Grill, släkt



Band 17 (1967-1969), sida 276.

Biografi

Grill, släkt från Augsburg, där namnet burits av hantverkare åtminstone sedan 1418. Något samband med adliga ätten Grillo i Genua har ej kunnat påvisas. I släktmedlemmars ägo finns bestyrkta kopior från 1679 o 1682 av brev på borgerligt" vapen för vinhandlaren Andreas G, daterat Augsburg 29 juni 1571.

Andreas G:s sonson Anthoni G (d 1675), som jämte flera bröder flyttade till Holland, fick burskap i Amsterdam som silversmed 1638 (de Roever). I sv handlingar har han tidigast påträffats 1656, då han jämte Karl X Gustavs livmedicus Grégoire Du Rietz (bd 11), bruksägaren Arnold du Rees (bd 11) o en Pieter van de Cruytz genom k brev fick Lövåsens silververk i Stora Skedvi (Kopp) som verkstad o »laboratorium» för nya metoder att utvinna metaller. Någon ytterligare anknytning till Lövåsen är inte känd (jfr Funck, bd 16, s 647). 1658 meddelade G till bergskollegiet sina projekt att med hjälp av en hemlig materia ur kopparmalmen utvinna mera koppar men även bly, ur vilket silver och guld skulle kunna erhållas. Den 28 maj s å utnämndes han till riksvärdie (riksguardie), dvs riksvärderingsman med uppgift att övervaka o kontrollera mynt o vikt samt guld- o silverarbeten, o 1661 fick han privilegium för 30 år på sina ovannämnda utvinningsmetoder. G:s prov med kopparmalm i Avesta slog emellertid fel, o ej heller hans försök att förbättra silverprocessen vid Salberget avlöpte lyckligt. 1663 utsattes hans hemliga smältkonster för nedgörande kritik i bergskollegiet, vars president Erik Fleming ansåg sig förtalad av honom o beskyllde honom för förbindelser med hertig Adolf Johans anhängare Bengt Skytte (Lindroth). Ej heller i sitt ämbete var G framgångsrik. Mått- o viktväsendets otillfredsställande beskaffenhet påtalades från 1662 av Georg Stiernhielm, till vilken hans förhållande blev mycket spänt. 1663 fick Jöran Low inspektionen över mått o grövre vikt, medan G fick behålla insynen över vägande av ädelmetall o andra »små persedlar», o 1667 fick Stiernhielm »generaldirektion o inspektion» över mått o vikt i riket.

Söner till Anthoni G var Baltzar G (G 1) o Anthoni G (d 1703), vilken fick burskap som guldsmed i Sthlm 1663, efterträdde sin far som riksvärdie o 1681 förvärvade det ståtliga G:ska huset i hörnet av Stortorget o Köpmangatan som till början av 1800-talet ärvdes inom släkten. Hans söner Abraham G (G 2) o Carlos G (d 1736) grundade det ryktbara G:ska handelshuset i Sthlm, som senare innehades av den förres söner Claes G (G 3) o Johan Abraham G (G 4). Av dessa blev G 3 i äktenskap med Carlos G:s enda dtr, Anna Johanna G (1720 —78), far till Adolph Ulric G (G 6).

G 3:s tvillingbror Anthoni G (1705—83) innehade firman Anthoni G & Söner i Amsterdam, som till sv bruk utlånade stora belopp. Då dessa ej kunde återbetalas, övergick flera bruk i firmans ägo, o hans söner flyttade därför till Sverige. Sonen Jacob G (1734—99) ägde 1769—81 Skeboverken, dvs bruken Skebo i Ununge (Sth) o Ortala i Väddö (Sth) med Norrtälje gevärsfaktori o Männäs masugn i Nykyrka (Åbo län). Hans bror Abraham G (1735—1805) ledde från 1777 eller 1778 till 1794 som delägare verksamheten vid bruket Garphyttan i Tysslinge (Ör), där han 1799—1817 efterföljdes av sin brorson Per Isak G (1772—1842). Abraham G:s son Claes Abraham G (1786— 1863) var 1809—14 disponent för Söderfors bruk (Upps). Per Isak G blev far till sv-norske konsuln i S: t Ybes i Portugal Carl Jakob G (1815—78). Dennes kusin provinsialläkaren Claes Anton Oscar G (1813— 79), känd som den förste som föreslog inrättande av sjukstugor (1864), blev far till överste Claes Eric G (G 8). Dennes söner är fd direktören för Sthlms rederiab Svea Claes G (f 1886) o överste Eric G (f 1891).

G 3:s o G 4:s bror Abraham G (1707— 68) var sv kommissarie i Helsingör 1733— 46 o senare en av direktörerna i Sv ostindiska kompaniet. Han blev far till Claes G (1750—1816), som var sv generalkonsul i London 1786—1815, o till bruksägaren Johan Abraham G (G 5). Dennes son brukspatron Fredrik Wilhelm G (1784—1861) på Godegård (Ög) blev far dels till överstelöjtnant Claes Lorentz G (G 7), vars sonson är överläkaren Claes G (f 1896) i Borås, dels till bruksförvaltaren o direktören i Jernkontoret Andreas Gustaf G (1827—89) på Mariedamm i Lerbäck (Ör), som var riksdagsman i FK 1870—72 o 1876—77. Dennes sonson var brandinspektören Claes Philip Andreas G (1896—1967).

En annan släkt G härstammar från kofferdikaptenen Anders Henriksson G (1779 —1859) i Vallda (Hall). Sonsons son till honom är huvudredaktören för Svenskt biografiskt lexikon fil dr Erik G (f 1912).


Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Bergskoll :s skriv till K M:t 28 nov 1656, Biographica, RA; magistratens civilprot 1 april 1663, kortreg över Sthlms fastigheters ägarelängder, SSA; K G Ankar-swärd, Det G:ska vapenbrevet, avskr av pass 15 sept 1629 för Anthoni G o hans bröder, C Hirschmanns utredn 1908 om Die Familie G in Augsburg, allt hos kammarrättsrådet Karl Ankarswärd, Sthlm. — Ff Almquist, Gbgs hist, 1—2 (1929—35); E Andrén m fl, Sv silversmide 1520—1850 (1963); K G Ankarswärd, Till frågan om Ciaudius civilis proveniens (Konsthist tidskr, 25, 1956); Anrep, 1 (1871); Bergskoll, s 30, 41 f, 111, 209; C Bille, Rembrandt's Ciaudius Civilis and its owners in the 18th century (Oud-Holland 1956); G Bodman, Fabriker o industrier i det gamla Gbg (1925); B Boethius, Magistraten o borgerskapet i Sthlm 1719—1815 (1943); dens o Å Kromnow, Jernkontorets hist, 3: 1— 2 (1955); C-F Corin, Självstyre o k maktpolitik inom Sthlms stadsförvaltning 1668—97 (1958); L Dahlgren, Marie Charlottes dagbok (1931); N de Roever, Een »Rembrandt» op't Stadhuis (Oud-Holland 1892), s 145; [C Eich-ho]rn, Konstnärsfamilj'en Mijtens i Sthlm (SAT 1, 1879—88); G Ekström, Äldre kyrksilver i Västerås stift (Rig 1952); L Falkman, Om mått o vigt i Sverige, 2 (1885), s 29 ff, 47 f, 60 ff, 64 f, 72; C Forsstrand, Skeppsbroadeln (1916); H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist under frihetstiden (1919); C Grill, Anteck-n:ar om Godegårds sn o Godegårds gods (1866); E Grill, Nytt om Claudius Civilis (DN 6 mars 1956); G Göthe, En dansk konstforskare o en Rembrandts-tafla i Sverige (NT 1892), s 210 ff; G Hahr, Hinrich Hahr (1966); C J Hudig, Een werk van den Goud-smid Anthoni G (Oud-Holland 1925); E A Jansson, Ortala bruk (MHoF 1947), s 102 ff; R Josephson, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); Kalender över ointrod adels förening 1967; C M Kjellberg, Norrtälje stad 1622—1922 (1922), s 83; Kommerskoll; Lindahl 9 (1904); S Lindroth, Gruvbrytn o kopparhantering vid Stora Kopparberget intill 1800-talets början, 2 (1955); P Meijer Granqvist, Sthlmskt borgarfolk (1902); A Nachmanson o D Hannerberg, Garphyttan (1945); Nord museet o Skansen under år 1952 (Fataburen 1953), s 227; M Rosenberg, Der Gold-schmiede Merkzeichen (2 uppl, 1911); H Rosman o A Munthe, Släkten Arfwedson (1945); K Samuelsson, De stora köpmanshusen i Sthlm 1730—1815 (1951); S Sjöberg, Söderfors (1956); Sohlman, 2 (1952); SPG; A A v Stiernman, Saml utaf k bref, stadgar o förordn:r, 3 (1753), s 33 ff; B Swartling, Georg Stiernhielm (1909), s 105; Sv släktkal 1930; C H Tersmeden, Kalender öfver i Sverige lefvande ointrod adel, 2 (1899); Ö Ti-gerstedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957); F U Wrangel, Sthlmiana (ny uppl, 1912); Örnberg, 2 (1886; tr 1885), 11 (1896).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Grill, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13191, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2018-11-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13191
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Grill, släkt, urn:sbl:13191, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2018-11-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se