, Den sv utrikespolitikens hist, 3: 3, 1844—1872 (1961); G Thimon, Matr över Gästrike-Hälsinge Nation i Uppsala 1811—1961 (1963); UD:s kalender 1951 (1951).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Einar Hedin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12729, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wilhelm M Carlgren), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12729
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Einar Hedin, urn:sbl:12729, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wilhelm M Carlgren), hämtad 2024-04-19.