Gertten, von, släkt



Band 17 (1967-1969), sida 93.

Biografi

von Gertten (von Gerdten), släkt härstammande från borgmästaren i Reval Berend v G (begr 1627), som blev far bl a till överste (ej generalmajor) Berend v G (d 1665). Denne blev far till den i slaget vid Landskrona 1677 stupade överstelöjtnanten Bernt Johan v G samt svärfar till generallöjtnanten Johan Galle (bd 16) o morfar till kanslipresidenten Arvid Bernhard Horn. En av den sistnämndes systrar gifte in sig i släkten De la Gardie, varigenom en del av släkten v G:s äldre arkivalier hamnat i De la Gardieska samlingen i LUB.

Släkten v G kom att bli en utpräglad krigarsläkt; ej mindre än 19 personer med detta namn var sålunda officerare i sv tjänst under Karl XII:s tid. Berend v G d y adlades 1643 o två av hans yngre bröder, båda officerare, 1647 samt en brorson till dem, sedermera överstelöjtnanten Peter v G (d 1671), 1653. Den sistnämnde blev farfars far till överstelöjtnant Carl Mauritz v G (1731—98), en av de 1789 häktade oppositionsmännen mot Gustav III. 1663 adlades tre bröder (originalgenealogierna, RHA) till Peter v G. En av dem, överste Mauritz v G (1635—88), blev far bl a till den vid Poltava 1709 stupade överstelöjtnanten Arent Johan v G o till Gustav Wilhelm v G (1679—1754). Denne deltog 1694—95 i holländsk tjänst i sjöstrider kring Spanien under Pfalziska tronföljdskriget o blev sedan i sv tjänst eo skeppskapten 1700 o ordinarie sådan 1703. Under Stora nordiska kriget tjänstgjorde han länge mot ryssarna. I striden mot danskarna i Kjöge bukt 1710 var han chef på örlogsskeppet Pommern. Vid Kolberger Heide blev G 1715 tillfångatagen tillsammans med amiralen Carl Hans Wachtmeister, sedan han med stor tapperhet försvarat sitt skepp Nordstjernan mot den danska övermakten. Karl XII utnämnde honom s å till kommendör. G, som 1719 återkommit från den danska fångenskapen, förde 1725 befäl över skeppet Verden under en konvojfärd till England, Spanien, Portugal o Frankrike. Han avancerade 1730 till schoutbynacht o 1738 till amiral o amiralitetsråd. 1739 utnämndes G till riksråd men undanbad sig detta ämbete. Våren 1742 fick han befälet över flottan i kriget mot Ryssland men måste på grund av sjukdom överlämna det till sin närmaste man. — En son till G W v G var konteramiralen Johan Vilhelm v Gerdten (1727—79).

Mauritz v G:s bror Conrad v G, vilken jämte sin äldste son stupade vid försvaret av Stettin 1677, blev farfar (Rudelius, 1, s. 200 f) till den vid armfeltskarolinernas återtåg 1719 ihjälfrusne översten Carl Christoffer v G. En kusin till honom blev farfar till landskapsmålaren överste Johan Adam v Gerdten (1767—1835). Denne blev 1793 överstelöjtnant, var 1797—1817 intendent vid livregis passevolansverk o 1817—32 ståthållare på Strömsholms slott samt fick 1818 överstes titel. G utvecklades under ledning av Elias Martin till en god landskapsmålare. Hans mest kända arbeten, bland vilka kan nämnas Utsikt över sjön Laxen i Dalarna o Polhems sluss vid Trollhättan, är graverade i Voyage pittoresque de la Suéde av Belanger o Cordier de Bonneville (1802). Han var även intresserad av lantbruk o förvärvade 1803 Stora Ekeby med Åholmen i Ryttern (Vm), där han anlade en engelsk park. Han hade ett värdefullt konsthistoriskt bibliotek o en betydande tavelsamling. G var ledamot av KrVA, FrKA o korresp ledamot av LA. Johan Adam v G:s bror, överstelöjtnant Emil Adam v Gerdten (1772 —1844), kom i besittning av herrgården Apertin i Stora Kil (Värml) genom äktenskap med Charlotta Ulrika Catharina Löwenhielm (1786—1875), känd genom Frödings dikt »Gamle grevinna på Gampertin».

En av Johan Adam o Emil Adam v G:s bryllingar, major Georg Gustav v Gerdten (1775—1856), immatrikulerades 1818 på Finlands riddarhus. Han blev far till statsrådet Otto Robert Claes Gustav v Gerdten (1805—69).

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Arméns o flottans ansökn:r o meritförteckn:r, Biographica, RA; Skölde-bref, 3, litt B, RHA. — SE Bring, Sv boklex 1700—1829: Rättegångshandkr (1958), Riks-dagshandkr (1961); H Börjeson, Biogr ant:r om örlogsflottans off 1700—1799 (1942); Carlander 3, s 159 ff; G Ekman, Ur Storforsverkens hist (1921); [C C Gjörwell,] Korta Lefwernes-Beskrifningar (Den Sw Mercurius, 4: 2, 1758), s 134 f; S Grauers, Ätten Wacht-meister genom seklerna, 1 (1941); E Herle-nius, Grevinnan på Apertin som jkaldinna (Värmland förr o nu 1926); E Holmberg, Vår flottas fallna o fångna karoliner (KFÅ 1915), s 16, 33 f; Karl XII:s off; A M Kraatz, Sanningen om »Gamle grevinnan på Gamper-tin» (Astra, 12, 1930, s 332—335); C Malmström, Åholmen i Rytterns sn (Natur i Västmanland 1958); G G Malmström, Sveriges polit hist..., 2—3 (1895—97); MRA 1931, s 7; F Rudelius, Kalmar reg:s personhist 1623—1927, 1—2 (1952—55); SKL; N Staf, Polisväsendet i Sthlm 1776—1850 (1950); E Tegnér, De la Gardieska samkn i Lund o på Löberöd (VHAAH 32, 1894), s 47; A Wi-berg, Apertin (1960), särsk s 371—407.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gertten, von, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13037, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13037
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gertten, von, släkt, urn:sbl:13037, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se