Grönwall, släkter



Band 17 (1967-1969), sida 385.

Biografi

Grönwall (Grönvall), släkter.

1 Hans Grönewalt (levde ännu 1671), som uppges ha kommit från Riga, blev 1648 handelsman i Kalmar, där han även var verksam som redare o arrenderade stadens vinkällare. Han var riksdagsman 1664. Hans son Johan Grönvall (1651–1707) var först borgmästare i Kungälv, som han representerade vid riksdagen 1686, o blev 1695 politieborgmästare i Malmö. Han blev far till lanträntmästaren Jacob Grönvall (d 1727) i Malmö.

2 Kopparslagaren Gabriel Larsson G (d 1725) i Växjö blev far till guldsmeden Johan G (d 1784, enl uppg 64 år) i Vänersborg. Dennes son var Johan Gabriel G (1769–1856), som 1802–28 var delägare i gbgsfirman G & Bergendahl, vilken sålde textilier från boråstrakten. 1828–39 drev han jämte sin dtrdtrs man, den tyske färgaregesällen Wilhelm August Röhss, firma G & Röhss, som på G:s egendom Kallebäck i Örgryte grundade Gbgs största färgeri, Levanten. 1832–39 innehade han därjämte tillsammans med sin svärson Elis Fredric Brusewitz (bd 6) den betydande rederi- o importfirman J G Grönwall & Co. Han var ledamot av stadens äldste 1818–26, av handelssocieteten 1826 o av hallrätten 1830. Genom testamente donerade G 10 000 rdr rgs till Gbgs fattighus, vars föreståndare han varit 1813–20. Hans sonson Ernst Teodor G (1846–1924) tjänstgjorde 1875–78 vid Generalstaben, utgav 1879 ett arbete om Österrike-Ungerns härorganisation, invaldes 1887 i KrVA o var 1898–1906 överste för Skånska husarregementet. 1878–98 ägnade han sig vid sidan av militärtjänsten åt skötseln av sitt säteri Forsby i Österåker (Söd). Han var ledamot av Södermanlands läns landsting 1880–99 o ordförande i Österåkers kommunalstämma o kommunalnämnd. Inom länets hushållningssällskap var G bl a ledamot av förvaltningsutskottet 1882–98. En av hans kusiner blev far till kammarrådet Sten Ivar Grönvall (1889–1959).

3 Rådmannen o postmästaren i Eksjö kopparslagaren Jöns Larsson Grönvall (d 1737), som ej kunnat bevisas vara bror till ovannämnde Gabriel Larsson G, blev far till prosten Christian Grönvall (1720–93) i Vist (Ög), kornetten Paul Grönvall (f 1722, d före 1772) i Ebbarp, Lekeryd (Jönk), o handlanden Samuel Grönvall (f 1729) i Jönköping. Paul Grönvall blev far (Vemo dombok 1807 KO a 7, fol 810 ff, FRA) till översten Johan Grönvall (f trol 1749, d 1807), som 1805 var vice landshövding i Åbo län. Samuel Grönvalls söner var klockgjutaren Carl Fredric Grönvall (1761–1814) i Sthlm, som deltog i Konstakademins utställning 1808, o handelsmannen Christer Grönvall (1758–1805) i Hällestad (Ög), som blev far till rådmannen Johan Leonard Grönvall (1796–1867) i Alingsås. Dennes sonson var den framstående i USA verksamme matematikern professor Thomas Hakon Gronwall (1877–1932).

4 Ladufogden Johan Olsson Grönvall (1705–55) i Fadderstorp, Börringe (Malm), blev farfar till landskamreraren o titulära kammarrättsrådet Johan Grönvall (1769–1835) i Gbg. Dennes kusin hovrättskommissarien Johan Grönvall (1773–1837) i Grönby (Malm) blev farfar till Olof Alexis Valfrid Grönvall (1849–89). Alexis Grönvall köpte 1874 tillsammans med C J Looström Bonniers sortimentsbokhandel i Sthlm, som de drev under firmanamnet Looström & Co. Hans halvbror Fredrik Assar Albin G (1864–1933) blev 1890 fil dr på en avhandling om Thomas Kantzow o hans pommerska krönika, avlade 1891 examen till rättegångsverken, avancerade i generalpoststyrelsen till aktuarie 1896 o notarie 1900, var sekreterare vid de sv-norska förhandlingar, som 1897 ledde till mellanrikslagens uppsägning, o i den unionella konsulatkommittén 1902 samt representerade Sverige vid flera världspostkongresser. 1898–1906 tjänstgjorde Fredrik G som sekreterare i Sthlms handels- o sjöfartsnämnd, o 1902–10 var han den förste sekreteraren i Sthlms nyinrättade handelskammare, där han var fullmäktig från 1911 till sin död o v ordförande 1914–19. 1905–10 fungerade han också som statistiker i riksbanken, o 1910 blev han verkställande direktör vid ab Gbgs banks filial i Sthlm. 1919 förordnades G med generalkonsuls titel som chef för UD:s handelsavdelning men återvände redan 1921 till Gbgsbanken. Brorson till honom var bergsingenjören Eugen Assar Alexis G (1872–1956). Assar G har blivit mest känd genom att han tillsammans med A Lindblad o O Stålhane uppfann den elektriska masugnen. Son till Fredrik G är ambassadören Tage G (f 1903). Namnet Grönvall har upptagits av barnen till en sondtr till en av det ovannämnda kammarrättsrådet Johan Grönvalls bröder, bl a rektorn för kommunala flickskolan i Örebro Martha Grönvall (f 1888).

En annan gren av släkten härstammar från mjölnaren Rasmus Olsson (levde 1748) i Klostermöllan, Börringe (Malm), som var bror till den ovannämnde ladufogden Johan Olsson Grönvall. En sonson till honom var den som orgelbyggare kände organisten Carl Grönvall (1765–1832) i Hyby (Malm). En av dennes brorsöner blev far till stenhuggerifabrikören Rasmus (Erasmus) Grönvall (1826–1901) i Malmö o en annan till baningenjören Johan Lorentz Grönvall (1830–1912) i Örebro. Dennes sonson brandchefen Nils Grönvall (f 1897) i Gbg är far till advokat Nils (Nic) Grönvall (f 1932) i Gbg.

5 Fällberedaren Christian Nilsson Grönvall (d 1756, 72 år) i Ystad blev far till fällberedaren Lars Grönvall (1725–79) i Ängelholm. Dennes sonson rådmannen Jöns Grönvall (1788–1850) i Ängelholm blev far till Ludvig Grönvall (1831–83). Denne grundade i fädernestaden ett garveri, som under sönerna Wilhelm Edvard Grönvall (1860–1930) o Johannes Philip Grönvall (1864–1929) utvecklades till en av landets största läderfabriker, 1911 ombildad till ab Wilhelm Grönvalls läderfabrik. De var även huvuddelägare i Malmgrens skofabrik i Hälsingborg, där Wilhelm Grönvall blev verkställande direktör efter dess ombildning till ab. Han var också ledamot av Ängelholms stadsfullmäktige 1895–1914 o av dess drätselkammare 1898—1913. Firmorna fortsattes av Wilhelm Grönvalls son direktör Sture Wilhelm Grönvall (1897–1953) ö Johannes Grönvalls son disponent Thore Gösta Grönvall (1906–56). Den förres son Wilhelm Grönvall (f 1925) är nu verkställande direktör i ab Wilhelm Grönvalls läderfabrik. Bror till Gösta Grönvall är f d överläkaren vid Kristianstads lasaretts ögonklinik Herman Grönvall (f 1899).

6 Namnet Grönvall upptogs även av den ovannämnde Lars Grönvalls styvson sämskmakaren Per Truedsson Grönvall (1737–90) i Ystad. Han blev farfar till kontraktsprosten Lars Grönvall (1794–1883) i Sövestad (Malm), som var riksdagsman 1847–48 o blev far till den som botanisk författare bekante lektorn Troed Axel Ludvig Grönvall (1838–92) i Malmö. Tre av Lars Grönvalls bröder var sämskmakare i Ystad, o från en av dem härstammar en släktgren, som fortsatt deras garveri ända till nutiden. En annan av dem blev far till färgerifabrikören Carl Johan G (1833–1908) i Ystad, vars söner var professor Karl Anders Axel G (se nedan) o hovrättsrådet Fredrik Wilhelm Magnus G (1878–1930) i Sthlm. Fredrik G var redaktör för PHT 1907–08 o efterlämnade genealogiska samlingar om Ystad (nu i LUB). Hans genealogi för sin släkt finns i V Ljungfors saml, LUB. Son till Karl Anders Axel G är professorn i klinisk kemi i Uppsala Anders G (f 1912).

Utan blodsband med ovannämnda släkter var professorn i etik o politik i Uppsala Anders G (1671–1758), som slutligen fick lagmans titel o instiftade en stipendiefond vid Västmanlands-Dala nation i Uppsala. Han var son till bonden Pehr Andersson i Grönvallen, Grytnäs (Kopp).

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA; G Elgen-stiernas saml, KB; kammarrådet S Grönvalls ms om växjö- o eksjösläkterna G, dir R Hembergs excerpter om ängelholms- o ystadssläkterna G, Geneal fören, Sthlm; Lindgrenska saml, MSA. — A Ahlström, Matr öfver Gbgs handelsinst:s elever, 1 (1918); J A Almquist, Söd:s k hushållningssällsk 1814—1914, 1—2 (1914); C Annerstedt, UU:s hist, 2: 1—3: 2 (1908—14); A Attman, Gbg 1863—1913 (Gbgs stadsfullm, 1:1, 1963); S Björkblom, Söd:s landsting (1942), s 460; G Bodman, Fabriker o industrier i det gamla Gbg (1925); G A Bohlin, Bidr till Alingsås stads hist (1920); K O Bonnier, Bonniers, 3-^f (1930—31); BorgRP före frihetstiden (1933); S Brisman, Ab Gbgs bank 1848—1923 (1923), s 205; M Ekdahl, Bih till Lunds stifts-matr rör klockarelägenheterne (1821), s 31; K Enghoff, Ängelholm 1516—1916 (1929), s 372, 381; E Erici, En orgelklenod i en skånsk ödekyrka (Lunds stifts julbok 1949); dens, Inventarium över äldre kyrkoorglar i Sverige (1965); M Fahl, Matr (The royal bachelor's club 1769—1944, 1947); L Feuk, Miniaturbilder af bemärkta prestmän i Lunds stift på 1800-talet (1893); Fredrik G (H8D 17, 1915—16); H Fröding, Gbgs donatorer, 4 (1926); Grape; C L Grönvall, Stamtafla öfver den gren af slägten Grönvall undertecknad tillhör (1917); K A Grönwall, Ett hantverkshus i Ystad (Från gamla skånska hem, 1926); N A Grönvall, Förklaringar till stamtaflan för den i Engelholm bosatta släkten Grönvall (1911); B Hallberg, Antecknar om äldre tiders guldsmeder i Vänersborg (Vänersborgs söners gille. Minnesskr 1905—30, 1930), s 47; C G V Hammarskjöld, Ernst Teodor G (Kr VAH 1924, si 97 f); B Hildebrand, Fredrik G in memoriam (PHT 1930); G Håkansson, Kalmar o kalmar-bor under 1600-talet (1944); A U Isberg, Bidr till Malmö stads hist, 2 b (1900), s 35; K Kock, Skånska privatbanken (1931); Krok; Lagmannens H And G:s lefwerne (Den Sw Mercurius, 3:4, 1758, s 1308 ff); O R Lan-delius, Nerkingar som borgare o äventyrare i främmande land (1936); O Lindberg, Landsstaten i Malm o Krist 1719—1917 (1919); Linköpings hm, 2 (1919), s 69 f; V Ljungfors, rec av Sv släktkal 1930 (PHT 1930), s 97; Lunds hm, 3—5 (1951—54), 7 (1959); O Mannerfelt o H Danielson, Sven Eriksons o Rydboholms fabrikers hist 1834—66 (1924), s 42, 88, 97, 100, 106; Oden; Setterdahl; C Sjöström, Skånska nationen... (1897); dens, Skånska nationen 1833—89 (1904); dens, Gbgs nation i Lund 1669—1906 (1907); SKL; SPG; B Steenberg, Thomas Hakon G (SMoK 3, 1946); F Stenström, Örgryte genom tiderna, 2 (1924); G Stiernstedt, Ett halvsekel. Antecknar o personhist minnesbilder omkr Sthlms handelskammare 1902—52 (1952); Sv juristmatr 1950, 1964; Sv silversmide 1520—1850, 4 (1963); Sv släktkal 1919, 1943; SvTeknF; E Thyselius, Förteckn öfver kommittébetänkanden 1895—1903 (1904); T Uggla o V Ljungfors, Sv släkter, 1 (1908); E Wiberg, Bröder o Systrar i Sankt Knuts gille i Ystad (1939); C L Wilkens, Minnen från Ystad under 1800-talets förra del (Skr utg av Ystads fornminnesfören, 3, 1932); P Wilstadius, Guld- o silversmeder i Växjö (Kronobergsboken 1949); Ystads hist, 2—3 (1953—54); L Zielfelt, Släkten Löfstedt i Ystad (SoH 1956—57).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Grönwall, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13279, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13279
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Grönwall, släkter, urn:sbl:13279, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se