Meriter

Hellström, Paulus (Paul), f 8 jan 1866 i Umeå, d 3 juni 1927 i Sthlm (Kungsh). Föräldrar: målarmästaren Anders H o Maria Eriksson. Mogenhetsex i Umeå vt 84, inskr vid UU ht 84, FK 12 sept 87, FL 6 sept 90, disp pro gradu 13 dec 90, FD 30 maj 91, allt vid UU, avgångsex från Ultuna lantbruksinst 91, adjunkt där i kemi, bakteriologi o mejerilära 92—95, förest för kemisk-växtbiologiska anst i Luleå 95, för Norrbottens läns frökontrollanstalt från 96, sekr i Norrbottens läns hushålln:sällsk 96, skattmästare där 97—12, stadsfullm i Luleå 99—12 (v ordf 08—09), led av AK 03—05 o 12— 14, av FK 15—27 (led av jordbruksutsk 12 —26, v ordf 23—26), förlikningsman i östra norra distr 06, led av komm för den lägre lantbruksundervisn:s ordnande 07—09, ordf i styr för arbetsförmedl:anst i Norrbotten 08 —19, led av folkundervisningskomm 09—13, av Norrbottens läns landsting 10—20 (v ordf 14—16, ordf 17—20), av egnahemskomm 11—14, av styr för Sv mosskulturfören från 11, insp över lantbruksundervisn i Norrland o Dalarna 13—18, insp över rikets frökontroll anst: er 13—24, led av norrl kolonisationskomm 15—22, av lantbruksrådet 18—26, av komm för hushålln:sällsk:s omorg 18—21, sekr i LA 28 febr 19 med prof:s namn, statsråd o chef för jordbruksdep 7 juni 26. — LLA 02.

G 1 okt 95 i Luleå m Maria (Mia) Helena Öhrman, f 20 april 66 i Överluleå, d 5 jan 48 i Sthlm (Kungsh), dtr till kronolänsmannen Olof Ö o Catharina (Carin) Helena Gellerstedt.

Biografi

H blev tidigt faderlös och växte upp under mycket betryckta ekonomiska förhållanden. Som skolgosse skaffade han sig inkomster genom att biträda med undervisningen av jämnåriga och som gymnasist var han informator. Ännu då han blev fil lic torde han inte ha avsett att ägna sig åt jordbruksfrågor, men då det blev känt att en förändring av lantbruksinstitutens organisation kunde emotses och behov därigenom skulle uppstå i fråga om högre kvalificerade lärarkrafter i naturvetenskapliga ämnen, beslöt han att meritera sig för en dylik befattning. Med stöd av statsmedel företog han 1891 studieresor i Sverige och fem länder på kontinenten för studium av ostberedning, konstgödselmedels användning och kontrollerande samt lantbrukets försöksväsen, och läsåret 1892—93 var han tjänstledig för studier vid Landbohöiskolen i Khvn beträffande mejerilära och mejeri-bakteriologi. Efter hemkomsten ägnade han sig med stort nit åt sin lärargärning med särskilt beaktande av rönen från utlandet. Han blev snart uppmärksammad i vida kretsar, och då man sökte en kraft för upprättande av plan för en kemisk station och vetenskaplig växtbiologisk anstalt i Norrbotten föll valet på H. När sedan den kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå 1895 upprättades, kallades han till dess chef.

Försörjningsläget inom Norrbottens län under 1890-talet kunde närmast karakteriseras som en fortlöpande allmän kris med emigration som den viktigaste utvägen till räddning. Jordbruket var efterblivet, det genom malmbrytningens upptagande ökade behovet av livsmedel tillgodosågs till stor del genom import söderifrån. Korn var huvudsädesslaget, det mesta av kreatursfodret hämtades från naturliga ängar, sommarutfodringen var baserad på bete i skog och mark. Nästan allt arbete utfördes med handredskap, skäran var allmänt i bruk. Småningom skedde en orientering mot kreatursskötsel och övergivande av naturahushållningen. Mejeriernas årsinvägning ökades från 2 478 000 kg 1095 till 4 405 300 kg fem år senare. Men den ensidiga kornodlingen ersattes med en lika ensidig vallväxtodling på den odlade jorden.

Till ett län med dessa förhållanden kom H för att driva en fullständig kemisk station, kombinerad med en vetenskaplig anstalt för växtförädling, försöksodling, gödslingsförsök särskilt på moss- och myrmarker samt vidare undersökningar rörande växternas livsbetingelser och utveckling i övre Norrland. Den sistnämnda uppgiften nödgades H tidigt lägga åt sidan för att kunna helt ägna sig åt de praktiska arbetena. I och med att han snart blev hushållningssällskapets sekreterare och föreståndare för länets frökontrollanstalt kom de tre organisationerna att verka som en enhet. Ett mycket värdefullt stöd i arbetet hade H i den av praktiska uppgifter starkt intresserade landshövdingen K J Bergström och lantbruksingenjören E H Berggren, kemisk-växtbiologiska anstaltens initiativtagare.

H började och drev med energi en intensiv propaganda- och upplysningsverksamhet. Kurser för lantmän omväxlade med utställningar och jordbrukardagar. Inom alla grenar av lanthushållningen predikades nyheter, övertygande bevis framlades för den ekonomiska vinsten av att konstgödsel och kraftfoder användes, sammanslutningar tillkom för gemensamma inköp liksom för drivande av andelsmejerier och hållande av stamtjurar, kontrollföreningar bildades. Det blev en allmän uppryckning. Statistiken kunde vittna om framgångarna; småningom blev avkastningen per arealenhet betydligt större i Norrbotten än i det som ett mönster länge betraktade Västerbotten.

I vida kretsar, också utom länet, omfattades H med stort förtroende, som kom till synes bl a i de betydande donationer som det lyckades honom att skaffa och som var av stort värde särskilt för försöksverksamheten. Han hade lätt för att övertyga och få folk med sig. Hans vederhäftighet, måttfullhet, humor, ekonomiska verklighetssinne och väldiga arbetsförmåga gav honom inflytande på både kritiska fackmän och i gamla sedvänjor rotade småbrukare. För Norrbottens län var det en välsignelse att i den bekymmersamma brytningstiden ha honom verksam inom modernäringen. Hushållningssällskapet och de därtill knutna institutionerna gick också raskt framåt under H:s tid. Medlemsantalet i sällskapet tiodubblades från 700 till 7 000. 1902—23 anordnade kemisk-växtbiologiska anstalten inte mindre än 5 966 försök i olika delar av länet. Världens första köldlaboratorium för sädesväxter kom till stånd genom H.

H invaldes 1903 i AK av de frisinnade såsom ombud för Luleå och Haparanda städers valkrets. Snart gjorde han sig känd som en ivrig proportionalist, och han var en av dem som inte skrev under liberala samlingspartiets rösträttsmotion 1904. För H ledde hans klara och oföränderliga ståndpunkt i detta fall till att han vid AK-valet 1905 slogs ut av sin antiproportionalistiske frisinnade medtävlare. H hade deltagit i valkampanjen bl a med ett flygblad, innehållande »en kortfattad redogörelse, framställd i frågor och svar till valmännens tjänst» och vari framhölls att antalet röstberättigade vid införande av allmän rösträtt skulle tredubblas; proportionella val gåve då säkerhet för att hemmansägareklassen inte bleve alldeles undanträngd av de manstarka arbetarskarorna. Proportionella val skulle också ge stor utsikt till en reformering av FK. Emot detta flygblad polemiserade David Bergström i en av Frisinnade landsföreningen utsänd speciellt för Norrland avsedd broschyr. I ett nytt inlägg 1906 i rösträttsfrågan förklarade H att den enda möjligheten till en samlande lösning i det dåvarande hopplöst splittrade läget vore den proportionella valmetodens antagande över hela linjen, till riksdagens båda kamrar liksom till stadsfullmäktige och landsting.

H höll ständigt fast vid sin frisinnade och nykterhetsvänliga grundåskådning, och detta stack han inte under stol med, allra minst i hemtrakten. Men ehuru han avgivit en klar deklaration i saken, uppställdes han 1908 av Luleå domsagas moderata såsom AK-kandidat, och endast 12 röster kom att skilja honom från den medkandidat som valdes. Så högt var förtroendet för H att de moderata ånyo uppställde honom såsom kandidat vid AK-valet 1911 — trots hans förklaring att han i riksdagen komme att ansluta sig till den frisinnade gruppen. Nu blev han vald genom »Bondepartiet» i Norrbottens läns södra valkrets. Nära nog total enighet rådde om hans namn.

I riksdagen framträdde H föga utåt, men det har betygats, att hans inflytande var stort. Sitt första tal i AK höll han 1903 om delningen av Härnösands stift. Vid skilsmässan i maj 1923 mellan liberaler och frisinnade anslöt sig H till Frisinnade folkpartiet, som 9 jan 1924 konstituterade sig under ledning av C G Ekman. Då denne 7 juni 1926 bildade sin första ministär blev H jordbruksminister. Han hade en gång tidigare, 1905, varit på tal såsom statsråd (Wåhlstrand).

Som jordbruksminister lyckades H för en längre tid lösa den kinkiga frågan om sockerbetsodlingen på ett sätt som tillfredsställde alla parter. Under den ganska korta tid som han kom att verka inom regeringen satte han också i gång en utredning om den högre lantbruksundervisningen och begynte organiserandet av fasta försöksstationer för jordbruket. Carl Lindhagen har vittnat att den av honom omhuldade jordfrågan fick besjälat stöd av H under dennes ordförandeskap i sammansatta andra lag- och jordbruksutskottet och därefter som jordbruksminister.

Författare

Arvid Moberg

Arkivuppgifter

Brev från H i UUB, bl a till Karl I A J Bergström.

Tryckta arbeten

Om några derivat af ai—/Si-diklornaftalin (öfversigt af Kongl. vetenskaps-akademiens förhandlingar, årg 45, 1888, Sthlm 1888—89, s 475—482 = [titel-rubr:] n:o 7[:4] o Meddelanden från Upsala kemiska laboratorium, 147). — Om dinitro-naftalinsulfonsyra och några dess derivat (ibid, s 613—624 = n:o 10[:3] o Meddel fr Upsala kem lab, 149). — Om rykande svaf-velsyras inverkan på klorvätesyrad ai—/Si-klor-naftylamin och på ai—/?i-klor-acetnafta-lid (ibid, 46, 1889, tr 1889—90, s 107—123 = n:o 2[:5] o Meddel fr Upsala kem lab, 154). —¦ Studier öfver naftalinderivat. [Akad avh, Uppsala.] Sthlm 1890. 77 s. (Bihang till K. svenska vet.-akad. handlingar, bd 16, afd 2, n:o 3.) — Några iakttagelser angående anatomien hos gräsens underjordiska utlöpare. Sthlm 1891. 18 s, 1 pl-bl. (Ibid, afd 3, n:o 8.) — De franska landtbruks-syn-dikaten. Linköping 1893. 10 s. [Ur Landtmannen s å.] — Berättelse öfver en med understöd af statsmedel under år 1892 företagen studieresa (Redogörelse för verksamheten vid Ultuna landtbruksinstitut. . . 1893, Upsala 1894, s 83—152; även sep, 72 s). — Till frågan om sättet för den animaliska gödselns verkan på moss- och myrmarker (LAH o tidskr för år 1899, Sthlm, s 167—171). — Bakteriologisk och kemisk undersökning af vattnet i den Luleå stad omgifvande fjärden (Hygiea, bd 62, Sthlm 1900, s 105—119). — Den nordfinska myrodlingsmetoden. [Rubr.] Umeå 1900. Fol. (1) s. — Om foderväxtodlingen i norra Sverige. Föredrag vid Gefle-mötet. Linköping 1901. 7 s. [Ur Landtman-nen s å.] — Om grundämnenas uppkomst. Några stereokemiska synpunkter för bedömande af frågan om materiens enhet (Öfversigt af VA:s förhandl, årg 58, 1901, tr 1901—02, s 351—365 = n:o 5[:4]). — Huru böra myr-odlingarne inom Norrbotten gödslas? Några resultat af Kemisk-växtbiologiska anstaltens gödslingsförsök sommaren 1901. Luleå 1902. 22 s. — Norrbottens läns hushållningssällskaps femtiårsberättelse för åren 1850—1900. Enligt förvaltningsutskottets uppdrag utarb. Luleå 1902. 157 s. — Berättelse öfver verksamheten vid Kemisk-växtbiologiska anstalten och Frökon trollanstalten i Luleå år 1904. Luleå 1905. 145 s. [Undert.] ... för åren 1906— 1908. 1910. 167 s. . . . 1909—1913. Upps 1914. 270 s ... 1914—1918. 1920. 365 s. [Sep ur Norrbottens läns hushållningssällskaps handl.] — Sveriges nordligaste försöksanstalt. En 1 Ö-års-öfversikt. Linköping 1905. 14 s. [Sign; ur Landtmannen s å.] — Det proportionella valsättet. En kortfattad redogörelse framställd i frågor och svar till valmännens tjänst. [Rubr.] Örnsköldsvik 1905. Pat-fol. (1) s. [Annan uppl] Sthlm s å. 4 s. — Strid eller samling? Ett litet inlägg i rösträttsfrågan. Luleå 1906. 15 s. — Växtkulturen i Norrland (Fyra uppsatser i växtkultur af H v Feilitzen, M Weibull, P Hellström o N H Nilsson . . . Minnesskrift vid 20:de allmänna svenska landtbruksmötet i Norrköping, Gbg 1906, s 73—104; även sep, 34 s). — Landt-bruket och folkskolan. Några synpunkter rörande folkskolans undervisning i naturkunnighet (Det nya Sverige, tidskrift för nationella spörsmål utg af A Molin, årg 1, 1907, Sthlm, s 427—447). — Små samtal angående norrbottniska jordbruksfrågor. Sthlm 1907. 80 s. 2. uppl 1908. — De norrbottniska myrarnas odlingsvärde och gödslingsbehof. Sthlm 1910. 36 s, 16 pl. — Den svenska egnahemsfrågan. Egnahemskommitterades betänkande (SvT, årg 4, 1914, Sthlm, s 535—545). — Norrlands jordbruk. Upps... 1917. XIX, 685 s, 9 pl, 1 karta. ([Omsl:] Norrländskt handbibliotek, 6.) — Från 1896: Berättelse öfver verksamheten vid Kemisk-växtbiologiska anstalten . . . och Berättelse öfver Norrbottens läns hushållningssällskaps verksamhet, båda i hushållningssällskapets handl. — Artiklar i Landtmannen 1892—1908, Linköping, samt i bl a Tidskrift för Svenska mosskulturföreningen, Nordisk mejeritidning, Tidskrift för landtmän, Landtbrukstidskrift för öfre Norrland, Det nya Sverige och Social tidskrift.

Redigerat: Svenska jordbrukets bok. Illustrerad handbok för jordbruket och dess bi- näringar, [1—8,] Sthlm 1920—27 (I red:-kommittén tills med H v Feilitzen, G Leuf-vén, H Nilsson-Ehle, G Sederholm, A Sjöström o M Weibull.)

Källor och litteratur

Blå bandet 1927, nr 27; G Gerdner, Parlamentarismens kris i Sverige vid 20-talets början (1954); H8D 13 juni 1909; H Juhlin-Dannfelt, nekr över H (LA:s handl:ar o tidskr 1927, s 536 ff); C Lindhagen, Memoarer, 3 (1939), s 285; Matr över ... Ultuna lantbruksinst 1848—1932 (1932); Norrbottens läns hushålln:sällsk:s handhar; Norrbottens-Kuriren, skilda årg; H-K Rönblom, Frisinnade Iandsfören 1902—1927 (1929); A Ulander, minnesteckn i årsboken Norrbotten (1927); H Witte, nekr över H (Sv mosskulturfören:s tidskr 1927, s 330 ff); A Wåhlstrand, 1905 års ministärkriser (1941).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Paulus (Paul) Hellström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12844, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arvid Moberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12844
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Paulus (Paul) Hellström, urn:sbl:12844, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arvid Moberg), hämtad 2024-04-19.