Otto J Gumælius

Född:1791-10-16 – Lids församling, Södermanlands län (i Taxinge)
Död:1876-10-27 – Örebro församling, Örebro län

Publicist, Läroboksförfattare


Band 17 (1967-1969), sida 409.

Meriter

2 Gumælius, Otto Joel, bror till G 1, f 16 okt 1791 på Taxinge, Lid (Söd), d 27 okt 1876 i Örebro. Inskr vid UU 20 okt 12, v kollega vid Karol lärov i Örebro 9 febr 20, FK vid UU 15 nov 20, ord kollega vid gymn i Strängnäs 22 dec 20 (tilltr 1 maj 22), disp pro gradu 21 april 21, mag vid UU 14 juni 21, v konrektor i Strängnäs 7 febr 24, konrektor o v rektor där 12 juni 28, rektor vid Karol lärov i Örebro 26 sept 29 (tilltr 1 maj 30)—21 febr 62, en av grundarna av Nerikes Allahanda 43, red 43—55.

G 1 jan 33 i S Råda (Värml) m Eva Christina Wester, f 26 sept 04 på Haddebo bruk, Svennevad (Ör), d 3 juni 75 i Örebro, dtr till bruksägaren Arvid W o Eva Lovisa Holmstedt.

Biografi

Otto G var under sina tidigare år som lärare och rektor kanske främst känd för sina krav på disciplin, sin »patriarkaliska despotism», men han blev senare uppmärksammad framförallt som reformpedagog och författare till läroböcker i historia, statskunskap och hebreiska. Säkert hade han också sig själv i tankarna, då han i ett program 1858 framhöll, att behandlingen av ungdomen hade övergått från »onödig hårdhet och barbari till faderligt allvar och vänlighet». Trots starkt motstånd från högre myndigheter ivrade han bl a för ämneslärarsystem i stället för klasslärarsystem och för koncentrationsläsning, och han blev landets förste rektor som förberedde sina lärjungar för direkt inträde vid universitetet. Efter nio års hårt arbete lyckades han vinna erkännande för sina åtgärder och påskyndade på så sätt den reform som 1849 föreskrev sammanslagning av apologistskolor, lärdomsskolor och gymnasier till fullständiga läroverk.

Örebro läroverk hade sin stora omdaningsperiod under G:s långa rektorat. Dess elevantal växte till det dubbla, det fick nya, ändamålsenliga lokaler och ett betydande bibliotek, och G kom därigenom att utveckla sitt läroverk till ett av landets förnämsta. Redan efter ett par år som rektor hade han också förvärvat en pondus som var svår att rubba. I ett nyfunnet brev från 1833 skriver Adolph Törneros, att G alltid utlät sig »med fullkomligaste visshet om sin sak, och liksom med förutsättning av ingen invändning».

Även utanför skolfrågorna var G avgjort reformvänlig, och hans idéer fick stor betydelse för den provinsiella politiken sedan han 1843 tillsammans med sin svåger Svante Falk grundat den ursprungligen för »småfolket» avsedda tidningen Nerikes Allahanda (från 1868 Nerikes Allehanda) och därefter under 12 år nästan ensam redigerat dess innehåll. Trots sin stora arbetsbörda hade han samtidigt kraft att vara en av Örebros mest nitiska och inflytelserika kommunalpolitiker, med speciell fallenhet för att bringa reda och ordning på det ekonomiska planet. Viktigast blev härvid hans energiska genomförande av en humanare och mera generös fattigvård.

Författare

Ragnar Amenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Hebräisk läsebok för be-gynnare. Upsala 1822. 4 s, 24, 27 s, 102 s. 2. uppl 1827. 24, 47 s, 122 s. 3. uppl 1836. 70 s, 123 s. — Kort chronologisk framställning af Sveriges historia. Strengnäs 1825. VI, 160 s. (Anon.) 2. uppl 1827 [annat titelbl 1828]. 174 s. 3. uppl [1835]. 208 s [även 184 s; s 185—208 med rubntit Minnes-tabell utgörande bihang till Lärobok . . .]. [Senare uppl se nedan.] — Kort framställning af Sveriges statskunskap. Strengnäs 1826. 71 s. (Anon.) 2. uppl 1828. 69 s. [Ny uppl utlovas i föreg men uteblev; senare uppl se följ.] — Lärobok uti Sveriges historia och statskunskap. [Nytt titelbl för 2. (3.) uppl av de båda föreg.] Strengnäs 1827. 2. uppl 1828. 3. uppl 1835 [även 1836]. 4. uppl: Lärobok uti Sveriges historia, utg. . . med tillägg till närvarande tid. Sthlm 1846. 170 s. 5. uppl 1854. — Tal i anledning af den högborne furste Carl Ludvig Eugenes födelse hållet på Strengnäs scholas vägnar . . . den 24 maji 1826. Strengnäs 1826. 28 s. [Omtr i Södermania. Sörmländska bygdeskildringar utg av Iwar Nilsson, Trosa 1929—36, s 163 —169 (d 7, 1936).] — Theses, quas . . . pro summis in scholis muneribus publice pro-pugnare conabitur . . . 1828. Strengnesiae u å. 8 s. [Konsistorieavh under P Thyselius.] — Försök till svensk språklära. Örebro 1852. 16* s. [Sign; avbr och makulerad.] — Utg årsberättelse och inbjudan för Carolinska högre elementarläroverket i Örebro 1858— 61, vari bl a en längre historik över lärov intill 1830 (1858, s 3—19) och Om. latinska språkets orthoepi (1860, s 3—10), samt vissa tidigare program för lärov.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 21 febr 1862, nr 8, RA. — Under G 1 anf källor av N Gellerstedt o K F Karlson; Ny ill tidn 1876, s 405; M Palnuer, Örebro (1966); J E Strömberg, Årsber jemte inbjudn till års-ex vid Karol h elementarlärov i Örebro ... 31 maj 1862 (1862).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Otto J Gumælius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13297, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-10-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13297
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Otto J Gumælius, urn:sbl:13297, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-10-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se