Nils Bosson (Grip)

Död:1522-02-14 – Västra Vingåkers församling, Södermanlands län (på gården Täppa i byn Sävsta)

Häradshövding, Riksråd, Hövitsman


Band 17 (1967-1969), sida 303.

Meriter

2 Nils Bosson, d 14  febr 1522 på gården Täppa i byn Sävsta, V Vingåker (Söd). Föräldrar: riksrådet Bo Nilsson (Grip) o Beata Karlsdtr (Vasa). Hade 23 juni 79 nyligen blivit myndig, riksråd senast 1 juli 88, riddare mellan 18 okt o 29 nov 97, lagman i Östergötland mellan 97 o 22 juni 99, var hövitsman på Borgholm trol 25 april 01 o säkert 18 maj 04—hösten 07, var häradshövd i Tjust 1512, fick som förläning Rekarne (Söd) hösten 08 o staden Torshälla 4 jan 09.

G 17 juli 91 på Follnäs i Sorunda (Sth) m Anna Arvidsdtr, f 4 maj 76, d 1 nov 32 där, dtr till lagmannen Arvid Trolle o Beata Ivarsdtr (Tott).

Biografi

N B blev faderlös redan 1463 eller 1464 och stod till 1470-talets slut under förmynderskap av sin morbror riksrådet Erik Karlsson (Vasa), den från 1460-talets historia kände upprorsledaren. I början av 1480-talet deltog N B på Viborg i uppgörelserna efter Erik Axelssons (Tott) död. Sedan Erik Karlsson blivit ihjälslagen vid våldgästning i Överselö prästgård (Söd), uppträdde N B bland representanterna för sterbhuset som kärande mot strängnäsbiskopen först på ett rådsmöte i Sthlm 1491 och sedan på täljemötet 1493, där rådsoppositionens första urladdning mot Sten Sture d ä ägde rum. N B uppges ha blivit missnöjd med att Sten Sture 1494 köpte Hammersta i Ösmo (Sth), till vilket han ansåg sig ha bättre rätt.

Jämte sin svärfar Arvid Trolle och sin svåger Erik Trolle kom N B att bli en av rådsoppositionens ledare. Vid två tillfällen under 1497 års kris begärde Sten Sture honom och Erik Trolle som gisslan för att infinna sig till förhandlingar med oppositionen. Riksföreståndaren beskyllde i maj Arvid Trolle och N B för att söka uppvigla östgötarna mot honom, och kort därpå försäkrade Arvid Trolle vid underhandlingar med danskarna på Lycka slott i Blekinge, att Sten Sture ej vidare skulle erkännas som riksföreståndare vare sig av honom, Erik Trolle eller N B. Den 27 maj skrev de båda senare jämte Svante Nilsson (Sture) och ärkebiskop Jakob Ulfsson till kung Hans från Älgöhorn på Svartsjölandet, samtidigt som de utfärdade en proklamation till allmogen mot Sten Sture. Sedan Kalmar slott kapitulerat för kung Hans, infann sig N B och Arvid Trolle där på det sv riksrådets vägnar 23 juli och hyllade honom. Kungen ville då anförtro N B slottsloven på Kalmar, men denne undanbad sig, emedan han genast med danskt krigsfolk ville återvända till Svealand, där ärkebiskopens slott Almarestäket belägrades av Sten Sture. 24 aug utfärdade Jakob Ulfsson, Svante Nilsson, N B och Erik Trolle jämte sju danskar ett privilegie- och amnestibrev för Sthlms stad, och 12 okt avgav de sv herrarna en förklaring om den några dagar tidigare i Klara kloster tillkomna uppgörelsen mellan kung Hans och Sten Sture.

Vid kröningen i Sthlms storkyrka 26 nov 1497 dubbades N B till riddare. Möjligen fick han redan denna höst Borgholms slott efter sin svärfar; säkert kan han emellertid ej beläggas som hövitsman där förrän 1504. I varje fall kan konstateras, att han blev svärfaderns efterträdare som lagman i Östergötland, då denne senast 1499 blev lagman i Tiohärad.

Liksom svärfadern — och till en början även svågern — accepterade N B ej 1501 års sv resning och Sten Sture d ä:s nya maktövertagande. I mars 1502 gjorde kung Hans honom och fyra danskar till befälhavare över det krigsfolk som skulle sändas till Sverige för att undsätta drottningen på det av svenskarna belägrade slottet i Sthlm. Då denna undsättningsexpedition kom till stånd — den anlände till Sthlms skärgård först i maj — leddes den emellertid av kungen personligen, varför det är ovisst om alla de utsedda befälhavarna verkligen deltog. I april befann sig N B och hans svåger Jens Holgersson (Ulfstand), som var dansk hövitsman på Gotland, med krigsfolk i farvattnen utanför N B:s sätesgård Vinas. 20 mars 1503 brändes tre av N B:s skepp vid Borgholm av Sten Sture, som nu börjat belägra Kalmar. I maj 1504 inrapporterades till det sv riksrådet från Kalmar, att N B och Jens Holgersson med femton danska skepp härjade i den småländska skärgården.

Enligt fördraget i Köpenhamn 18 maj 1504 fick N B behålla Borgholm under det stillestånd som skulle bestå till mötet i Kalmar midsommaren 1505. Då svenskarna ej i tid infann sig till kalmarmötet och kung Hans lät fråndöma ledarna deras danska gods, sekvestrerades i gengäld kungens sv anhängares gods i Sverige, vilket även drabbade N B.

Ej heller N B:s förhållande till kung Hans förblev emellertid gott. I juni 1506 inrapporterades till den sv riksföreståndaren ett rykte, att Jens Holgersson (Ulfstand) besökt Borgholm och med våld fört N B till Danmark, och följande månad uppgavs, att N B återkommit till Borgholm efter att ha skilts från kungen i osämja och nattetid lämnat Danmark. Borgholms läge försämrades, då Hemming Gadh på hösten s å erövrade Kalmar med undantag av slottet. I augusti 1507 misströstade N B om att kunna försvara Borgholm över vintern och bad om undsättning. Kung Hans sände då dit Otte Rud. N B kallades på hösten till Danmark, där kungen tog ifrån honom Borgholm.

Då N B återkom till Borgholm för att hämta sina ägodelar, fann han sin hustru och sina tjänare illa behandlade av Otte Rud. Det sv riksrådet, som redan föregående höst kallat honom till fredsunderhandlingar i Sthlm, utfärdade 9 febr 1508 nytt lejdebrev för honom till ett rådsmöte i Vadstena i början av mars. Där infann sig N B och uppgav, att alla samhällsklasser i Danmark önskade fred, varför det sv riksrådet sände biskop Otte i Västerås och Erik Trolle till Köpenhamn för underhandlingar. I maj rapporterade Hemming Gadh från kalmartrakten till Svante Nilsson, att N B besökt Borgholm och fört åttio lass tillhörigheter till Kåreholm i Alböke på Ölands ostkust för inskeppning. Därifrån skrev N B 2 juni till kung Hans ett brev, vari han uppsade honom tro och lydnad. Tre veckor senare klagade Otte Rud i brev till kung Hans över att N B vid sin flykt till Sverige medtagit honom tillhöriga kläder och annat till ett värde av ungefär tusen gyllen och bad om att som förläning få de gods i Danmark som N B:s hustru ärvt efter sin far Arvid Trolle.

N B återfick nu sina 1505 indragna sv gods och sin plats i det sv riksrådet. Som förläning erhöll han hösten 1508 Rekarne i Södermanland och 4 jan 1509 den där belägna staden Torshälla. Han blev nu en av Svante Nilssons främste anhängare. Jämte denne, Hemming Gadh m fl ingick han 2 mars 1510 i Västerås en konfederation, som innebar att Kalmar och Ölands återställande till Sverige skulle vara villkor för utbetalning av den i köpenhamnsfreden föregående sommar utlovade tributen till kung Hans. På sommaren s å var han med Hemming Gadh och riksföreståndarens son Sten i Lübeck, där en allians mellan Sverige och hanseaterna mot kung Hans kom till stånd 17 sept.

N B kan ej säkert beläggas ha tillhört oppositionen mot Svante Nilsson under dennes sista år, men efter dennes död var han under 1512 års kris en av Sten Sture d y.s främsta motståndare. Sten Kristiernsson (Oxenstierna) meddelar sålunda 14 maj, att N B bedrev stämplingar i sin hemtrakt i samarbete med den i Svealand verksamme Erik Trolle — riksrådets kandidat till riksföreståndarposten — och ärkebiskop Jakob Ulfsson. I samband med Sten Stures val till riksföreståndare i juli fick N B Viborg och Nyslott (Olofsborg) i förläning. Riksföreståndaren for emellertid till Finland och överenskom med den föregående innehavaren Erik Turessons (Bielke) änka, att dessa slott i stället skulle överlämnas till hennes svärson Tönne Eriksson (Tott). N B och Erik Trolle sökte förgäves med våld sätta sig i besittning av kungsgården i Borgå, och Erik Turessons änka vägrade N B tillträde till Viborg. Sedan Tönne Eriksson i maj 1513 övertagit de omtvistade slotten, lämnade N B Finland.

En ny kris mellan N B och Sten Sture uppstod 1516. Han deltog ej i täljemötet på sommaren detta år, och ett brev 17 aug från N B till riksföreståndaren vittnar om att han ansåg sig förtalad hos denne. Den av Sten Sture fängslade Sten Kristiernsson (Oxenstierna) angav kort därpå N B, Erik och Gustav Trolle samt Peder Turesson (Bielke) som delaktiga i sina konspirationer med Kristian II. N B försäkrade riksföreståndaren om sin oskuld men deltog ej i de riksmöten 1517 där dennes aktion mot Gustav Trolle fullföljdes. I samband med Almarestäkets intagande och Gustav Trolles tillfångatagande i slutet av 1517 fängslades även han jämte Erik Trolle och Peder Turesson. Först vid Kristian II :s intagande av Sthlm i sept 1520 uppträder de åter som riksråd. Nu anklagade han inför kungen riksrådet Erik Ryning för att ha förorsakat hans ofärd genom att beljuga honom inför Sten Sture. Erik Ryning avrättades samma höst i Sthlms blodbad.

I jan eller mars (Söderwall) 1521 kan N B beläggas ha hållit lagmansting i sin östgötska lagsaga i närvaro av Hans Brask och Berend v Melen. I maj skrev N B och hans svärson Holger Karlsson (Gera) till Kristian II, att de på grund av allmogens uppror måst bege sig till v Melen på Stegeborg. Enligt Peder Svart skall N B liksom herr Holger i juli ha följt Sören Norby till Danmark efter dennes undsättning av Stegeborg, v Melen uppger emellertid i en 1528 publicerad stridsskrift mot Gustav I, att N B liksom han själv kom i fångenskap efter Stegeborgs kapitulation 18 dec 1521 och att N B under fångenskapen blev mördad och huggen i fyrtio bitar. Enligt sekreteraren Wulf Gylers smädeskrift mot kung Gustav anslöt sig N B till kungen mot lejd, men då denne fruktade honom på grund av hans stora anseende, ihjälslogs han av Gustavs till bönder förklädda hejdukar under en resa trots det att andra anhängare till Gustav eskorterat honom från det ena nattlägret till det andra. N B:s sondotter Margareta Grip har efterlämnat en 1578 daterad uppteckning, enligt vilken farfadern skall ha mördats i byn Sävsta i V Vingåker (Söd) av bönder på initiativ av en länsman vid namn Lars från Vannala i V Vingåker; att Gustav I skulle ha haft någon skuld i sammanhanget uppges ej. En notis, som på 1600-talet införts i hennes bekanta släktbok, lokaliserar mordet till gården Täppa, som ligger i den nämnda byn Sävsta, och meddelar, att N B låg till sängs hos sin landbo där, då han blev mördad, och att hans hustru vid samma tillfälle fick ena handen avhuggen; ej heller här namnes kungen. En uppteckning i det s k Hammerstakalendariet i hans bekanta fäderneärvda laghandskrift uppger lakoniskt, att han blev »slagen» 14 febr 1522 i Vingåkers sn.

Ryktet om att Gustav I varit medskyldig figurerar emellertid ej enbart hos sådana smädeskrivare som v Melen och Gyler utan antydes även av N B:s svärson Holger Karlsson, då han 29 mars 1523 från Skåne skrev till Hans Brask och bad denne hos Gustav skaffa honom lejd, som »måtte blive mig bättre hållen än den dagtingan blev herr N B hållen där gjordes på Stegeborg». Med anledning av v Melens skrift utfärdade N B:s söner 6 maj 1533 ett intyg, att kung Gustav ej låtit bringa fadern om livet, utan att han ihjälslagits av sina egna bönder »aus eignem muttwillen».

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ett altarskåp från. V Eds kyrka i St historiska museum bär N B:s och hustrus vapen och årtalet 1526. N B:s delvis egenhändiga jordebok, Skokloster I, kvarto, vol 30, RA. 9 perg:brev 1501—12 ur hans arkiv i LSB med proveniens från Brokind i Vårdnäs (Ög). Flera andra brev ur hans arkiv avskr i Sävstaholms-saml F 33 (J Lorins kopiebok över N B:s sonsons dtrsons son Gustav Carl Baners brev; jfr HH 7, bih, s 11 f), RA, av vilka ett bevarat i orig i Viksaml, RA, där ett fragment av en kopiebok över brev för N B också föreligger (jfr HH 4, s 363). Avskr av brev ur hans arkiv även i sondottern Margareta G:s bok, p 338—42 (ett av dem tr VFT 1:3, 1877, s 11), Trolleholms arkiv (filmkop RA), där å p 150 även avskrivits ett brev från honom till hans hustru. 5 brev till Svante Nilsson o 3 till Sten Sture d y från N B i Sturearkivet, RA (vissa av dem tr BSH 5 o HH 39). I Missiver fra Kongerne Christiern I.s og Hans's Tid, 2, har tryckts 3 brev till kung Hans o 1 brev till Ermegard Eggertsdtr (Frilie) från honom efter orig i DRA.

Källor och litteratur

Källor o litt: Perg:brev 1 juli 1488, fotost av perg:brev i LSB 25 april 1501, RA; odat PM av Erik Trolle i Privatarkiver: Slasgten Thott (om viborgsuppgörelsen efter Erik Axelsson), DRA. — J E Almquist, Rättelser o tillägg till uppslagsverket »Lagmän o häradshövdingar i Sverige» (PHT 1966); R Bergström, Studier till den stora krisen i Nordens hist 1517—23 (1943); Bidr til Dansk Hist af utrykte Kilder (Aarsberetninger fra det Kongelige Geheimearchiv, 4, 1866—70); H Bruun, Poul Laxmand og Birger Gunnersen (1959); BSH 4—5 (1875—84); Calenda-rium Hammarstadense (SRS I: 1, 1818, s 237 ff); G Carlsson, Hemming Gadh (1915); dens, En stridsskrift af Berend v Melen mot Gustaf Vasa (NTBB 1918), s 1 f, 13, 38; dens, Peder Jakobsson Sunnanväder (HVL. Årsber 1948—49); dens, Ätten Gädda i Gä-deholm (PHT 1951); dens, rec av G T Westin, Riksföreståndaren o makten (HT 1958), s 126 ff, 132; dens, Från Erik Seger-säll till Gustav Vasa (1961); FMU 5—8 (1928—35); R De Geer, Högaltarskåpet-Passionshistorien (En blick tillbaka, 1955); H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medelt (1952—53); dens, Margareta Grips bok (PHT 1957); Handhar till Sten Sture d y:s hist (HH 28:2, 1931); G Kel-lerman, Jakob Ulvsson o den sv kyrkan under äldre sturetiden 1470—97 (1935); [G E Klemming,] Ur en antecknares samhar (1880 —82), s 145; S Kraft, Senare medeltiden, 2 (Sveriges hist till våra dagar, 3:2, 1944); J Liedgren, Nils Bosson G:s anklagelser mot Erik Ryning 1520 (HT 1938); dens, Jordebog: Sverige (Kulturhist lex för nord medelt, 7, 1962), sp 641; S Ljung, Söderköpings hist, 1 (1949); N A Lundgren, Beskrifhing öfver Vestra Vingåkers sn (1873), s 21; K-G Lundholm, Sten Sture den äldre o stormännen (1956); Missiver fra Kongerne Chris-tiern I.s og Hans's Tid, 1—2 (1912—14); S U Palme, Riksföreståndarvalet 1512 (1949); Peder Svart, Gustav Vasas krönika, ed G T Westin (1964); Saml af Biskopen Hans Brasks Bref, 2 (LBH 2, 1795), s 180; L Sjödin, Arvid Siggessons brevväxling (Gamla ppr ang Mora sn, 2, 1937); dens, Kalmarunionens slutskede. Gustav Vasas befrielsekrig, 1 (1943), s 176 f; P Sjögren, Släkten Trolles hist intill år 1505 (1944); dens, Ätten Posses hist intill år 1500 (1950); ST 3 (1895); N Staf, Marknad o möte (1935); R Stensson, Peder Jakobsson Sunnanväder o maktkampen i Sverige 1504—27 (1947); C I Ståhle, Ortnamn o bebyggelse (Vingåkersbo- ken, 2, 1955), s 75, 77; K F Söderwall, Ordbok öfver sv medeltids-språket, 1 (1884—• 1918), s 726; G T Westin, Striden kring riks-föreståndarvalen 1512 (Sc 1948—49), s 243, 261, 263; dens, De s k länsregistren från medeltidens slut (Sc 1951—52), s 140, 143, 148, 155, 190; dens, Riksföreståndaren o makten (1957); G Wieselgren, Sten Sture d y o Gustav Trolle (1949).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Bosson (Grip), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13213, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-03-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13213
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Bosson (Grip), urn:sbl:13213, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-03-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se