Meriter

Heilborn, Axel Einar Helge, f 7 okt 1897 i Sölvesborg, d 18 sept 1960 i Sthlm (Engel-br). Föräldrar: majoren Herman Axel H o Helga Sofia Eklund. Studentex i Karlskrona 16, utex från Handelshögskolan i Sthlm 19, anställd vid sv generalkonsulatet i Moskva 19—20, i SLT i olika befattningar 20—25, annonsdir i DN 26—39, v verkst dir i DN:s ab 39 o ab Kvällstidn Expressen 44, verkst dir 46—60, ordf i Försvarslånets propagandautsk 40, led av styr för stiftelsen Grafisk forskning 42 (v ordf 48), ordf i Sv reklamförb 43—45, led av styr för Grafiska inst 44, av verkst utsk i Näringslivets granskningsnämnd 44 (andre v ordf 48), ordf i styr för Tidn:arnas arbetsgivarefören 45—55, led av styr för Sv pressbyrån o pressbyråns intressentab från 47, för Åhlén & Åkerlunds för-lagsab från 49, v ordf i styr för ab Billingsfors-Långed från 49, ordf i Airtaco ab från 52, i TT 56—60, v ordf i Linjeflyg ab från 57.

G 14 juni 24 i Sthlm (Engelbr) m verkst dir i Sverige-Amerikastiftelsen Helen Adèle Hjertberg, f 17 maj 99 i New York, dtr till dir Ernest Valfrid H o Loretta Margaret Riley.

Biografi

Helge H:s bana kom helt att hänföra sig till den grafiska branschen. De första fem åren efter civilekonomexamen var han anställd i SLT och därefter till sin död 1960 i DN:s ab.

När H 1926 anställdes som annonschef på DN var han en av de dittills mycket få akademiker som ägnade sig åt annons- och reklambranschen. För denna hade han stora naturliga förutsättningar. Han var en utpräglad försäljarbegåvning och hade en stor fallenhet att knyta kontakter. Han hade också en påtaglig förmåga att stimulera sina medhjälpare till framgångsrika försäljningsinsatser. Men därtill kom att H tidigt insåg behovet av väsentliga förändringar i den verksamhet som han satts att leda. I samarbete med sin blivande efterträdare som annonsdirektör, Harry Bjurström, höjde han försäljarkårens utbildningsnivå och han nedlade ett stort arbete på att i samarbete med annonsörerna höja annonsernas standard också innehållsmässigt och verkade energiskt för att åstadkomma ökad rationalitet i annonsörernas mediaval, som i stor utsträckning präglats av ett subjektivt tyckande. Under H:s ledning genomfördes också i DN som första tidning ett mera genomfört och detaljerat rubriksystem för eftertextannonser med en stramare typografi, vilket gav ökad läsbarhet och därmed en ökad läsekrets för annonserna.

DN var vid denna tid ännu inte Sveriges största tidning — det blev den först 1941 — men den hade däremot den största upplagan i själva Sthlm; övervikten var dock måttlig. Som annonsorgan hade DN redan vid H:s tillträde en god ställning, framför allt beträffande eftertextannonser, men var ännu ej helt dominerande. H:s åtgärder medförde emellertid successivt en klar förstärkning av tidningens position på annonsmarknaden och vann i betydande omfattning efterföljd inom andra tidningar.

1939 fick H som v verkställande direktör ett vidare verksamhetsfält. Tillsammans med sin chef Sten Dehlgren lyckades han väl bemästra de ekonomiska påfrestningar, som särskilt de första åren av andra världskriget medförde, bl a genom sjunkande annonsmängder. H:s alltmer befästa ställning som en ledande man inom annons- och reklambranschen togs också i anspråk av myndigheterna då han sattes att leda propagandan för det första försvarslånet.

Under de sista krigsåren och första efterkrigsåren bidrog H på ett väsentligt sätt till förarbetet och starten av den nya och snabbt framgångsrika kvällstidningen Expressen. Om bokförläggare Albert Bonnier jr kan betecknas som främste initiativtagare till Expressen och redaktör Carl-Adam Nycop som dess redaktionelle uppbyggare, framstår H — i samverkan med Expressens ekonomidirektör Bertil Norgren — som ankaret i hela operationen. Sedan Dehlgren 1946 avgått som chefredaktör i DN och verkställande direktör i företaget DN-Expressen, efterträdde H honom på den sistnämnda posten och kvarstod som VD till sin död 1960. Under hans ledning utvecklades företaget och dess båda tidningar starkt ifråga om upplagor, annonsmängder och lönsamhet. Lokalerna i Klarakvarteren vidgades genom inköp av grannfastigheter, ett stort filialtryckeri byggdes i slutet av 40-talet i Hornsberg och planeringen av den nya stora tidningsofficinen i Marieberg påbörjades under hans ledning — själv hann han dock endast uppleva det symboliska första spadtaget. Till nyskapande insatser under H:s ledning hör också uppbyggandet av en omfattande flygdistribution av Expressen till olika delar av landet genom det av företaget ägda dotterbolaget Airtaco — i sin tur föregångare till Linjeflyg.

Under sin VD-tid kom H alltmer att spela en central roll inom tidningsbranschens olika ekonomiska sammanslutningar som styrelseledamot i Tidningsutgivareföreningen och Pressbyrån samt styrelseordförande i TT och i Tidningarnas arbetsgivareförening (TA). Särskilt åt ordförandeskapet i TA ägnade han under 10 år, 1945—55, mycket av sina krafter och sitt intresse. I detta arbete kom många av hans starkaste egenskaper i hög grad till sin rätt. Han var en ovanligt skicklig förhandlare, snabb, djärv och road av spelet. Hans uppslagsrikedom, formuleringsförmåga och goda minne kom i sådana sammanhang särskilt till sin rätt, liksom hans nästan legendariska förmåga att med en god historia lösa upp en spänd situation. Som chef agerade H med stor pondus men också med ett gemyt som gjorde samvaron inom företaget och med en stor bekantskapskrets lätt och stimulerande.

Författare

Erik Huss

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Annonsprispolitik. Föredrag hos Stockholms reklamförening den 15 mars 1940. Sthlm 1940. 9 s. — »1950-talets annonsering». Inledningsföredrag vid Svenska annonsörers förenings 25-årsjubileum den 17 november 1949. Sthlm 1949. 7 s. — Annonsorganet Dagens nyheter (I Ljungquist, 1922—1946, ur Dagens nyheters historia, d 3, Sthlm 1954, s 480—85). — En jägares och fiskares iakttagelser och upplevelser i skog och mark. Ett urval av signaturen Ruperts artiklar, publicerade i Dagens nyheter 1951—1960. [Omsl.] [Sthlm] 1960. 33 s. [Föret.] [Ny uppl] 1961.

Källor och litteratur

I Ljungquist, Ur DN:s hist, 3 (1954); PK:s porträttmatr 1952 (1951); nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A E Helge Heilborn, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12791, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Huss), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12791
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A E Helge Heilborn, urn:sbl:12791, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Huss), hämtad 2024-04-25.