Meriter

Grönkvist, Gustaf Robert, f 3 dec 1863 i Saleby (Skar), d 25 maj 1925 i Katrineholm. Föräldrar: smeden Carl August G o Carolina Hellman. Industriidkare, uppfinnare.

G 1) 26 dec 86 i St Malm (Söd) m Inga Stina (Kristina) Ingemarsdtr, f 27 april 54 i Hovby (Skar), d 10 juli 16 i St Malm, dtr till stataren Ingemar Johansson o Anna Stina Karlsdtr; 2) 1 april 18 i St Malm m Ellen Rut Benson, f 8 aug 84 i Worcester, USA.

Biografi

G etablerade sig 1887 i det dåvarande municipalsamhället Katrineholm som hovslagare och smed. Kunderna var emellertid få, och han förstod, att han för sitt uppehälle måste skapa någon artikel som han kunde sälja. Hans första konstruktion var en barnvagn med hjul av ask och beslag av mässing. Den andra var den balanserade hästräfsan, som var försedd med en anordning, varigenom klorna sköts upp, när de stötte på något hinder. Denna artikel blev ett lyckokast, som skulle föra hans namn och företag — han kallade det nu Grönkvists mekaniska verkstad (GMV) — ut över hela Skandinavien; 1891 tillverkades två ex, fyra år senare 70 och efter tio år var produktionen uppe i 2 000—3 000 ex om året. En bidragande orsak till framgången var samarbetet med August Kullberg, innehavare av firman Kullberg & Co, som skötte försäljningen.

Balansräfsan följdes snart av andra produkter: fjäderharvar, tallriksvältar, radsåningsmaskiner och tröskverk, de flesta patentskyddade. 1904 tillkom borrchucken, en anordning, som höll fast borret i borrmaskinerna. Den G:ska chucken hade den fördelen att borren kunde bytas utan att svarven måste stannas. För denna tillverkning bildade han tillsammans med sina bröder Konrad och Herman G ett särskilt bolag, Bröderna Grönkvists Chuckfabrik. G försökte också göra båtmotorer och karboratorer till explosionsmotorer, men med mindre framgång.

1907 ombildades de G:ska bolagen till aktiebolag, med ett högsta aktiekapital av 1 500 000 kr för verkstadsbolaget och 150 000 kr för chuckbolaget. 1913 höjdes verkstadsbolagets aktiekapital till högst 3 miljoner kronor. Anledningen härtill var att G skulle få möjlighet att börja tillverkning av kullager. En stor fabriksbyggnad uppfördes och maskiner anskaffades från Amerika. Knappt hade provtillverkningen kommit i gång i den nya fabriken förrän G invecklades i en treårig patenttvist med SKF i Gbg. Kärande var G. Senare genstämde SKF G och hans styrelse med yrkande om ansvar och skadestånd för patentintrång. 1914 återkallade parterna sin talan. Anledningen var att SKF hade inköpt aktiemajoriteten i de G:ska bolagen.

Året efter startade G tvenne nya företag i Katrineholm, ab Grönkvists Gjuterier och Hemgårdens fastighetsab. Det förra skulle bedriva gjuterirörelse och det senare uppföra bostadsbyggnader och bedriva markexploatering. G hade nämligen samtidigt med att han sålde GMV inköpt flera fastigheter bl a det medeltida godset Stora Djulö, numera tillhörigt staden.

Nya gjuteribyggnader uppfördes mycket snabbt så att den första provgjutningen kunde ske redan i febr 1917. En månad senare sålde emellertid G de båda nybildade företagen till ab Pumpseparator. GMV ombildades senare till SKF Katrineholmsverken och gjuteribolaget till ab Pumpseparators gjuterier. Båda dessa företag finns ännu kvar; Katrineholmsverken är stadens största industri och Pumpseparators gjuterier ett av de största.

G kom att betyda mycket för staden, inte blott som företagare utan också som kommunalman. Han var några år stadsfullmäktig och landstingsman.

G tillhörde missionsförbundet och var styrelseordförande i Katrineholms Immanuelsförsamling 1893—1923. Församlingen fick av honom stora donationer i form av mark till pastorsbostad och kyrka samt kontanta medel.

Som företagare var G både gammalmodig och modern. Han tillhörde aldrig någon arbetsgivarorganisation. De få strejker, som förekom hos honom var kortvariga och godartade. Han ömmade också mycket för sina anställda. 1911 införde han som förste företagare inom samhället och en av de första i landet arbetarsemester; alla hans anställda hade i juli månad en vecka ledigt med full betalning. Han startade också en pensionskassa för tjänstemännen och en sjuk- och begravningskassa för arbetarna. Vid varje bolagsstämma avsattes inte obetydliga belopp till dessa kassor. Då han lämnade GMV, utdelades 50 000 kr i gratifikationer till de anställda. G, som 1917 taxerade för en inkomst av över 332 000 kr, fick under sina sista levnadsår ekonomiska bekymmer på grund av ingångna borgensförbindelser.

Författare

Hilding Hjelmberg

Källor och litteratur

Källor o litt: H Hjelmberg, Katrineholm (1952), s 27 ff; dens, Katrineholm, 1—3 (1967); s 173 f; B Steckzén, SKF (1957), s 155 f, 205 ff, 818.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Robert Grönkvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13275, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hilding Hjelmberg), hämtad 2024-04-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13275
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Robert Grönkvist, urn:sbl:13275, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hilding Hjelmberg), hämtad 2024-04-17.